5G

Basstation med 5G-antenner och fjärrstyrningsenheter från Ericsson för Verizon i Springfield, Missouri.

5G (mobilnät och trådlösa system av femte generationen) är en internationell standard för mobilkommunikation som efterföljer 4G/IMT-Advanced. De första standarderna fastställdes 2016 och de första näten togs i kommersiell drift 2019. Standarden har etablerats av 3GPP.

5G uppnår högre kapacitet genom att använda ett bredare frekvensomfång än 4G och fler antenner enligt tekniken massiv MIMO (multiple input multiple output). Detta ger en stabilare uppkoppling, men högre frekvenser är känsligare för radioskugga.

Standarden innebär högre datahastigheter och lägre latens än tidigare generationer. Den är utvecklad för tillämpningar som maskin-till-maskin-kommunikation och sakernas internet, där korta svarstider är avgörande. Den ökade kapaciteten gör att fler enheter kan vara uppkopplade för lägre kostnad.

Historia

Utvecklingen av mobilnät har skett stegvis sedan 1980-talet, där varje generation gett högre kapacitet och nya tekniska lösningar.

Tidigare generationer

Mindre uppgraderingar av standarder och utrustning för mobilkommunikation sker regelbundet. Nya mobilgenerationer kräver ofta nya frekvensband, infrastruktur och utrustning. Internationella teleunionen anger vilka prestandakrav som ska uppfyllas för att en standard ska klassas som ny generation.

Mobilgenerationer utvecklades ungefär vart tionde år efter att NMT infördes 1981, följt av 2G (GSM) 1992 och 3G (W-CDMA/FOMA) 2001. Utvecklingen av 2G och 3G (IMT-2000 och UMTS) tog omkring tio år, och arbetet med 4G inleddes 2001 eller 2002. År 2009 bedömdes att 5G-standarder sannolikt skulle införas omkring 2020. Efter 4G började arbetet med 5G.

Utveckling och införande

Sydkorea meddelade 2008 planer på investeringar på 60 miljarder won (cirka 58 miljoner dollar) i utveckling av 4G- och 5G-teknik för att stärka landets mobilnät.

Huawei och MegaFon inledde 2014 ett gemensamt projekt för 5G med målet att ha ett testnät i drift under fotbolls-VM 2018 i Moskva. År 2016 tillkännagav Telia Company och Ericsson planer på 5G-nät i Stockholm och Tallinn.

Telia och Ericsson aktiverade 2018 Sveriges första 5G-nät på KTH i Stockholm. Försöken var inte kommersiell drift.

De första kommersiella 5G-näten togs i drift 2019 i bland annat Sydkorea, USA och Schweiz. I Schweiz aktiverade Swisscom 5G i april 2019 i cirka 40 städer och rapporterade täckning för 90 procent av befolkningen 2020.

Teknologier

5G bygger på flera tekniska metoder som ökar nätens kapacitet och hastighet. De omfattar förbättrade antennsystem, riktad signalöverföring, små radioaccessnoder och distribuerad databehandling.

5G Standalone (SA) och 4G-Core

Av de 5G-nätverk som är i drift år 2026 är det endast c:a 25% som implementerar den fullständiga 5G-specifikationen, vilket benämns "5G standalone" eller 5G SA och har en kärnfunktion för nätet som kallas 5G core. Huvuddelen är byggda på en kompromiss som använder 4G core där teknik från 4G-nätverk återanvänds i nätets kärna, medan själva radiodelen uppgraderats till 5G. Den fullständiga 5G SA-standarden innehåller bland annat stöd för mjukvarudefinierade nätverk och lägre latens än de äldre nätverk som bygger på hårdvara för 4G-nät.

Massiv MIMO

Massiv MIMO ökar datakapaciteten genom att använda flera antenner samtidigt. Tekniken använder både enanvändar-MIMO och fleranvändar-MIMO (MU-MIMO). Fler antenner ger högre kapacitet men kräver mer energi och större antennmatriser. Den används främst i byggnader och tätorter där signalreflektioner kan utnyttjas.

Strålformning

Strålformning riktar radiosignaler mot mottagaren i stället för att sprida dem åt alla håll. Fasjustering gör att signalen blir starkare i önskad riktning och svagare i andra. Strålformning kan vara digital, där data sänds över flera lager, eller analog, där fasen mellan antennelement justeras. 5G-system använder ofta båda metoderna för att öka kapaciteten.

Små celler

Små celler är radioaccessnoder med låg effekt och kort räckvidd. De används för bättre täckning och högre kapacitet i tätorter och inomhusmiljöer.

