
Alnico är legeringar av järn med 6–13% aluminium, 11–28% nickel och 0–35% kobolt, övriga beståndsdelar kan vara koppar 0–6%, och ibland titan 0–8%, samt i vissa fall niob.
| Benämning | % Al | % Ni | % Co | % Cu | övrigt | Br gauss | Hc Örsted | Energiprodukt BHmax |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Alnico 2 | 10 | 17 | 12,5 | 6 | 7200 | 540 | 1,6 | |
| Alnico 5 | 8 | 14 | 24 | 3 | 12.500 | 600 | 5,0 | |
| Alnico 12 | 6 | 18 | 35 | 0 | 8% Ti | 5800 | 950 | 1,6 |
| Alni 120 | 13 | 27 | 0 | 0 | 6000 | 570 | 1,2 | |
| Alnico 160 | 11 | 24 | 12 | 4 | 6200 | 700 | 1 | |
| Alnico 250 | 8 | 9 | 23 | 4 | 6% Ti | 6500 | 1000 | 2,2 |
| Alnico 500A | 8 | 14 | 24 | 3,5 | 11.800 | 660 | 5,0 | |
| Alcomax I | 7,5 | 11 | 25 | 3 | 1,5% Ti | 12.000 | 475 | 3,5 |
| Alcomax II | 8 | 11,5 | 24 | 4,5 | 12.400 | 575 | 4,7 | |
| Alcomax III | 8 | 13,5 | 24 | 3 | 0,8% Nb | 12.500 | 670 | 5,1 |
De första av denna typ av magnetiserbara legeringar med nickel och aluminium upptäcktes 1932 av en slump av Mishima vid forskning på korrosionståliga legeringar. År 1934 upptäckte Honda, Masumoto och Shirakawa NKS-stål, en en järn-kobolt-nickel-titan legering. Ett material med ännu högre koercitivfält. År 1938 upptäckte Oliver och Shedden att Anisotropa magneter som har framställt genom avsvalning från hög temperatur i ett magnetfält starkare än isotropa magneter.. Alnico 2 utvecklades år 1933, Alnico 2 år 1935 och Alnico 5 år 1939. Anisotropa alnico magneter har fått stor teknisk användning.
Med alnico går det att göra starkare magneter än de tidigare använda magneterna av kobolt- eller wolfram-legerat stål. Anisotropa och isotropa alnicomagneter tillverkas genom gjutning eller sintring.