Tonande retroflex flapp

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En tonande retroflex flapp, på svenska ofta kallad tjockt l eller kakuminalt l, är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [ɽ] (ett r med en retroflex krok). Det skiljer sig från det vanliga svenska l-ljudet (som är dental koronal konsonant) såväl som från engelskans l (som är alveolar koronal konsonant).

Förekomst av retroflex flapp (tjockt l)

• Norska: I större delen av Norge
• Svenska: I större delen av Sverige och svensktalande Finland.
• Urdu/hindi: Som självständigt språkljud.
• Hausa: Istället för r.
• Japanska: Istället för r i vissa ord.
• Italienska: I en landsbygdsdialekt i Norditalien istället för n.

Egenskaper

Egenskaper hos den retroflexa flappen:

• Den är pulmonisk-egressiv, vilket betyder att den uttalas genom att lungorna trycker ut luft genom talapparaten.
• Den är tonande, vilket betyder att stämläpparna är spända under uttalet och därmed genererar en ton.
• Den är retroflex, vilket betyder att den uttalas genom att tungspetsen viks bakåt och trycks mot gommen.
• Den är en flapp, vilket betyder att artikulationsstället bara studsas emot eller sveps förbi.