Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel

Ukens artikkel. Arkiv: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Energiproduksjon i Moskva. Utslipp av karbondioksid og andre forbrennings­gasser bidrar til klima­pådriv på grunn av gassenes egen­skaper.

Klimapådriv er et samlebegrep for alle faktorer som kan medvirke til klimaendringer. Eksempler på slike påvirkninger er endringer av atmosfærens gassammensetning, forandringer i solstrålingen, vulkanutslipp og endringer av jordens bane rundt solen. Dette er endringer som påvirker jordens strålingsbalanse, og omtales som strålingspådriv.

Vår tids globale oppvarming har for en stor del sammenheng med utslipp av karbondioksid (CO2), den er dermed en endring av strålingspådrivet, og kommer i kategorien for et menneskeskapt ytre klimapådriv. Klimapådriv som ikke innbefatter endring av strålingspådrivet har å gjør med havets og luftens strømninger. Her er det tektoniske prosesser som påvirker jordoverflaten som spiller inn, da først og fremst ved oppbygging av fjellkjeder og endring av verdenshavene (kontinentenes plassering). Enda en kategori av klimapådriv har å gjøre med indre klimapådriv, slik som er tilfelle med sykluser som El Niño. Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Adventfjorden med Longyearbyen og flyplassen.

Adventfjorden er en 8 km lang og 3,5 km bred fjord som avslutter Adventdalen og munner ut i Isfjorden ved Longyearbyen på Svalbard. Innerst ved fjordens sørvestbredd ligger Store Norske Spitsbergen Kulkompanis gruveanlegg og administrasjonssenteret Longyearbyen.

Adventfjorden er en sørlig sidefjord om lag midt i Isfjorden, og er en grunn, nedsenket U-dal uten terskel. Innerst skaper Adventelva et stort, bredt tidevannsdelta. Adventdalens og Longyeardalens samlede nedbørsområde på 694 km² forsyner fjorden med ferskvann, sedimenter og næringsstoffer. Navnet på fjorden er en norsk forvanskning av det engelske navnet Adventure Bay. Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel

Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Opplagra vatn bak ein demning har ein potensiell energi som kan omdannast til elektrisk energi. Bildet viser Amagase-demningen i Japan

Potensiell energi er den lagra energien til ein lekam i eit fysisk system. Denne typen energi har potensialet til å endre tilstanden til andre lekamar rundt seg, til dømes utforminga eller rørsla deira.

Ein har forskjellige former for energi som kan kallast potensiell energi. Alle desse formene er assosierte med ei spesiell kraft som påverkar ein fysisk eigenskap av stoffet (slik som masse, lading, elastisitet, temperatur osv.). Til dømes er den potensielle energien som skuldast gravitasjon assosiert med tyngdekrafta som verkar på massen til lekamen. Elastisk potensiell energi kjem av elastiske krefter (til sjuande og sist elektromagnetiske krefter). Elektrisk potensiell energi er assosiert med Coulomb-krafta. Nukleære krefter verkar på den elektriske ladinga. Kjemisk potensiell energi er assosiert med det kjemiske potensialet til ei spesifikk atom- og molekylsamansetjing, som verkar på strukturen til det kjemiske stoffet som lekamen er bygd opp av. Termisk potensiell energi er assosiert med elektromagnetiske krefter i samsvar med temperaturen til lekamen. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

John Millington Synge

John Millington Synge (16. april 1871–24. mars 1909) var ein irsk dramatikar, diktar, skribent og folkloresamlar. Han var ein nøkkelperson i den irske litterære fornyinga, og var med på å leggja grunnlaget for Abbey Theatre i Dublin. Sjølv om han hadde ein protestantisk mellomklassebakgrunn, er Synge sin forfattarskap oppteken av tilhøva til dei katolske menneska på landsbygda i Irland, og det han såg på som heidenskapen i deira verdssyn. Synge er best kjend for teaterstykket The Playboy of the Western World, som førte til opptøyar i Dublin då stykket vart oppført første gongen.

Synge leid av Hodgkins sjukdom, ei kreftform det ikkje var botemiddel for på den tida. Han døydde nokre veker før han fylte 38 år. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel

Ukens artikkel. Arkiv danske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Dnepr i Kijev

Dnepr (på dansk også kendt som Dnjepr) er en flod i det østlige Europa. Dnepr udspringer på de sydlige skråninger af Valdajhøjderne i Smolensk oblast, Rusland, og udmunder i Dnepr-Buh flodmundingen ved Sortehavet.

Områder i tre stater indgår i Dneprs afvandingsområde, den største del i Ukraine. Dnerpflodsystemet et et af de største afvandingsområder i Europa og er den tredje længste flod i Europa. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Marge og Homer

Marge Simpson er en fiktiv hovedperson i den animerede tv-serie The Simpsons. Marge er den velmenende og yderst tålmodige moder i Simpson-familien, som serien handler om. Skuespilleren Julie Kavner lægger stemme til hende.

Figuren blev skabt af tegneren Matt Groening, mens han ventede i lobbyen på James L. Brooks' kontor. Groening blev bedt om et udkast til en række kortfilm baseret på hans tegneserie Life in Hell, men i stedet besluttede han sig for en hel række tegneseriefigurer. Han navngav Marge efter sin mor, Margaret Groening. Efter at Familien Simpson havde medvirket på The Tracey Ullman Show i tre år, fik de deres egen serie på FOX, som fik premiere 17. december 1989. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Margaret Fuller

Margaret Fuller (1810-1850) var en amerikansk författare, journalist, kritiker och feminist med anknytning till den amerikanska transcendentala rörelsen. Hon var den första kvinnliga bokrecensenten på heltid inom journalistiken. Hennes bok Woman in the Nineteenth Century betraktas som det första större feministiska verket i USA.

Hon översatte Johann Peter Eckermanns Goethe-erinringar och brevväxlingen mellan Bettina von Arnim och Karoline von Günderrode. Hon visade betydande stilistisk talang i arbetena A Summer on the Lakes (1843), Woman in the Nineteenth Century (1845) och Papers on Literature and Art (1846), en samling kritiker. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Vid sjön Chilika i Western Australia

Vitbukad havsörn är en stor dagaktiv rovfågel. Som adult är vitbukad havsörn en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Honorna är något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter och väga 4,5 kg.

Vitbukad havsörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukad havsörn är revirhävdande och bildar monogama par. Vitbukad havsörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde. Läs mer…

svdann

Uke 10

Ukens artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Ukens artikkel på nynorsknowikinnwikidawikisvwiki
Ukens danske artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Utvalgt svensk artikkelnowikinnwikidawikisvwiki

Uke 11

Ukens artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Ukens artikkel på nynorsknowikinnwikidawikisvwiki
Ukens danske artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Utvalgt svensk artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Uses material from the Wikipedia article Wikipedia:Ukens artikkel, released under the CC BY-SA 3.0 license.