1949

Januari

• 5 januari
  • 4 727 personer, varav 3 897 barn, dör av kyla och svält i Shanghai, Kina.
  • Alva Myrdal blir chef för FN:s sektion för sociala frågor i New York.
• 7 januari
  • En konferens inleds i Karlstad mellan Sveriges, Norges och Danmarks försvars- stats- och utrikesministrar om det försvarspolitiska samarbetet.
  • Den finländska hembiträdeslagen införs.
• 13 januari – Gunnar Nordahl, svensk landslagscenter i fotboll, skriver kontrakt med AC Milan och blir därmed Sveriges första riktiga professionella fotbollsspelare.
• 17 januari – The Goldbergs, den första situationskomedin på amerikansk TV, sänds för första gången.
• 20 januari – Kentuckydemokraten Alben W. Barkley blir USA:s nye vicepresident.
• 29 januari – Den kommunistiska ekonomiska samarbetsorganisationen COMECON bildas.
• 22–24 januari – Ett skandinaviskt toppmöte angående gemensamt försvar hålls i Köpenhamn mellan Danmarks statsminister Hedtoft, Norges Gerhardsen och Sveriges Erlander.
• 27 januari – 600 personer omkommer då kinesiska passagerarfartyget Taiping kolliderar med ett kolfartyg och båda fartygen sjunker.
• 30 januari – Förhandlingarna om ett nordiskt försvarsförbund mellan Danmark, Norge och Sverige strandar vid ett möte i Oslo. Sverige vill inte ge upp neutraliteten och Danmark och Norge vill gå med i NATO.

Februari

• 8 februari
  • Kardinal Mindszenty döms till livstids fängelse för förräderi mot den kommunistiska regimen i Ungern.
  • 28 personer omkommer då SAS-flygplanet Torlak Viking störtar i dimma över Öresund.
• 12 februari – Den svenska dansösen, revyartisten och skönhetsdrottningen Betty Bjurström skadas svårt när hon skjuts med tre skott av sin svartsjuke man, italienaren Renato Senise.
• 24 februari – Israel och Egypten enas om vapenvila efter FN-medling.

Mars

• 1 mars – Joe Louis, USA avsäger sig världsmästartiteln i tungviktsboxning som han hållit i 12 år och försvarat 25 gånger.
• 3 mars – 39-årige John Haigh häktas i London för sex mord, där han löst upp kropparna i syra.
• 23 mars – Sverige får en ny tryckfrihetsförordning, som alltjämt är i kraft. Den innehåller grundlagsreglering i detalj, censurförbud, etableringsfrihet och offentlighetsprincipen. Pressens skydd mot statliga ingrepp stärks också. Förordningen är en följd av andra världskrigets inskränkningar i tryckfriheten.
• 24 mars
  • Prövningsfri intagning till läroverken införs i Sverige.
  • Arne Sucksdorff vinner en Oscar för sin kortfilm Människor i stad.

April

• 1 april – Södra delen av ön Irland lämnar Brittiska samväldet och bildar Republiken Irland, medan Nordirland fortfarande tillhör Storbritannien.
• 4 april – Västförsvarspakten North Atlantic Treaty Organization (NATO) bildas i Washington, DC av USA, Kanada och 10 västeuropeiska stater. Medlemsländerna skall hjälpa till att försvara varandra mot yttre fiender och ett angrepp på ett medlemsland skall anses som ett angrepp på samtliga medlemsländer. Nordatlantiska fördraget ingås denna dag.
• 8 april – Geografen Gerd Enequist blir första kvinnliga professorn vid Uppsala universitet.
• 19 april – Wienerbröd får efter kristiden åter säljas i Sverige.
• 27 april – Nisse och Kajsa Strinning får pris för sitt nya bokhyllesystem.