Edge-beräkning

Edge-beräkning innebär att databehandling sker nära användaren, till exempel i lokala datacenter eller basstationer. När beräkningen sker nära datakällan minskar fördröjning och nätbelastning.

Rich Communication Services

Rich Communication Services (RCS) är en vidareutveckling av SMS som gör det möjligt att skicka text, filer och gruppmeddelanden mellan operatörer. 5G-standarden stöder RCS Universal Profile, som anger gemensamma funktioner mellan nät.

Forskning och samhällsdebatt

Enligt forskningsöversikter innebär 5G inga ökade hälsorisker jämfört med tidigare mobilteknik. Forskning ger inget stöd för att elektromagnetisk strålning inom de radiovågor som används för mobil kommunikation orsakar skadliga biologiska effekter vid nivåer under gällande gränsvärden. Sammanställningar visar att de mikrovågsfrekvenser som används i 5G-nät håller sig under de gränsvärden som fastställts internationellt. Mikrovågor och radiovågor är icke-joniserande strålning och har inte tillräcklig energi för att jonisera materia. En basstation tio meter bort sänder mycket svagare fält än en mobiltelefon vid kroppen.

Vetenskaplig kritik

Ett mindre antal forskare har uttryckt oro över att långvarig exponering för mikrovågor kan påverka hälsan. I januari 2019 skickade forskare från 36 länder ett öppet brev till Europeiska unionen med krav på ett tillfälligt stopp för 5G-utbyggnaden tills mer forskning genomförts. Den svenske forskaren Lennart Hardell har medverkat i studier som visar en ökad förekomst av sköldkörtelcancer i Norden och föreslår ett möjligt samband med ökad mobilanvändning. Oberoende granskningar har inte funnit något samband. Hardell och Strålskyddsstiftelsen kritiserar de gällande gränsvärdena. År 2013 utsågs stiftelsen till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning.

Felaktig information och mytbildning

Illustration från Världshälsoorganisationen visar att det inte finns något samband mellan 5G och covid-19.

Strålskyddsstiftelsen har uppgett att tekniken skulle kunna användas för mer omfattande övervakning och positionering av användare, men denna uppfattning stöds inte av forskning. I vissa konspirationsteorier har det också påståtts att Världshälsoorganisationen samarbetar med kommersiella aktörer för att påverka information om trådlös teknik. Under covid-19-pandemin förekom rykten om att 5G orsakade sjukdomen. Världshälsoorganisationen publicerade information som bemötte dessa uppgifter. År 2019 sände den ryskägda kanalen RT America ett inslag där 5G beskrevs som ”ett massivt hälsoexperiment”. Flera analyser beskrev RT:s rapportering som en del av en internationell kampanj med vilseledande information om 5G som fick genomslag i debatten i USA, Tyskland, Finland och Sverige.

Svenska reaktioner

Under 2010-talet växte gräsrotsrörelser fram som motsatte sig trådlös kommunikation, bland annat 5G. Rörelserna framförde kritik mot tekniken och hänvisade till möjliga hälsoeffekter. Vissa företrädare, bland andra David Icke, framförde teorier utan vetenskapligt stöd som kopplade 5G till covid-19. Även länder utan 5G-nät drabbades av pandemin. I Sverige skrev personer i 5G-kritiska nätverk kommentarer och öppna brev till digitaliseringsminister Anders Ygeman. Regeringen uppgav inledningsvis att aktiviteten kunde tyda på en rysk botattack, men svenska medier rapporterade senare att den främst kom från svenska användare. Felaktig information och mytbildning om 5G förekommer fortfarande på nätet och bemöts genom informationsinsatser av forskare och internationella myndigheter.

