Achaia
- För den romerska provinsen, se Achaea.
| Achaia / Akaja Αχαΐα | |
| Regiondel | |
 Vy över Patras och Korintiska viken | |
| Land |  Grekland |
|---|---|
| Region | Västra Grekland |
| Koordinater | 38°00′N 22°00′Ö / 38.0°N 22.0°Ö |
| Huvudstad | Patras |
| Area | 3 271 km² |
| Folkmängd | 331 316 (2005) |
| Befolkningstäthet | 101 invånare/km² |
| ISO 3166-2-kod | GR-13 |
| Postnummer | 25x xx - 26x xx |
| Riktnummer | 2610, 269x0 |
| Geonames | 265491 |
  Läge i Grekland
| |
 Achaias läge i dagens Grekland
| |
| Webbplats: www.achaia.gr | |
Achaia eller Akaja är en grekisk regiondel (perifereiakí enótita), till 2010 en prefektur, på nordkusten av Peloponnesos, i regionen Västra Grekland, vid Korintiska viken.
Beskrivning
Regiondelen har cirka 331 316 invånare (2005) och huvudstaden är Patras. Den totala ytan på regiondelen är 3 271 km².
Regiondelen är indelad i fem kommuner. Perfekturen var innan 2011 indelad i 23 kommuner.
Historia
Under förhistorisk tid beboddes Achaia först av jonerna och kallades då Aigialeia, men det togs sedan i besittning av akajerna och fick efter dem namnet Achaia. Det var då delat mellan tolv städer, som bildade ett statsförbund, det akaiska eller achaiska förbundet. De främsta av dessa städer var Aigion och Helike.
Akajerna omnämns redan av Homer i Illiaden (800-talet f.Kr.) som benämning för de Mykenska grekerna, vilket sammanfaller med den hettitiska termen Ahhiyawa (hettitiska: 𒄴𒄭𒅀𒉿, Aḫḫiyawa) för det Mykenska riket under äldre bronsålder.
- Tidslinje
| Mykenska kulturen (akajer) | – 1750 – 1050 f.Kr. |
| Trojanska kriget | – 1200-talet f.Kr. |
| Bronsålderskollapsen | – 1150 – 1050 |
| Greklands mörka århundraden | – 1050 – 800 |
| Akajerna tar Aigialeia | – 600-talet f.Kr. |
| Första achaiska förbundet | – 400-talet – 281 f.Kr. |
| Demokratisk revolution i forna Akaja | – 367 f.Kr. |
| Korinthiska förbundet | – 337 – 322 f.Kr. |
| Andra achaiska förbundet | – 280 – 146 f.Kr. |
| Macedonia (Rom) | – 146 – 27 f.Kr. |
| Achaea (Rom) | – 27 f.Kr. – 687/695 e.Kr. |
| Hellas(en) (Bysans) | – 687/695 – 1205 |
| Furstendömet Achaea (Latinska riket) | – 1205 – 1432 |
| Bysantinska riket | – 1432 – 1453 |
| Furstendömet Achaea (Latinska riket) | – 1453 – 1454 |
| Despotatet Morea (Bysans) | – 1449/1454 – 1460 |
| Moreaejaletet(en) (Osmanska riket) | – 1461 – 1686 |
| Moreakriget(en) | – 1684 – 1699 |
| Moreariket(en) | – 1688 – 1715 |
| Moreaejaletet(en) (Osmanska riket) | – 1715 – 1821 |
| Grekiska frihetskriget | – 1821 – 1829 |
Källor
- Achaja i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Achaia i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 26 oktober 2026.
- Akaja i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 26 oktober 2026.
Noter
- ↑ Wolf‑Dietrich Niemeier; Seymour Gitin, Amihai Mazar, Ephraim Stern (1998). ”The Mycenaeans in Western Anatolia and the Problem of the Origins of the Sea Peoples”. Mediterranean Peoples in Transition: Thirteenth to Early Tenth Centuries BCE. Israel Exploration Society. sid. 17–65
- ↑ Trevor Bryce (1999). The Kingdom of the Hittites. Oxford University Press. sid. 60. ISBN 978-0-19-924010-4. https://books.google.com/books?id=Agg5-lpVI2MC
- ↑ Joachim Latacz (2004). Troy and Homer: Towards a Solution of an Old Mystery. Oxford University Press. sid. 121–122. ISBN 9780199263080
- ↑ Gary M. Beckman, Trevor Bryce, Eric H. Cline (2011). The Ahhiyawa Texts. Society of Biblical Literature. ISBN 9781589832688
- ↑ Konstantinos Kopanias; Irene Kaiser, Ourania Kouka, Diamantis Panagiotopoulos (2015). ”From the Mythical Atreus to the Ruler Attarissiya: Aegean Kingship in the Late Bronze Age through the Prism of Near Eastern Texts”. Ein Minoer im Exil: Festschrift zum 65. Geburtstag von Wolf-Dietrich Niemeier. Universitätsforschungen zur Prähistorischen Archäologie. "188". Habelt. sid. 211–222
- 1 2 Konstantinos Kopanias (2021). Ahhiyawa. Το Μυκηναϊκό Αιγαίο μέσα από τα Χεττιτικά Κείμενα. Kardamitsa. ISBN 9789603545330. http://scholar.uoa.gr/kkopanias/publications/ahhiyawa-το-μυκηναϊκό-αιγαίο-μέσα-από-τα-χεττιτικά-κείμενα-ahhiyawa-mycenaean
- ↑ Nicholas G. Blackwell (2021). ”Ahhiyawa, Hatti, and Diplomacy: Implications of Hittite Misperceptions of the Mycenaean World”. Hesperia 90 (2): sid. 191–231. doi:.
- ↑ Xenofon. Hellenica
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Achaia.
| |||||||||||||
