Adalbert Stifter
| Adalbert Stifter | |
 | |
| Född | 23 oktober 1805 Horní Planá, Tjeckien |
|---|---|
| Död | 28 januari 1868 (62 år) Linz |
| Begravd | Linz |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Cisleithanien |
| Utbildad vid | Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Författare, lärare, poet, målare, kulturminnesvårdare |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt | |
| Noterbara verk | Bergkristall |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Adalbert Stifter, född 23 oktober 1805 i Böhmen, död 28 januari 1868, var en österrikisk författare.
Biografi
Stifter, som var född i Böhmen, levde från 1848 som folkskoleinspektör i Linz. Litterär berömmelse vann han med en rad noveller i Studien (6 band, 1844-50), karakteriserade av en vek naturkänsla och minutiös psykologisk skildring.
Stifter skrev finstämda berättelser och är mest känd för den stora romanen "Der Nachsommer" (ej översatt till svenska, ungefär "Brittsommar"). Han räknas till de största prosaisterna under tyskt 1800-tal. Han var även landskapsmålare och mot slutet av sitt liv led han av skrumplever och svåra psykiska problem som sedermera också ledde till självmord.
I hans verk återspeglas ofta längtan till hemtrakterna i Böhmerwald. Till exempel handlar verken "Hochwald" och "Witiko" om landskapet kring sjön Plöckensteinsee (Plešné jezero).
Eftermäle
Asteroiden 7127 Stifter är uppkallad efter honom.
Svenska översättningar
- "Den gamle ungkarlen" ("Der Hagestolz") (översättning E.N. Tigerstedt. Ingår i: Modern världslitteratur: de levande mästerverken. Band 26 (Natur & Kultur, 1946)
- Brokiga stenar: ett urval (Ur Bunte Steine: "Granit", "Bergmilch" och "Bergkristall") (översättning Jane Lundblad, Tiden, 1949)
- Kondoren och Vilda blommor ("Der Condor" och "Feldblumen") (översättning och efterord: Rolf Haglund) (Galder, 1980)
Källor
- 1 2 Adalbert Stifter, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 75248.[källa från Wikidata]
- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Adalbert-Stiftertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w66m3v8z, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990009997, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- 1 2 Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, s. 325-328, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 abART, abART person-ID: 24008, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Benezit Dictionary of Artists, femte utgåvan, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00175954, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Штифтер Адальберт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Adalbert_StifterStore_norske_leksikon, läst: 16 oktober 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Franz Mayröcker, Von den Stillen im Lande : Pflichtschullehrer als Dichter, Schriftsteller und Komponisten, 1968, s. 115-116.[källa från Wikidata]
- ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 75248, läst: 12 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Svensk uppslagsbok, band 27, 1963.
- 1 2 Weiss, Micklitza & Micklitza (2016). ”Adalbert Stifter” (på tyska). Baedeker Reiseführer Tschechien. Mair Dumont. sid. 75
- ↑ ”Minor Planet Center 7127 Stifter” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7127. Läst 28 juni 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Adalbert Stifter.- Adalbert Stifter i Libris
|