Se även

Källor

  1. ↑ ”5G kan bana väg för uppkopplade städer”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/5g-kan-bana-vag-for-uppkopplade-stader/. Läst 4 december 2020.
  2. ↑ ”Vad innebär 5G för privatpersoner?”. https://www.soluno.se/ordlista/5g/. Läst 6 oktober 2018.
  3. ↑ Akhtar, Shakil (1 augusti 2008). ”2G-5G Networks: Evolution of Technologies, Standards, and Deployment” (på engelska). Clayton State University. Arkiverad från originalet den 2 juni 2011. https://www.webcitation.org/5z9JxJryv?url=http://cims.clayton.edu/sakhtar/EncyclopediaPaper.pdf. Läst 2 juni 2011.
  4. ↑ Xichun Li, Abudulla Gani, Rosli Salleh, Omar Zakaria (2009). International Conference on Communication Software and Networks. ISBN 978-0-7695-3522-7. Arkiverad från originalet den 7 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200107205011/http://scholar.google.se/scholar?cluster=2623323501984362277&hl=sv. Läst 15 september 2011
  5. ↑ ”Korea to Begin Developing 5G” (på engelska). Unwired View. 8 juli 2008. Arkiverad från originalet den 16 september 2011. http://archive.wikiwix.com/cache/20110916212829/http://www.unwiredview.com/2008/07/08/korea-to-start-working-on-5g/. Läst 8 april 2010.
  6. ↑ Springham, Justin (19 november 2014). ”Huawei and Russia’s MegaFon plan 5G network at 2018 World Cup” (på engelska). Mobile World Live. Arkiverad från originalet den 21 november 2014. https://web.archive.org/web/20141121225928/http://www.mobileworldlive.com/huawei-russias-megafon-plan-5g-launch-2018-world-cup. Läst 19 november 2014.
  7. ↑ ”Sveriges första 5G-nät invigs”. KTH. 5 december 2018. Arkiverad från originalet den 5 december 2018. https://web.archive.org/web/20181205193534/https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/sveriges-forsta-5g-nat-invigs-1.862403. Läst 5 december 2018.
  8. ↑ ”5G for Switzerland – Swisscom is making 5G a reality” (på engelska). Swisscom. 8 april 2019. https://www.swisscom.ch/en/about/company/portrait/network/5g.html. Läst 8 april 2019.
  9. ↑ Peter Ottsjö (10 september 2025). ”5g-kompromissen Ericsson ångrar: ”Handlar om överlevnad””. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/kronikor/5g-kompromissen-ericsson-angrar-handlar-om-overlevnad/4389895. Läst 30 januari 2026.
  10. ↑ ”What is Massive MIMO?”. Ericsson Blog. juli 2020. https://www.ericsson.com/en/blog/2020/7/what-is-massive-mimo. Läst 9 maj 2025.[död länk]
  11. ↑ ”5G Beamforming Explained”. Qualcomm. https://www.qualcomm.com/research/5g/beamforming. Läst 9 maj 2025.[död länk]
  12. ↑ ”Small Cells”. GSMA. https://www.gsma.com/solutions-and-impact/technologies/networks/small-cells/. Läst 9 maj 2025.
  13. ↑ ”What is Edge Computing?”. IBM. https://www.ibm.com/topics/edge-computing. Läst 9 maj 2025.
  14. ↑ ”Universal Profile”. GSMA. https://www.gsma.com/solutions-and-impact/technologies/networks/rcs/universal-profile/. Läst 9 maj 2025.
  15. 1 2 ”5G: är det nya mobilnätet en hälsofara?”. SVT Nyheter. 13 oktober 2019. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/5g-ar-det-nya-mobilnatet-en-halsofara. Läst 14 oktober 2019.
  16. ↑ ”Inga nya hälsorisker med 5G”. Elektroniktidningen. 7 april 2020. https://etn.se/index.php/nyheter/66701-inga-nya-halsorisker-med-5g.html. Läst 10 april 2020.
  17. ↑ Steve Novella (15 maj 2019). ”5G Is Coming” (på engelska). Science-Based Medicine. https://sciencebasedmedicine.org/5g-is-coming/. Läst 10 april 2020.
  18. 1 2 Alex Hern (12 mars 2020). ”5G confirmed safe by radiation watchdog” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/technology/2020/mar/12/5g-safe-radiation-watchdog-health. Läst 10 maj 2020.
  19. ↑ Rory Cellan-Jones (11 mars 2020). ”5G judged safe by scientists but faces tougher radiation rules” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/technology-51839681. Läst 10 maj 2020.
  20. ↑ ”Vad är icke-joniserande strålning?”. Strålsäkerhetsmyndigheten. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/stralning/icke-joniserande-stralning/. Läst 12 oktober 2025.
  21. ↑ ”Scientists warn of potential health effects from 5G networks” (på engelska). EMFscientist.org. https://www.emfscientist.org/index.php/emf-scientist-appeal. Läst 12 oktober 2025.