Maj

• 2 maj – Arthur Miller får Pulitzerpriset för pjäsen En handelsresandes död.
• 5 maj – Europarådet bildas med bland annat Sverige som medlem.
• 12 maj – Sovjetunionen häver Berlinblockaden, som har pågått sedan 1948.
• 14 maj – Den svenska riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Unesco.
• 21 maj – Den svenska föräldrabalken utfärdas. Den reglerar förhållandena mellan föräldrar och barn. Den bygger framförallt på lagstiftning från 1917–1924, men innehåller en del nyheter. Bland annat lagstiftas om fastställande av faderskap till barn födda utom äktenskapet och nya regler som ger båda föräldrarna förmyndarskap över barn födda inom äktenskapet.
• 23 maj – De tre västliga ockupationszonerna i Tyskland slås samman till "Förbundsrepubliken Tyskland" (Västtyskland) med Bonn som huvudstad.
• 27 maj
  • Kommunisterna erövrar Shanghai.
  • Filmstjärnan Rita Hayworth gifter sig med Aly Khan, son till Aga Khan III, en av världens rikaste män.

Juni

• 1 juni – Storbritannien erkänner Cyrenaica.
• 7 juni – I USA pekas flera kändisar ut som kommunister: Frank Sinatra, Charlie Chaplin, Katharine Hepburn, Orson Welles och Danny Kaye.
• 19 juni – Ingemar Hedenius [Tro och vetande] utkommer, och det blir debatt i Sverige om kristen tro. Boken angriper kristendom och teologi.
• 20 juni
  • Gunnar Hedlund i Rådom väljs till partiledare för Bondeförbundet efter Axel Pehrsson-Bramstorp.
  • Den svenska köttransoneringen upphör.
• 30 juni
  • Nordkoreas och Sydkoreas arbetarparti går samman och bildar Koreas arbetarparti.
  • Ernst Wigforss avgår som svensk finansminister efter 18 år på Finansdepartementet. Ernst Wigforss, som var influerad av John Maynard Keynes nationalekonomiska idéer, efterträds av David Hall.

Juli

• 1 juli – Obligatorisk S-märkning av lamphållare för elektriska glödlampor, 250 V, införs.
• 7 juli – Den svenska textilkonstnären Astrid Sampe utnämns till konstindustriell hedersledamot av Royal Society of Arts i London
• 11 juli – På grund av en omfattande hamnarbetarstrejk i London förklarar den brittiska labourregeringen undantagstillstånd och sätter in soldater att utföra de strejkandes arbete
• 19 juli – Laos får begränsat självstyre inom Frankrike.
• 23 juli – Andra Lingiaden med 15 500 deltagare från 66 länder inleds på Stockholms stadion

Augusti

• Augusti – I Sverige införs enhetsskola på försök i 14 skoldistrikt.
• 5 augusti – En omfattande jordbävning i Ecuador lägger 80 städer i ruiner och kräver omkring 6 000 dödsoffer.
• 14 augusti – Den amerikanske boxaren Jersey Joe Walcott vinner mot Olle Tandberg på knockout efter bara 2 minuter och 35 sekunder vid en boxningsmatch i Stockholm.
• 15 augusti – Konrad Adenauers CDU vinner det första västtyska förbundsdagsvalet.
• 26 augusti – Efter att i 32 år ha varit konstnärlig ledare vid Gustavsbergs porslinsfabrik lämnar Wilhelm Kåge över chefskapet till sin elev och medarbetare Stig Lindberg.
• 29 augusti – Sovjetunionen testar sin första atombomb.
• 31 augusti – Den svenska ransoneringen av socker och bildäck upphör.

