Evert Taube

Evert Taube
Født	12. mars 1890; Göteborgs Carl Johans församling (Göteborg)
Død	31. jan. 1976 (85 år); Maria Magdalena församling
Beskjeftigelse	Sanger, komponist, skribent, lyriker, låtskriver, kunstner, musiker
Utdannet ved	Malmö Borgarskola
Ektefelle(r)	Astri Taube
Far	Carl Gunnar Taube
Mor	Julia Sofia Taube
Søsken	Carl-Otto Taube; Märta Taube-Ivarsson; Karin Parrow; Gösta Taube; Albert Vilhelm Taube
Barn	Sven-Bertil Taube; Ellinor Taube
Nasjonalitet	Sverige; Det russiske keiserdømmet
Gravlagt	Maria Magdalena kyrkogård
Medlem av	Kungliga Musikaliska Akademien (1970–); Kungliga Akademien för de fria konsterna; Gastronomiska akademien;
Utmerkelser	8 oppføringer Bellmanprisen (1950); De Nios Stora Pris (1959); Evert Taube-stipendet (1960); Illis quorum (1960); Gustaf Fröding-stipendet (1962); Stockholms stads hederspris (1973); Æresdoktor ved Göteborgs Universitet (1966); The KTH Great Prize (1974)
	Evert Taube på Commons

Evert Axel Taube (1890–1976) var en svensk forfatter, visesanger, komponist og maler.

Han ble født i Göteborg og vokste opp på øya Vinga i Göteborgs skjærgård. I 1925 ble han gift med Astri Linnéa Mathilda Bergman. De fikk tre barn, den yngste sønnen var Sven-Bertil Taube (1934–2022). Evert Taube døde i Stockholm i 1976.

Evert Taube ble en av Sveriges og Nordens aller mest kjente og folkekjære visesangere, selv om han selv helst ville bli betraktet som forfatter. Han skapte blant annet figurene Fritiof Andersson og Rönnerdahl.

På sin 60-årsdag i 1950 mottok Taube Bellman-prisen fra Svenska Akademin, og i 1960 ble han utnevnt til æresdoktor ved Göteborgs universitet.

Evert Taube tilhørte den tysk-baltiske adelsslekten Taube, introdusert på Riddarhuset som svensk adel på 1600-tallet (nr. 734 på Riddarhuset).

Noen av de mest kjente visene

«Möte i monsunen»
«Brevet från Lillan»
«Calle Schewens vals»
«Eldarevalsen»
«Flickan i Havanna»
«Fritiof i Arkadien»
«Fritiof och Carmencita»
«Rosa på bal»
«Sjösala vals»
«Så länge skutan kan gå»
«Så skimrande var aldrig havet»
«Vals i Furusund»
«Änglamark»
«Nocturne»

I 2025 ble «Calle Schewens vals» og «Möte i monsunen» tatt opp i Sveriges kulturkanon i kategorien «Musikk».

Bibliografi

Viser og lyrikk

Sju sjömansvisor och Byssan Lull samt Flickan i Havanna, 1919
Flickan i Havanna, 1922
Den Gyldene Freden, Ballader och visor, 1924
Bröllopsballader och rosenrim, 1925
Kärleksvisor och sjöballader, 1927
Frithiof Anderssons visbok, 1929
Den Gyldene Fredens Folianter, 1934
Ultra Marin, 1936
Evert Taubes bästa, 1937
Himlajord, 1938
Fiorella från Caramella, 1941
Sjösalaboken, 1942
Ballader i Bohuslän, 1943
Evert Taubes nya bästa, 1944
Svärmerier, 1946
Ballader i det blå, 1948
Pepita dansar, 1950
I dina drömmar, 1953
Evert Taubes bästa, 1954
Dikter (Vår tids lyrik), 1955
Evert Taubes bästa, 1955
Förlustelse och frid, 1957
Septentrion, 1958
Och skulle det så vara, 1959

Samlinger (utvalg)

Samlade visor 1-11, 1945-1951
Hjärtats nyckel heter sång, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1960
Så länge skutan kan gå, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1963,
Jag går i mina tankar, Dikter i urval av Petter Bergman, 1965
Min älskling du är som en ros, Visor i urval, 1966
Sol och vår, Visor i urval av Sven-Bertil Taube, 1967

Prosa

Inte precis om kvinnorna, 1918
Mina damer och herrar, Roman, 1919
På böljan blå, i städer och på land, 1920
Oss emellan, 1921
På kryss med Ellinor, Prosa och ett flertal visor, 1923
Svärmare och stigmän, 1925
På gott och ont, 1927
Många hundra gröna mil, 1951
Jag kommer av ett brusand' hav, 1952
I Najadernas gränd, 1954
Strövtåg i Ranrike, 1955
De fyra vindarnas gata, 1956
Vallfart, 1957
Västlig horisont, 1957
Svarta tjurar, 1958
Berättelser under ett fikonträd, 1960
Guatemala, 1961
Återkomst, 1961
Don Diego Karlsson de la Rosas roman, 1962
Vid tiden för Astri och Apollon, 1964
Flyg till Pampas, 1968
Richard Lejonhjärta och Filip II, skuespill, 1970

