Ruin oli Ruotsin kansalainen vuodesta 1947. Ruinin isä oli kasvatustieteilijä, muun muassa Helsingin yliopiston rehtorina toiminut Waldemar Ruin. Hänen poikansa puolestaan oli valtiotieteilijä Olof Ruin. Kirjailija David Lagercrantz on Hans Ruinin tyttärenpoika.
Bibliografia
Krigets anlete 1919
Nutidskonst i psykologisk belysning 1923
Själens försvarsproblem 1929
Gycklare och apostlar 1934
Poesiens mystik 1935
Väl mött, Europa! 1938
Rummet med de fyra fönstren 1940
Makt och vanmakt 1940
Ett land stiger fram 1941
Det finns ett leende 1943
Arvid Mörne 1946
Ibsens förvandling efter "Brand" 1946
Jarl Hemmer 1946
Finlandssvensk modernism 1947
Huru ett land återspeglas i konsten 1947
Hur skapar skalderna? 1948
Två världar 1948
I konstens brännspegel 1949
Föränderligt och oföränderligt i de estetiska begreppen 1951
Sju ögonblick och några reflexioner 1952
Estetisk upplevelse och esteticism 1953
Värdighet och behag bland akademiskt folk 1953
Yrjö Hirn 1953
Den poetiska visionen och verklighetsbilden 1954
Nytt och gammalt i ny lyrik 1955
Det sjunkna hornet 1956
Hem till sommaren 1960
Det skönas förvandlingar 1962
Konsten att läsa och konsten att dikta 1966
Den mångtydiga människan 1966
Världen i min fickspegel 1969
Höjder och stup hos Ibsen och några andra 1971
Uppbrott och återkomst 1977
Lähteet
↑Otavan Iso tietosanakirja, osa 7, p. 686. Otava 1966.
Ek, Thomas:En människas uttryck: Studier i Hans Ruins självbiografiska essäistik. (Diss. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 657)Helsingfors:Svenska litteratursällskapet i Finland, 2003.ISSN 0039-6842ISBN951-583-098-2
Wrede, Johan:”Ruin, Hans (1891–1980)”,Suomen kansallisbiografia, osa 8, s. 396–398.Helsinki:Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2006.ISBN951-746-449-5Teoksen verkkoversio.