September

• 1 september – Sveriges första reaktionsdrivna (jetdrivna) flygplan, SAAB:s J 29 Flygande tunnan, börjar serietillverkas i Linköping.
• 4 september – 4 personer omkommer då ett persontåg kör in i ett malmtåg rusar söder om Gällivare, Sverige.
• 7 september – Västtyskland utser 73-årige Konrad Adenauer (CDU) till Västtysklands förbundskansler och liberalen Theodor Heuss till förbundspresident.
• 15 september – Konrad Adenauer blir Västtysklands första förbundskansler.
• 16 september –
  • En serie radioföredrag av Ivar Lo-Johansson om den svenska åldringsvården väcker våldsam upprördhet.
  • Den svenska kronan devalveras i förhållande till den amerikanska dollarn med 30,5 %.
  • Medicinska Föreningen i Göteborg grundas.
• 17 september – 130 personer omkommer vid brand ombord på kanadensiska kryssningsfartyget passagerarfartyget SS Noronic.
• 18 september – Den första elektroniska datamaskinen presenteras i USA. Den heter ENIAC och är stor som en gymnastiksal.
• 23 september – Sovjetunionens första provsprängning av atombomb bekräftas av USA:s president Harry S. Truman.

Oktober

• 1 oktober – Folkrepubliken Kina utropas av Mao Zedong sedan kommunisterna har tagit makten och Chiang Kai-shek flytt till Formosa.
• 7 oktober – En andra tysk stat skapas då den sovjetiska ockupationszonen omvandlas till Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik; DDR), i dagligt tal känd som Östtyskland, med Östberlin som huvudstad.
• 13 oktober
  • Vilhelm Moberg utger romanen Utvandrarna, som handlar om emigrationen från Sverige till Nordamerika.
  • Lars Forssell debuterar med diktsamlingen Ryttaren.
• 16 oktober – Grekiska inbördeskriget slut då kommunisterna ger upp.
• 17 oktober – Hilding Hagberg efterträder Sven Linderot som ledare för SKP.
• 20 oktober – 15-årige Per Wästberg debuterar med novellsamlingen Pojke med såpbubblor.
• 22 oktober – 200 personer omkommer när ett expresståg mellan Gdańsk och Warszawa spårar ur nära Nowy Dwór^{[förtydliga]}.

November

• 9 november – Strömmarna av flyktingar från Polen och Östtyskland debatteras i den svenska riksdagen. Yrkesmässig flyktingtrafik misstänks.
• 20 november – 36 personer omkommer då ett nederländskt flygplan med 37 personer, bland dem 29 judiska barn, störtar över Norge.
• 28 november – Den första av 20 Åsa-Nisse-filmer (Åsa-Nisse) har biopremiär. John Elfström spelar Åsa-Nisse och Artur Rolén spelar Klabbarparn. Premiären sker i Vetlanda.
  • Winston Churchill håller ett tal från Kingsway Hall i London till stöd för en europeisk union.

December

• 8 december – Chiang Kai-sheks nationalistkinesiska regering flyr undan kommunisterna till Formosa och utropar ön som Republiken Kina.
• 25 december – Chabarovskrättegångarna inleds.
• 27 december – Drottning Juliana av Nederländerna undertecknar en lag som gör Indonesien självständigt.
• 31 december – De svenska kristidsstyrelserna och de flesta kristidsnämnderna upphör.

Okänt datum

• Vatikanstaten meddelar att ben som avtäckts vid de underjordiska katakomberna kan vara aposteln Petrus ("Sankte Per"); 19 år senare bekräftar påven Paulus VI att benen tillhör den förste påven.
• 1949 blir första året då ingen afroamerikan rapporteras lynchad i USA.
• Herbert Tingsten pläderar i Dagens Nyheter för ett svenskt NATO-medlemskap.
• Den svenska Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) inrättas, som en del av Arbetarskyddsverket. Den blir chefsmyndighet för Yrkesinspektionen (YI) som skall se till arbetsmiljön.
• Serieproduktionen av SAAB:s bilar inleds.
• Efter nära nio år upphör de svenska ransoneringarna av tvål, såpa och tvättmedel.
• Flen och Nacka får stadsprivilegium, Gislaved och Munkfors blir köpingar.
• Sverige väljer alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig, vilket är Sveriges första neutralitetsförklaring.
• Personbilsmodellen Saab 92 börjar tillverkas.
• Slaveri i Kuwait avskaffas.

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Fotnoter