Priser og utmerkelser

Svenska Akademiens Bellmanpris på sin 60-årsdag 1950
De Nios stora pris 1959
Illis Quorum-medaljen 1960
Evert Taube-stipendet 1960
Gustaf Fröding-stipendet 1962
Æresdoktor ved Göteborgs universitet 1966
Evert Taube-stipendet 1970
Innvalgt som medlem nr. 743 av Kungliga Musikaliska Akademien 15. oktober 1970

Referanser

1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID Evert_Taube, besøkt 17. oktober 2026^{[Hentet fra Wikidata]}
1 2 3 4 Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Taube, Axel Evert, besøkt 1. januar 2023^{[Hentet fra Wikidata]}
1 2 Brockhaus Enzyklopädie, oppført som Axel Evert Taube, Brockhaus Online-Enzyklopädie-id taube-axel-evert^{[Hentet fra Wikidata]}
1 2 Discogs, Discogs artist-ID 525849, besøkt 9. oktober 2017^{[Hentet fra Wikidata]}
↑ AllMusic, AllMusic artist-ID mn0000860168^{[Hentet fra Wikidata]}
↑ KulturNav, KulturNav-ID ab49c302-07a6-440e-83e8-089a40335aba, utgitt 12. februar 2016, besøkt 27. februar 2016^{[Hentet fra Wikidata]}
↑ «SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige» (PDF) (på svensk). Statens offentliga utredningar. s. 157–158. Arkivert fra originalen (PDF) 11. september 2025. Besøkt 15. september 2025.

Eksterne lenker

(sv) Offisielt nettsted

(en) Evert Taube – kategori av bilder, video eller lyd på Commons
(en) Evert Taube på Internet Movie Database

(no) Evert Taube hos Filmfront

(no) Evert Taube hos Sceneweb

(sv) Evert Taube i Svensk Filmdatabas

(da) Evert Taube på Filmdatabasen

(en) Evert Taube hos Rotten Tomatoes
(en) Evert Taube på Apple Music

(en) Evert Taube på Discogs

(en) Evert Taube på MusicBrainz

(en) Evert Taube på SoundCloud

(en) Evert Taube på Spotify

(en) Evert Taube på Last.fm

(en) Evert Taube på Genius — sangtekster

Forrige mottaker: Første mottaker og Cornelis Vreeswijk	Mottaker av Evert Taube-stipendet (1960 og 1970)	Neste mottaker: Lennart Hellsing og Olle Adolphson

[hash-a0cb106a4f3016bcfcc63761e3807c09dcae418c-1] 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID Evert_Taube, besøkt 17. oktober 2026^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-6617a0d0d9bdc11cf9ce82d4147ee60cc9cf2122-2] 1 2 3 4 Sveriges dödbok 1830-2020, oppført som Taube, Axel Evert, besøkt 1. januar 2023^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-dbf358f69941a515dbd8bdb61550b53b3e4c7e2e-3] 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, oppført som Axel Evert Taube, Brockhaus Online-Enzyklopädie-id taube-axel-evert^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-cddf35c2893153e9c75dd75ef31241e8ba85d125-4] 1 2 Discogs, Discogs artist-ID 525849, besøkt 9. oktober 2017^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-5eb1b029051f40509e4899ed3ae4ac0a630f366c-5] AllMusic, AllMusic artist-ID mn0000860168^{[Hentet fra Wikidata]}

[hash-0a1f6a824629d49b6ca231b00f8ec6dd070b880c-6] KulturNav, KulturNav-ID ab49c302-07a6-440e-83e8-089a40335aba, utgitt 12. februar 2016, besøkt 27. februar 2016^{[Hentet fra Wikidata]}

[regeringen-SOU-7] «SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige» (PDF) (på svensk). Statens offentliga utredningar. s. 157–158. Arkivert fra originalen (PDF) 11. september 2025. Besøkt 15. september 2025.

Evert Taube

Født		12. mars 1890 Göteborgs Carl Johans församling (Göteborg)
Død		31. jan. 1976 (85 år) Maria Magdalena församling
Beskjeftigelse		Sanger, komponist, skribent, lyriker, låtskriver, kunstner, musiker
Utdannet ved		Malmö Borgarskola
Ektefelle(r)		Astri Taube
Far		Carl Gunnar Taube
Mor		Julia Sofia Taube
Søsken		Carl-Otto Taube Märta Taube-Ivarsson Karin Parrow Gösta Taube Albert Vilhelm Taube
Barn		Sven-Bertil Taube Ellinor Taube
Nasjonalitet		Sverige Det russiske keiserdømmet
Gravlagt		Maria Magdalena kyrkogård
Medlem av		Kungliga Musikaliska Akademien (1970–) Kungliga Akademien för de fria konsterna Gastronomiska akademien
Utmerkelser		8 oppføringer Bellmanprisen (1950) De Nios Stora Pris (1959) Evert Taube-stipendet (1960) Illis quorum (1960) Gustaf Fröding-stipendet (1962) Stockholms stads hederspris (1973) Æresdoktor ved Göteborgs Universitet (1966) The KTH Great Prize (1974)
Evert Taube på Commons