Uppsamlingsheatet i Melodifestivalen är ett moment i tävlingen för att låta en jury (2002) eller publiken (2003–) rösta fram de sista tävlingsbidragen inför den avgörande finalen. Momentet infördes i samband med att tävlingen fick deltävlingsprogram inför finalen 2002 och har funnits med i samtliga upplagor därefter. Upplägget har varierat från år till år med antingen vara som en extra deltävling eller i duellformat. Det som samtliga bidrag i momentet har gemensamt är att de blivit placerade på tredje (2002–) eller fjärde (2002–2024) plats i respektive deltävling och av de som tävlar kan maximalt två (2002–2014, 2025–) eller fyra (2015–2024) låtar gå till final.
Medianplaceringen i finaler för tävlingsbidrag som gått vidare till finalen via uppsamlingsheatet är åttonde plats med 62 poäng. Hittills (åtminstone fram till 2026) är det bara ett enda bidrag som gått via uppsamlingsheatet som också har lyckats vinna i finalen: "You" med Robin Stjernberg som tävlade 2013. Utöver det bidraget har två bidrag ("Min kärlek" med Shirley Clamp (2004) och "Snälla, snälla" med Caroline af Ugglas (2009)) lyckats bli tvåa i finaler medan bidragen "Not a Sinner, Nor a Saint" (2003, framförd av gruppen Alcazar), "Alcastar" (2005, också framförd av Alcazar) och "Oh My God!" (2011, framförd av The Moniker) har blivit trea i finaler. Samtidigt har också sju bidrag som fått en finalplats via kvalprogrammet sedan hamnat på sista plats i finaler.
Tabellen listar placeringar för de bidrag som gått vidare från Andra chansen placerat sig i final.
År 2009 fick även en s.k. internationell jury bestämma en tredje finalist, vilket är markerat med en stjärna*.
Nedan listas färgförklaringarna i tabellerna.
Under de fyra (2002–2024) eller fem (2025–) deltävlingarna röstar tittarna vidare två bidrag direkt till final och därefter ytterligare ett eller två bidrag som ges möjlighet att kvala sig tillbaka in i tävlingen. När det sedan är dags för kvalmomentet får tittarna bestämma sig för vilka låtar de vill se tävla igen i finalen. Upplägget har varierat genom åren men momentet har funnits med i varje upplaga.
I Melodifestivalupplagan 2002, som var den första sedan 1971 där deltävlingar förekom innan finalen, sändes uppsamlingsheatet två veckor efter den fjärde deltävlingen hade sänts. Detta berodde på Sveriges Televisions sändningar från de Olympiska vinterspelen. Programmet var heller inte direktsänt och dessutom var det en inbjuden jury med artister, låtskrivare och dirigenter, som tidigare tävlat i äldre Melodifestivalupplagor, som fick bestämma vilka två melodier av de åtta som kvalat in till uppsamlingsheatet som skulle få de sista finalplatserna. Momentet hette då Vinnarnas val. Bidragen framfördes inte på nytt, istället visades bandade inslag från deltävlingarna som juryn sedan fick kommentera. I slutet av programmet genomfördes en sluten omröstning där endast bidragens totalplaceringar meddelades.
2003–2006 genomfördes uppsamlingsheatet dagen efter att den fjärde deltävlingen hade avgjorts. Sändningarna skedde i antingen ett eget program eller som en del av en annan Sveriges Television-sändning, exempelvis i Söndagsöppet. Upplägget för programmet blev nu att tittarna fick ta ställning till i en eller flera omröstningar vilka två melodier de ville se i final. Precis som den första upplagan 2002 spelades bidragen inte upp på nytt annat än som bandade inslag från deltävlingarna vilket som en konsekvens innebar att artisterna, som också medverkade i sändningarna, inte hade möjlighet att finjustera sina nummer förrän i finalen. 2003 hette programmet Tittarnas val, från 2004 ändrades namnet till Andra chansen som också skulle bli ett permanent namn, åtminstone till 2021.
Inför Melodifestivalen 2007 gjorde Sveriges Television om Andra chansen rejält. Till att börja med blev programmet en egen lördagssändning mellan den fjärde deltävlingen och finalen. Därtill möttes de åtta kvalbidragen i dueller där tittarna, precis som tidigare år, fick bestämma samtliga resultat. Varje duell utgjordes av två bidrag som ställdes mot varandra, först i fyra kvartsfinaldueller där vinnarna gick vidare till två semifinaldueller där de slutgiltiga två vinnarna fick plats i finalstartfältet. Till skillnad från de tidigare uppsamlingsheaten framfördes bidragen på nytt varför artisterna hade möjlighet att finjustera numren från deltävlingarna. Det kunde handla om att byta scenkläder, justera ljus och ljud samt lägga till pyrotekniska effekter som inte varit med i de första framträdandena.
