9 mm patron m/39
| 9 mm patron m/39 |
|---|
.jpg) Till vänster: m/39, till höger: m/39B. Som synes har m/39B en spetsigare kula än m/39.
.jpg) 9 mm skarpa patroner m/39 och m/39B med askar
Del av: 9 × 19 mm Parabellum
|
9 mm patron m/39, kort 9 mm ptr m/39, är den svenska försvarsmaktens beteckning för pistolpatronen 9 × 19 mm Parabellum. Typen införskaffades 1939 som ett resultat av de nödköp svenska försvarsmakten behövde göra i och med utbrottet av andra världskriget (se Historia).
I Sverige har patrontypen vidareutvecklats med nya projektiler och drivladdningar. Framförallt har en pansarbrytande version mot kroppsskydd tagits fram under beteckningen 9 mm skarp patron m/39B. Patron m/39B har en spetsigare kula med tombakpläterad mantel av stål och kraftigare drivladdning. Den har sedan 1950-talets andra hälft varit den huvudsakliga stridsvarianten i bruk och används aktivt än idag.
Etymologi
Skarpa patronen betecknades ursprungligen 9 mm skarp pistolpatron m/39, förkortat 9 mm sk pptr m/39, och fanns utöver svensk ammunition inskaffad från flera olika länder, framför allt Finland, Nazityskland och USA. Dessa varierade i flera avseenden såsom drivladdning och projektilvikt varav fyra olika suffix instiftades under krigets tidigare skede:
|
– |
9 mm sk pptr m/39 f |
Från 1942 byttes benämningen "pistolpatron" ut mot enbart "patron" och alla undervarianter enades under en enad beteckning oavsett tillverkare: 9 mm skarp patron m/39, förkortat 9 mm sk ptr m/39.
Historia
9 mm patron m/39 införskaffades 1939 i och med att Sverige tvingades göra flera nödköp av vapen på grund av andra världskrigets utbrott. Som del av dessa nödköp kom bland annat automatpistolen Walther P38 och kulsprutepistolen Bergmann MP35 att köpas in från Nazityskland, bådadera kamrade för 9 × 19 mm Parabellum. Dessa blev sedermera 9 mm pistol m/39 och 9 mm kpist m/39 i Sverige.
Sverige hade tidigare undvikit att införskaffa patronen 9 mm Parabellum av ekonomiska skäl då man hade gott om 9 mm skarp patron m/07 (9 x 20mm SR Browning Long), men eftersom 9 mm Parabellum var i bruk med bland annat Finland och diverse andra länder i Europa kunde man efter krigsutbrottet inte längre förlita sig på att införskaffa vapen utomlands i den äldre kalibern, varav införskaffning av 9 mm Parabellum blev nödvändig. Som följd av detta ersattes 9 mm patron m/07 av 9 mm patron m/39 som Sveriges huvudkaliber för pistolvapen och Sverige kom snarast att börja införskaffa nya pistolvapen för patronen. Bland annat köptes licens för den finska pistolen Lahti L-35 som blev 9 mm pistol m/40 och existerande 9 mm kpist m/37 i kaliber 9 mm m/07 kom att byggas om till 9 mm kpist m/37-39 i kaliber 9 mm m/39.
Versioner
.png)
.jpg)
9 mm patron m/39 finns och har förekommit i många olika varianter:
- Skarp, m/39 med svart eller mörkblå tätlack. Finns också helt utan tätlack.
- Skarp patron med mässingsfärgad projektil och röd förseglingslack vid hylsans mynning
- Spårljus med vit spets och halva bakplanet svart (används endast för övningsversionen av pansarskott m/86)
- Lös patron med projektil av röd plast- och träblandning
- Lös, fm/47 med omålad träprojektil
- Blind med grönanodiserad kula och förnicklad hylsa med två rillor på hylsan
- Blind, helt förnicklad
- Blind, helt förnicklad med två rillor på hylsan
- Blind med grönmålad kula och förnicklad hylsa
- Kammar, med svart plastprojektil med liten stålkula i spetsen
9 mm skarp patron m/39B
Projektil m/39B är en stålmantlad projektil ämnad att skjuta igenom kevlar. Den har mycket god genomslagsförmåga förhållandemässigt. Projektilen blir något lättare än m/39 och har en högre utgångshastighet, varvid den får en flackare kulbana än sin föregångare. För att trycka ihop projektilen krävs ett högre gastryck än normalprojektiler, vilket leder till en högre förbränningstemperatur av krutet under avfyrningstillfället. Detta skapar en något ökad erosion av stålet i pipans lopp jämfört med den äldre m/39 patronen.
9 mm patron m/39B började levereras 1955. Patronen togs fram av svensk ammunitionsindustri efter omvärldens erfarenheter från Koreakriget där nya typer av kroppsskydd börjat användas. Dessa minskade effekten av vanligt förekommande patroner i denna kaliber.
