Uppsamlingsheatet i Melodifestivalen är ett moment i tävlingen för att låta en jury (2002) eller publiken (2003–) rösta fram de sista tävlingsbidragen inför den avgörande finalen. Momentet infördes i samband med att tävlingen fick deltävlingsprogram inför finalen 2002 och har funnits med i samtliga upplagor därefter. Upplägget har varierat från år till år med antingen vara som en extra deltävling eller i duellformat. Det som samtliga bidrag i momentet har gemensamt är att de blivit placerade på tredje (2002–) eller fjärde (2002–2024) plats i respektive deltävling och av de som tävlar kan maximalt två (2002–2014, 2025–) eller fyra (2015–2024) låtar gå till final.
Medianplaceringen i finaler för tävlingsbidrag som gått vidare till finalen via uppsamlingsheatet är åttonde plats med 62 poäng. Hittills (åtminstone fram till 2026) är det bara ett enda bidrag som gått via uppsamlingsheatet som också har lyckats vinna i finalen: "You" med Robin Stjernberg som tävlade 2013. Utöver det bidraget har två bidrag ("Min kärlek" med Shirley Clamp (2004) och "Snälla, snälla" med Caroline af Ugglas (2009)) lyckats bli tvåa i finaler medan bidragen "Not a Sinner, Nor a Saint" (2003, framförd av gruppen Alcazar), "Alcastar" (2005, också framförd av Alcazar) och "Oh My God!" (2011, framförd av The Moniker) har blivit trea i finaler. Samtidigt har också sju bidrag som fått en finalplats via kvalprogrammet sedan hamnat på sista plats i finaler.
Tabellen listar placeringar för de bidrag som gått vidare från Andra chansen placerat sig i final.
År 2009 fick även en s.k. internationell jury bestämma en tredje finalist, vilket är markerat med en stjärna*.
Nedan listas färgförklaringarna i tabellerna.
Under de fyra (2002–2024) eller fem (2025–) deltävlingarna röstar tittarna vidare två bidrag direkt till final och därefter ytterligare ett eller två bidrag som ges möjlighet att kvala sig tillbaka in i tävlingen. När det sedan är dags för kvalmomentet får tittarna bestämma sig för vilka låtar de vill se tävla igen i finalen. Upplägget har varierat genom åren men momentet har funnits med i varje upplaga.
I Melodifestivalupplagan 2002, som var den första sedan 1971 där deltävlingar förekom innan finalen, sändes uppsamlingsheatet två veckor efter den fjärde deltävlingen hade sänts. Detta berodde på Sveriges Televisions sändningar från de Olympiska vinterspelen. Programmet var heller inte direktsänt och dessutom var det en inbjuden jury med artister, låtskrivare och dirigenter, som tidigare tävlat i äldre Melodifestivalupplagor, som fick bestämma vilka två melodier av de åtta som kvalat in till uppsamlingsheatet som skulle få de sista finalplatserna. Momentet hette då Vinnarnas val. Bidragen framfördes inte på nytt, istället visades bandade inslag från deltävlingarna som juryn sedan fick kommentera. I slutet av programmet genomfördes en sluten omröstning där endast bidragens totalplaceringar meddelades.
2003–2006 genomfördes uppsamlingsheatet dagen efter att den fjärde deltävlingen hade avgjorts. Sändningarna skedde i antingen ett eget program eller som en del av en annan Sveriges Television-sändning, exempelvis i Söndagsöppet. Upplägget för programmet blev nu att tittarna fick ta ställning till i en eller flera omröstningar vilka två melodier de ville se i final. Precis som den första upplagan 2002 spelades bidragen inte upp på nytt annat än som bandade inslag från deltävlingarna vilket som en konsekvens innebar att artisterna, som också medverkade i sändningarna, inte hade möjlighet att finjustera sina nummer förrän i finalen. 2003 hette programmet Tittarnas val, från 2004 ändrades namnet till Andra chansen som också skulle bli ett permanent namn, åtminstone till 2021.
Inför Melodifestivalen 2007 gjorde Sveriges Television om Andra chansen rejält. Till att börja med blev programmet en egen lördagssändning mellan den fjärde deltävlingen och finalen. Därtill möttes de åtta kvalbidragen i dueller där tittarna, precis som tidigare år, fick bestämma samtliga resultat. Varje duell utgjordes av två bidrag som ställdes mot varandra, först i fyra kvartsfinaldueller där vinnarna gick vidare till två semifinaldueller där de slutgiltiga två vinnarna fick plats i finalstartfältet. Till skillnad från de tidigare uppsamlingsheaten framfördes bidragen på nytt varför artisterna hade möjlighet att finjustera numren från deltävlingarna. Det kunde handla om att byta scenkläder, justera ljus och ljud samt lägga till pyrotekniska effekter som inte varit med i de första framträdandena.
