Flugsvampar

Uppslagsordet ”Flugsvamp” leder hit. För webbplatsen för narkotikahandel, se Flugsvamp (webbplats).
Flugsvampar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
Vetenskapligt namn
§ Amanita
AuktorPers. 1794
Undersläkten
  • Amanita
  • Lepidella

Flugsvampar (Amanita) är ett släkte av svampar med över 700 beskrivna arter och förmodligen flera hundra till som är obeskrivna. I släktet ingår många giftiga arter, däribland de dödliga vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. Släktet innehåller dock några ätliga arter och många oätliga om inte direkt giftiga. Typart för släktet är röd flugsvamp (A. muscaria).

Lömsk flugsvamp med tydliga strumpor.

Släktnamnets etymologi

Släktnamnet Amanita kommer via latinet från grekiska ἀμανῖται (amanitai, pluralis), som var namnet på någon svamp; ett möjligt ursprung till namnet är berget Amanos i nuvarande Turkiet.

Systematik

Släktet delas upp i två undersläkten, Amanita respektive Lepidella. Undersläktet Amanita delas sedan upp i sektionerna Amanita (egentliga flugsvampar), Vaginatae (kamskivlingar) och Caesareae. Lepidella delas upp i sektionerna Lepidella, Amidella, Phalloideae och Validae.

Beskrivning

Flugsvamparna har i början av sin utveckling ett yttre hylle, som omger svampen som en säck. När hyllet brustit bildar den nedre delen en hos många arter bildar en så kallad strumpa på foten (se bild på lömsk flugsvamp) och/eller så kallade hylleplättar på hatten (jämför bilden på röd flugsvamp). De gifter som arterna i släktet producerar är framförallt amatoxiner, främst amanitin. Flera arter tillverkar även ibotensyra och muskimol. Giftet muskarin har fått sitt namn efter den röda flugsvampen, men finns bara i mindre mängder i denna. Fallotoxin finns främst i lömsk flugsvamp, men även i mycket små mängder i rodnande flugsvamp.

Arter (urval)