9 mm patron m/39B är förmögen att skjuta igenom 50 lager kevlar, 7 cm tegel eller 25 cm trä. Den klarar även att penetrera skyddsvästar av klass IIIA.
Projektilen består av en blykärna med tjock stålmantel, i likhet med en pansarkapp, som i sin tur är tombakpläterad, ungefär samma princip som en pansarkapp för större projektiler. Projektilens stålmantel kollapsar inte på samma sätt som om den varit av tombak och bly. Istället formas stålmanteln till en pil vid anslag i målet, som därigenom skapar en högre penetrationsförmåga. Den tunna tombakpläteringen bryts igenom av bommarna i loppet och stålmanteln kommer då i kontakt med bommarna. Stålets hårdhet gör att manteln inte formar sig efter bommarna särskilt väl. Detta gör att projektilen är trögare att driva genom loppet, vilket ger en ökning av gastrycket jämfört med motsvarande projektil utan stålmantel, och att loppet slits fortare.
Försvarsmaktens samtliga versioner av pistol m/88 är försedda med polygonalt räfflad pipa vilket minskar slitaget från stålmanteln, som lättare kan forma sig efter den piptypen.
Kulvikten är 7,0 gram (108 grain), något lägre än m/39:ans 7,5 gram (116 grain), och kulans utgångshastighet är 405 m/s när den skjuts ur kpist m/45, vilket ger en anslagsenergi på 574 joule.
9 mm kammarpatron m/39
Kammarammunitionens projektil är tillverkad av samma trämjölspulver och plast som till den lösa projektilen, men med skillnaden att projektien är mörkblå och försedd med en mindre ingjuten 4,8 mm stålkula längst fram. Vid skjutning med kammarammunition så användes samma lösskjutningspipa som till lös ammunition, men utan lösskjutningsanordning längst fram på pipan. Plasten krossades medan stålkulan for ut. Patronen användes vid stridsövning på banor som var 30 meter långa och mål som var betydligt mindre än standardtavlor.
Patronen förkortas 9 mm kptr m/39.
9 mm lös patron m/39
Lös ammunition har en projektil av trämjölspulver och röd plast. Till denna används en speciell lösskjutningspipa med ett koniskt, avsmalnande lopp. Längst fram på lösskjutningspipan finns gängor så att man kan skruva fast en lösskjutningsanordning, som i princip är en propp med ett antal hål i. Med monterad lösskjutningspipa och lösskjutningsanordning fungerar kpisten som vid skarpskjutning, förutom att det enda som kommer ut ur pipan är lite plastpulver.
Vapen
Pistoler
- 9 mm pistol m/39
- 9 mm pistol m/40
- 9 mm pistol 2121
- 9 mm pistol 88
Kulsprutepistoler
Se även
Referenser
Noter
- 1 2 3 4 ”Swedish Pistol m/1940”. http://www.gotavapen.se/gota/m40/pist40_1.htm. Läst 21 december 2021.
- 1 2 Amregister, Ammunitionsregister för armén. 1942 års utgåva. Läst 28 juli 2022
- 1 2 Amregister, Ammunitionsregister för armén. 1944 års utgåva. Läst 28 juli 2022
- 1 2 ”Pistoler inom det svenska försvaret”. http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/swedishpistols/swedpist_g.htm. Läst 21 december 2021.
- 1 2 3 4 ”Kulsprutepistoler inom det svenska försvaret”. http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/kpist/kpistar_i_sverige2.htm. Läst 21 december 2021.
- ↑ ser00801. ”The Swedish Military Ammunition Site”. www.amkat.se. http://www.amkat.se/index.php?Env=Ammo&Menu_A=30&Menu_B=40&Menu_C=10&Menu_Value_A=9x19&Menu_Value_B=Ball&Menu_Name=Ball. Läst 2 maj 2017.
- ↑ ”Kulsprutepistoler i Sverige 1930 till 1950”. www.gotavapen.se. http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/kpist/kpistar_i_sverige2.htm. Läst 2 maj 2017.
- ↑ ”9x19 Ball”. The Swedish military ammunution site. http://www.amkat.se/index.php?Env=Ammo&Menu_A=30&Menu_B=40&Menu_C=10&Menu_Value_A=9x19&Menu_Value_B=Ball&Menu_Name=Ball.
- ↑ Ernström, Magnus (28 januari 2010). ”Polisiär vapenanvändning för dummies”. https://morgonsur.wordpress.com/2010/01/28/polisiar-vapenanvandning-for-dummies/.
- ↑ Janson, O. ”The development of the Swedish Submachine gun kpist m/45b”. Göta Vapen. http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/kpist/swede_45.htm.