| Acute respiratory distress syndrome | |
| Latin: syndroma dyspnoicum adultorum | |
| Röntgenbild av patient med ARDS | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | J80 |
| ICD-9 | 518.5, 518.82 |
| DiseasesDB | 892 |
| Medlineplus | 000103 |
| eMedicine | article/165139 |
| MeSH | svensk engelsk |
Acute respiratory distress syndrome (ARDS, chocklunga) är en diffus grupp av skador på lungorna som är livshotande och saknar direkt uppenbar förklaring. Sjukdomsbilden vid ARDS kännetecknas av att det blir tyngre att andas, ödem i lungorna, atelektas och andnöd (hypoxi). Ofta är tillståndet även associerat till en kronisk inflammation som förvärrar tillståndet genom att förstöra det fina kapillärnät som omsluter alveolerna. Under Covid-19 pandemin ökade antalet patienter med ARDS kraftigt.
Pulmonella:
Icke pulmonella:
Patienten uppvisar förhöjt andningsarbete med förhöjd andningsfrekvens, hypoxi, hyperkapni och i svåra fall multiorgansvikt. Tillståndet kräver ofta intensivvård. Trots att ARDS är allvarligt finns det i dag ingen botande behandling. Vården syftar till symtomatisk behandling och att stötta sviktande organ. ARDS utgör en betydande andel av intensivvårdsplatser med ett genomsnitt på 10% av samtliga platser.
Berlin definitionen från 2012 syftar till att diagnostisera ARDS.
Trots en stor vana att behandla ARDS är 30-dagarsmortaliteten fortsatt hög mellan 27-45% beroende på svårighetsgrad. Respirator blir ofta en nödvändig åtgärd. Tillägg av konstgjord lunga, så kallad veno-venös ECMO, har i en systematisk litteraturöversikt som har granskats och kommenterats av SBU visats öka överlevnaden hos vuxna med svår ARDS.