Mellan 2007 och 2011 hade Sveriges Television årligen bestämt hur kvalbidragen skulle mötas genom att göra upp ett slags duellträd. Det innebar att ett bidrag från deltävling X skulle möta ett bidrag från deltävling Y i var och en av de fyra duellerna i uppsamlingsheatets första omgång utifrån de kvalificerade bidragens startnummer i sin deltävling. Placering A innebar tidigast startnummer och B senast startnummer. I upplagorna mellan 2008 och 2011 kunde två bidrag från samma deltävling också gå till final; detta tack vare att trädet konstruerades att låta ett bidrag per deltävling mötas i det två första respektive två sista kvartsfinalerna. Detta var inte möjligt 2007 då bara vissa bidrag från vissa deltävlingar hade den möjligheten.
Inför Andra chansen 2012 skrotade Sveriges Television att på förhand bestämma hur bidragen skulle mötas i duellerna och lät istället en lottning avgöra saken. Under lottningen fördelades varje kvartsfinalduell med ett bidrag som blivit trea och ett som blivit fyra i olika deltävlingar. Det innebar att två bidrag från samma deltävling inte kunde mötas i den första omgången, däremot kunde det ske i den andra omgången.
I Melodifestivalen 2013 och 2014 skrotade Sveriges Television upplägget med kvartsfinaler och lät istället alla åtta tredje- och fjärdeplacerade bidrag tävla som om det vore en femte deltävling men med dueller som avslutningsomgång. Först blev det en omröstning där topp fem gick vidare och efter en andra omgång gick fyra bidrag vidare till duellerna. Inför duellmötena ställdes ettan mot fyran och tvåan mot trean där tittarna fick bestämma vem som skulle vinna. Vem som hade placerat sig hur inför duellerna blev inte känt förrän efter finalen.
Mellan Melodifestivalen 2015 och 2021 fick Andra chansen tillbaka kvartsfinaldueller igen samtidigt som semifinalduellerna togs bort. Det innebar att varje uppsamlingsheat de här åren gav totalt fyra vinnare till finalen. Dessutom bestämdes duellfördelningen varje år av Sveriges Television själva. Produktionen var dock tvungna att förhålla sig till att varje duell skulle ha två bidrag från olika deltävlingar som heller inte fått samma slutplaceringar. Det var sedan tittarna som fick bestämma vem som skulle vinna genom en omröstning per duell.
2022 genomgick uppsamlingsheatet en rad förändringar. Den så kallade Andra chansen, som hade introducerats 2004, ersattes detta år av två semifinaler, i vilka de tredje- och fjärdeplacerade deltävlingsbidragen tävlade om de fyra sista finalplatserna. De två semifinalerna ersatte även de fyra dueller, i vilka de tävlande bidragen sedan 2015 hade duellerat två och två om samma antal finalplatser. Till skillnad från duellerna avgjorde inte Sveriges Television på egen hand vilka bidrag som skulle mot varandra den gången utan några dagar före sändningen hölls en lottning där de åtta tävlingsbidragen lottas till någon av de två semifinalerna. Det fanns ingen fördelning om att si eller så många av tredje- eller fjärdeplacerade bidrag kunde hamna i en viss kategori. Även året därpå hette programmet Semifinal men då var det mer som en femte deltävling med två röstningsomgångar, om än med bidrag som redan tävlat i tidigare deltävlingar, där tittarnas topp fyra gick till final.
2024 gjordes en stor förändring i upplägget. Till att börja med skrotades uppsamlingsheatet som en egen lördagsdeltävling och det döptes dessutom om till Finalkvalet. Istället är den som en förlängd del av sändningen i den nyinförda femte deltävlingen. Första gången momentet hette Finalkvalet möttes bidragen som blivit tredje- och fjärdeplacerade i deltävlingarna men nu kunde bara två (av tio) bidrag nå finalen. En stor nyhet till detta var att bidragen inte togs om annat än om de gick vidare till finalen. Resultatet i programmet bygger på antalet totalröster bidragen fått i sina deltävlingar och hur många röster de får under själva kvalsändningen. I en första omgång räknas det ut hur många röster varje bidrag fått vilket viktas mot hur många enheter som röstat i samma program. Utifrån detta delas sedan poäng ut från en fast summa till bidragen. Efter detta ges tittarna chansen att rösta igen för att reagera på resultatet varpå nya poäng delas ut på samma sätt som innan. De två bidrag som har fått högst totalpoäng går vidare till finalen.
Sveriges Television har ibland gjort förändringar i upplägget. den första upplagan med Finalkvalet tävlade bidragen genom bägge omgångar medan i upplagorna 2025 och 2026 avgjordes den första finalplatsen i den första omgången och den andra finalplatsen i den andra omgången. Sedan 2025 är det bara tredjeplacerade deltävlingsbidrag som tävlar i uppsamlingsheatet. En liten förändring som gjordes i Melodifestivalen 2026 var att Sveriges Television medvetet valde att redovisa hur många totalröster varje tredjeplacerat bidrag fått i sin deltävling. När själva kvalprogrammet sändes togs dock samtliga röster som inkommit via Radiohjälpens insamlingsnummer i deltävlingarna bort. Fortfarande var det den låt med högsta totalpoängen i den första omgången som fick den första finalplatsen medan vinnaren i den andra omgången fick den andra finalplatsen.