I var och en av dessa Andra chansen hade Sveriges Television på förhand skapat ett duellträd för kvartsfinalerna som innebar att ett bidrag från deltävling x skulle möta ett bidrag från deltävling y i var och en av de fyra duellerna i uppsamlingsheatets första omgång utifrån de kvalificerade bidragens startnummer i sin deltävling. Placering A innebar tidigast startnummer och B senast. Samma upplägg fortsatte sedan till senare upplagor. I den första upplagan där dueller förekom kunde det i åtminstone fyra fall inte bli så att två låtar från samma deltävling också kunde gå till final. Detta justerades från 2008 för att möjliggöra ett sådant scenario. Det innebar att de fyra första respektive de fyra sista duellerna innehöll varsin låt från respektive deltävling 1, 2, 3 eller 4. Det här upplägget förekom fram till 2011, därefter anordnade Sveriges Television en lottning för att bestämma duellerna. Det sades då att varje duell skulle innehålla ett bidrag som blivit trea och ett bidrag som blivit fyra i olika deltävlingar. I kvartsfinalerna innebar det att bidrag från två olika deltävlingar inte kunde mötas, däremot kunde de mötas i semifinaldueller.
I Melodifestivalen 2013 och 2014 skrotade Sveriges Television upplägget med kvartsfinaler och lät istället alla åtta tredje- och fjärdeplacerade bidrag tävla som om det vore en femte deltävling. Först blev det en omröstning där topp fem gick vidare och efter en andra omgång gick fyra bidrag vidare till dueller där den som då var etta mötte den som då var fyra respektive den som var tvåa mötte den som var trea. Inför duellerna nollställdes samtliga röster och bidragen fick dessutom nya startnummer. Vem som hade placerat sig hur inför duellerna blev känt först efter finalen.
Mellan Melodifestivalen 2015 och 2021 fick Andra chansen tillbaka sina kvartsfinaldueller igen men nu togs istället semifinalduellerna bort. Det innebar att varje uppsamlingsheat de här åren fick totalt fyra vinnare som gick till final. Dessutom bestämdes duellfördelningen varje år av Sveriges Television själva, dock att de var tvungna att förhålla sig till två regler: i varje duell skulle två bidrag från olika deltävlingar som heller inte fått samma placeringar i respektive deltävling mötas. Det var sedan tittarna som fick bestämma vem som skulle vinna genom en omröstning per duell.
2022 genomgick uppsamlingsheatet en rad förändringar. Den så kallade Andra chansen, som hade introducerats 2004, ersattes detta år av två semifinaler, i vilka de tredje- och fjärdeplacerade deltävlingsbidragen tävlade om de fyra sista finalplatserna. De två semifinalerna ersatte även de fyra dueller, i vilka de tävlande bidragen sedan 2015 hade duellerat två och två om samma antal finalplatser. Till skillnad från duellerna avgjorde inte Sveriges Television på egen hand vilka bidrag som skulle mot varandra den gången utan några dagar före sändningen hölls en lottning där de åtta tävlingsbidragen lottas till någon av de två semifinalerna. Det fanns ingen fördelning om att si och så många av tredje- eller fjärdeplacerade bidrag kunde hamna i en viss kategori. Även året därpå hette programmet Semifinal men då var det mer som en femte deltävling med två röstningsomgångar, om än med bidrag som redan tävlat i tidigare deltävlingar, där tittarnas topp fyra gick till final.
2024 gjordes en stor förändring i upplägget. Till att börja med skrotades uppsamlingsheatet som en egen lördagsdeltävling och det döptes dessutom om till Finalkvalet. Istället är den som en förlängd del av sändningen i den nyinförda femte deltävlingen. Första gången momentet hette Finalkvalet möttes bidragen som blivit tredje- och fjärdeplacerade i deltävlingarna men nu kunde bara två (av tio) bidrag nå finalen. En stor nyhet till detta var att bidragen inte togs om annat än om de gick vidare till finalen.
Kvalprogrammet avgörs alltid i två omgångar där poäng delas ut på en tavla. Poängerna har inget att göra med vilka poänger bidragen fått i deltävlingarna utan bygger på en omräkning mellan hur många röster ett bidrag fick i sin deltävling viktat mot antalet enheter som röstat i samma program. Utifrån de tal som bildas fördelas sedan tusen poäng ut på poängtavlan. Därefter kan tittarna reagera på detta genom att rösta på nytt på låtarna varpå nya poäng genom samma metod delas ut, poäng som adderas med de tidigare poängerna. Momentets vinnare koras sedan i antingen den första och/eller i den andra omgången. I den första upplagan med Finalkvalet tävlade bidragen genom bägge omgångar medan i upplagorna 2025 och 2026 avgjordes den första finalplatsen i den första omgången och den andra finalplatsen i den andra omgången. Sedan 2025 är det bara tredjeplacerade deltävlingsbidrag som tävlar i uppsamlingsheatet.
En liten förändring som gjordes i Melodifestivalen 2026 var att Sveriges Television medvetet valde att redovisa hur många totalröster varje tredjeplacerat bidrag fått i sin deltävling. När själva kvalprogrammet sändes togs dock samtliga röster som inkommit via Radiohjälpens insamlingsnummer i deltävlingarna bort. Fortfarande var det den låt med högsta totalpoängen i den första omgången som fick den första finalplatsen medan vinnaren i den andra omgången fick den andra finalplatsen.