Alguvi

Alguvi
Gård i Linköpings kommun Redigera Wikidata
Alguvi hög Redigera Wikidata
Gård Redigera Wikidata
LandSverige Redigera Wikidata
Inom det admi­nis­tra­ti­va området• Östergötlands län
 • Linköpings kommun Redigera Wikidata
Koor­di­na­ter Redigera Wikidata

Alguvi eller Alguvid är ett tidigare hemman som i senare tid kom att höra under Gerstorp, Kaga socken i Östergötland. Platsen har i äldre tradition förknippats med den svenske kungen Sverker den äldre och hans hov under 1100-talet.

Historik

Enligt äldre uppgifter ska Alguvi i äldre tid ha varit en betydligt mer framstående plats än senare. Där ska ett så kallat stamhåll, en gård eller samlingsplats knuten till kungens hushåll, ha funnits för Sverker den äldres hov. Vid detta hov uppges sång och underhållning ha varit vanligt förekommande. Traditionen berättar också att de isländska skalderna Halldor Skvaldre och Einarr Skúlason, som enligt sagotraditionen vistades hos Sverker den äldre, kan ha uppehållit sig vid Alguvi och där diktat skaldepoesi och hjältesånger. Sverker Vistades även på gården Sätuna i Östergötland.

År 1272 skänkte konung Valdemar Birgersson Alguvi till ett kanonikat vid Linköpings domkyrka. Reducerades därefter, men tillhörde senare familjerna Lillie, Rosenhane och Sack.

I senare tid kom Alguvi att uppgå i egendomen Gerstorp och nämns då som ett hemman under denna gård. Några säkra arkeologiska eller skriftliga belägg för platsens roll som kunglig gård är dock inte kända, och uppgifterna betraktas främst som lokalhistorisk tradition.

Prästen Andreas Aurelius föddes 1665 på gården.

Namnet

Namnet Alguvi har bland annat har tolkats som "alla gudars vi".

Källor

Noter

  1. 1 2 Ridderstad, Anton (1877-1879). Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland.. Linköping: Tullberg. sid. 4. Libris 1599823. https://runeberg.org/osterlex/1/0014.html
  2. ↑ Sverker den äldre i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen.
  3. ↑ Håhl, Johan Isaac (1847). Linköpings stifts herdaminne D. 3. Norrköping: Östlund & Berling. sid. 113. Libris 349898
  4. ↑ Franzén, Gösta (1982). Ortnamn i Östergötland. Örebro: AWB/GEBERS. sid. 112-113