Acute respiratory distress syndrome

Acute respiratory distress syndrome
Latin: syndroma dyspnoicum adultorum
AARDS X-ray cropped.jpg
Röntgenbild av patient med ARDS
Klassifikation och externa resurser
ICD-10J80
ICD-9518.5, 518.82
DiseasesDB892
Medlineplus000103
eMedicinearticle/165139 
MeSHsvensk engelsk

Acute respiratory distress syndrome (ARDS, chocklunga) är en diffus grupp av skador på lungorna som är livshotande och saknar direkt uppenbar förklaring. Sjukdomsbilden vid ARDS kännetecknas av att det blir tyngre att andas, ödem i lungorna, atelektas och andnöd (hypoxi). Ofta är tillståndet även associerat till en kronisk inflammation som förvärrar tillståndet genom att förstöra det fina kapillärnät som omsluter alveolerna. Under Covid-19 pandemin ökade antalet patienter med ARDS kraftigt.

Orsaker

Pulmonella:

Icke pulmonella:

Symtom och diagostisering

Patienten uppvisar förhöjt andningsarbete med förhöjd andningsfrekvens, hypoxi, hyperkapni och i svåra fall multiorgansvikt. Tillståndet kräver ofta intensivvård. Trots att ARDS är allvarligt finns det i dag ingen botande behandling. Vården syftar till symtomatisk behandling och att stötta sviktande organ. ARDS utgör en betydande andel av intensivvårdsplatser med ett genomsnitt på 10% av samtliga platser.

Berlin definitionen från 2012 syftar till att diagnostisera ARDS.

  1. Akut insättning av symtom inom 1 vecka från känd utlösande faktor
  2. Nytillkomna bilaterala infiltrat i lungorna på slätröntgen alternativt DT-röntgen.
  3. PFI kvot <300 mmHg med ett PEEP ≥5 cm H2O vid invasiv alternativt icke-invasiv ventilation.
  4. Symtomen ska ej kunna förklaras av kardiogen svikt med lungödem.

Trots en stor vana att behandla ARDS är 30-dagarsmortaliteten fortsatt hög mellan 27-45% beroende på svårighetsgrad. Respirator blir ofta en nödvändig åtgärd. Tillägg av konstgjord lunga, så kallad veno-venös ECMO, har i en systematisk litteraturöversikt som har granskats och kommenterats av SBU visats öka överlevnaden hos vuxna med svår ARDS.

Referenser

Noter

  1. ↑ https://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000103.htm
  2. 1 2 3 Bos, Lieuwe D J; Ware, Lorraine B (2022-10). ”Acute respiratory distress syndrome: causes, pathophysiology, and phenotypes” (på engelska). The Lancet 400 (10358): sid. 1145–1156. doi:10.1016/S0140-6736(22)01485-4. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0140673622014854. Läst 9 juni 2026.
  3. ↑ Brändström, Helge (2003). Hypotermi, Kylskador - Drunkningstillbud i kallt vatten. Socialstyrelsen. sid. 112. ISBN 91-7201-747-3
  4. 1 2 Diamond, Matthew (2026). Acute Respiratory Distress Syndrome. StatPearls Publishing. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK436002/. Läst 9 juni 2026
  5. ↑ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (5 februari 2020). ”Extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) vid lungsvikt (ARDS)”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/extrakorporeal-membranoxygenering-ecmo-vid-lungsvikt-ards/. Läst 23 juni 2020.