Aleksandr Litvinenko

Aleksandr Litvinenko
FöddАлександр Вальтерович Литвиненко
30 augusti 1962
Voronezj, Sovjetunionen
Död23 november 2006 (44 år)
University College Hospital, London, Storbritannien
BegravdHighgate Cemetery
Medborgare iSovjetiskt, ryskt och brittiskt
Utbildad vidInstituto militar del Cáucaso Norte de tropas internas del Ministerio de Asuntos Internos,
SysselsättningFörfattare, militär, spion
MakaMarina Litvinenko
(g. –2006)
Redigera Wikidata

Aleksandr Valterovitj Litvinenko (ryska: Александр Вальтерович Литвиненко), född 30 augusti 1962 i Voronezj, Sovjetunionen, död 23 november 2006 i London, Storbritannien, var en rysk före detta KGB-överste och före detta FSB-överstelöjtnant.

Karriär

Litvinenko utexaminerades från militärhögskolan i Vladikavkaz och värvades till KGB 1986. Hans främsta uppgifter där var att infiltrera den organiserade brottsligheten och utreda korruptionen.

Regimkritiker

År 1998 framträdde Litvinenko tillsammans med ett antal maskerade personer där de kritiserade FSB:s ledning som vid den tidpunkten var den nuvarande president Vladimir Putin. Han kallade FSB en "banditorganisation" som strävade efter att gagna sina chefers intressen och inte Rysslands intressen. Litvinenko menade att det existerade en enorm omfattning av korruption och konspirationer inom säkerhetstjänsten och om agenter som använder denna ”för sina privata och affärsmässiga syften och för att göra upp räkningen med oönskade personer”. Han exemplifierade med den order han fick att mörda oligarken Boris Berezovskij, då ställföreträdande chef för Nationella Säkerhetsrådet. Han vädjade till Putin att ingripa. Litvinenko fängslades kort därefter och belades sedan med reseförbud. Han lyckades dock, trots att han saknade pass, att ta sig ut ur Ryssland till Turkiet 1999.

Litvinenko emigrerade 2000 till Storbritannien och sökte politisk asyl. Han blev en regimkritiker i exil och i boken Blowing up Russia från 2002 anklagade han och medförfattaren Yuri Felshtinsky den ryska säkerhetstjänsten för att under hösten 1999 ha sprängt ett antal hyreshus i Ryssland för att skjuta skulden på tjetjenska terrorister och därmed få en förevändning att inleda krigshandlingar mot Tjetjenien. Denna konspirationsteori bygger till största delen på att man den 23 september 1999 upptäckte några säckar med sprängmedel av den typ som använts av FSB i en källare till ett bostadshus i Rjazan, där en sprängning sålunda kunde undvikas.

Litvinenko blev brittisk medborgare i oktober 2006. Litvinenko kritiserade Vladimir Putins regim, särskilt angående Tjetjenien. När Litvinenko förgiftades i London intresserade han sig för mordet på en annan obekväm kritiker av Vladimir Putins regim, journalisten Anna Politkovskaja. Från sin sjukbädd dikterade Litvinenko den 21 november ett uttalande som anklagade Vladimir Putin för förgiftningen.

Förgiftning

Litvinenko avled den 23 november 2006 av strålsjuka efter förgiftning med polonium-210. Den 7 december 2006 begravdes han på Highgate Cemetery. Det spekulerades i huruvida mordet beordrats av högt uppsatta inom det ryska styret. En brittisk utredning, ledd av domaren Robert Owen, slog i januari 2016 fast att mordet utfördes av de två ryska agenterna Andrej Lugovoj och Dimitrij Kovtun, troligtvis på uppdrag av säkerhetstjänsten FSB. Den radioaktiva isotopen polonium-210, vilken bara kan tillhandahållas av en statsmakt, lämnade spår efter sig hela vägen till Moskva – i tekannan, i hotellköket, i Kovtuns ex-frus lägenhet där han övernattade, i bilen som körde honom till flygplatsen. Rapporten konstaterade vidare att mordet rimligtvis krävt ett godkännande från högsta ort. Anklagelserna ledde till diplomatiska spänningar mellan Storbritannien och Ryssland.

Bibliografi

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alexander Litvinenko, 24 november 2006.

Noter

  1. ↑ Einhorn, Lena (2024). Kameleont – En dokumentär berättelse. sid. 224-225, 249
  2. ↑ ”Förgiftning kan utlösa diplomatisk kris”. SVT. 20 november 2006. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/forgiftning-kan-utlosa-diplomatisk-kris.
  3. ↑ ”Spy death: Russia blocks extradition” (på engelska). CNN. 22 maj 2007. http://edition.cnn.com/2007/WORLD/europe/05/22/uk.spy/index.html. Läst 10 augusti 2009.
  4. ↑ TT-AFP (25 november 2006). ”Misstankar mot Ryssland efter ex-spionens död”. Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 15 december 2013. https://web.archive.org/web/20131215115557/http://www.sydsvenskan.se/varlden/misstankar-mot-ryssland-efter-ex-spionens-dod/. Läst 10 december 2013.
  5. ↑ Einhorn, Lena (2024). Kameleont – en dokumentär berättelse. sid. 322
  6. ↑ Esther Addley, Luke Harding, Shaun Walker (21 januari 2016). ”Litvinenko 'probably murdered on personal orders of Putin'” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2016/jan/21/alexander-litvinenko-was-probably-murdered-on-personal-orders-of-putin. Läst 22 januari 2016.

Externa länkar