  22. ↑ ”Swisscom startar 5G-nät i 102 schweiziska orter” (på engelska). The Local. 17 april 2019. Arkiverad från originalet den 20 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190620214553/https://www.thelocal.ch/20190417/swisscom-launches-5g-network-in-102-locations-in-switzerland. Läst 19 juli 2019.
  23. ↑ ”Increasing incidence of thyroid cancer in the Nordic countries with main focus on Swedish data”. BMC Cancer. 2016. doi:10.1186/s12885-016-2429-4. PMID 27388603. PMC: 4937579. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4937579/.
  24. ↑ ”Inga tecken på ökad cancerrisk från mobilstrålning”. Strålsäkerhetsmyndigheten. 20 december 2018. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2018/inga-tecken-pa-okad-cancerrisk-fran-mobilstralning/. Läst 12 oktober 2025.
  25. 1 2 ”Risker med 5G och trådlös teknik – föredrag av Lennart Hardell, Strålskyddsstiftelsen”. YouTube. 26 november 2019. https://www.youtube.com/watch?v=EzgTvz91Fj4. Läst 30 juni 2020.
  26. ↑ ”Årets folkbildare och årets förvillare 2013”. Vetenskap och folkbildning. 28 december 2013. http://www.vof.se/blogg/arets-folkbildare-och-arets-forvillare-2013/. Läst 2 januari 2014.
  27. 1 2 3 ”Coronavirus Mythbuster no 15”. Världshälsoorganisationen. 8 april 2020. http://www.who.int/images/default-source/health-topics/coronavirus/myth-busters/web-mythbusters/eng-mythbusting-ncov-(15).png. Läst 10 april 2020.
  28. ↑ ”Risker med 5G och trådlös teknik – föredrag av Lennart Hardell, Strålskyddsstiftelsen”. YouTube. 26 november 2019. https://www.youtube.com/watch?v=EzgTvz91Fj4. Läst 30 juni 2020.
  29. ↑ ”‘A global catastrophe’: Radiation activist warns that 5G networks are ‘massive health experiment’” (på engelska). RT America. 6 februari 2019. Arkiverad från originalet den 1 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200501031524/https://www.rt.com/news/450775-massive-health-experiment-5g-cancer/. Läst 7 april 2020.
  30. ↑ ”Your 5G Phone Won’t Hurt You. But Russia Wants You to Think Otherwise.” (på engelska). The New York Times. 12 maj 2019. https://www.nytimes.com/2019/05/12/science/5g-phone-safety-health-russia.html. Läst 7 april 2020.
  31. ↑ ”Ist 5G gefährlich?” (på tyska). Tagesschau. 12 juni 2019. Arkiverad från originalet den 7 april 2020. https://web.archive.org/web/20200407084211/https://www.tagesschau.de/inland/5g-gefahren-115.html. Läst 7 april 2020.
  32. ↑ ”Ryskägd TV sprider skräckhistorier om 5G-teknologi bland amerikaner”. YLE. 15 maj 2019. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/05/15/ryskagd-tv-sprider-skrackhistorier-om-5g-teknologi-bland-amerikaner. Läst 7 april 2020.
  33. ↑ Lars Holmqvist (14 november 2019). ”Rysk påverkanskampanj mot 5G även i Sverige?”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien. https://kkrva.se/rysk-paverkanskampanj-mot-5g-aven-i-sverige/. Läst 7 april 2020.
  34. ↑ ”Rysslands kampanj mot Europas 5G – om hur media dras in i kriget i den grå zonen”. Gunnar Hökmark. 9 mars 2020. http://hokmark.eu/rysslands-kampanj-mot-europas-5g-om-hur-media-dras-in-i-kriget-i-den-gra-zonen/. Läst 7 april 2020.
  35. ↑ ”Motstånd mot 5G växer – elöverkänsliga oroas”. SVT Nyheter. 3 februari 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/motstand-mot-5g-vaxer-eloverkansliga-oroas. Läst 12 oktober 2025.
  36. ↑ Jim Waterson, Alex Hern (7 april 2020). ”How false claims about 5G health risks spread into the mainstream” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/technology/2020/apr/07/how-false-claims-about-5g-health-risks-spread-into-the-mainstream. Läst 7 april 2020.
  37. ↑ ”Öppet brev till Anders Ygeman angående “ryska nättroll” och den växande oron kring riskerna med 5G”. Elöverkänsligas Riksförbund. 16 januari 2020. https://eloverkanslig.org/oppet-brev-till-anders-ygeman/. Läst 7 april 2020.
  38. ↑ ”Ygeman mål för rysk nätattack: ”De vill hejda 5G-utvecklingen””. Ny Teknik. 30 december 2019. https://www.nyteknik.se/digitalisering/ygeman-mal-for-rysk-natattack-de-vill-hejda-5g-utvecklingen-6982912. Läst 7 april 2020.
  39. ↑ Philip Rudolfsson (5 april 2020). ”Ygemans anklagelser om ”rysk nätattack” var svenska aktivister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ygemans-ryska-natattack-var-svenska-aktivister. Läst 7 april 2020.
  40. ↑ ”5G mobile networks and health” (på engelska). Världshälsoorganisationen. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/radiation-5g-mobile-networks-and-health. Läst 12 oktober 2025.