Andreas Nordenhielm

För personer med liknande namn, se Andreas Nicolai.
Andreas Nordenhielm
Född27 april 1633
Norrköping, Sverige
Död23 december 1694 (61 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFilolog, översättare, universitetslärare, lärare, filosof
Befattning
Huvudlärare, Uppsala universitet (1676–1677)
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnNils Nordenhielm (f. 1674)
Jöns Nordenhielm (f. 1676)
Samuel Nordenhielm (f. 1684)
FöräldrarNils Andersson
Redigera Wikidata

Andreas Nicolai Norcopensis, adlad Nordenhielm, född 27 april 1633 i Norrköping, död 23 december 1694 i Stockholm, var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet och lärare åt Karl XII.

Biografi

Andreas Norcopensis var son till borgmästaren Nils Andersson Vinnerstadius och Ingeborg Mattiasdotter. Han disputerade vid Uppsala universitet 1656 med De ratione convivendi ad Romanos olim mores. Därpå begav han sig på en sjuårig resa genom nästan hela Europa, utnämndes 1667 till professor i praktisk filosofi och 1672 i vältalighet vid Uppsala universitet samt presiderade i denna egenskap för 88 avhandlingar. Han var rektor för Uppsala universitet 1676 och 1683. År 1686 antogs han till lärare för prins Karl (sedermera Karl XII), fick 1687 kansliråds- och statssekreterarfullmakt samt adlades med namnet Nordenhielm; två år senare introducerades han på nummer 1110.

Nordenhielm var omtyckt av sin lärjunge och anses som "stiftare af stilens klassiska korrekthet i Uppsala och var måhända den förste infödde svensk, som för latinsk vältalighet vann ett namn". Det var egentligen genom sitt åminnelsetal över Johannes Loccenius (1678) han förvärvade sitt rykte i detta avseende. Nordenhielm översatte till latin band I och II av Olof Rudbeck den äldres "Atlantica" (1679 och 1689).

Andreas Nordenhielm avled i Stockholm, och begravdes i Storkyrkan.

Familj

Nordenhielm gifte sig 22 juni 1672 i Sankt Nikolai församling, Stockholm med Christina Jönsdotter (1641–1705), dotter till rådmannen Jöns Jönsson (Ellerhusen) och Ursila Brita Nilsdotter. De fick tillsammans barnen Nils Anderssson (1673–1674), kammarrådet Nils Nordenhielm (1674–1724), vice presidenten Jöns Nordenhielm (1676–1743) i Svea hovrätt, hovfröken Christina Nordenhielm (1678–1705) hos prinsessan Ulrika Eleonora, fänriken Anders Nordenhielm (1680–1708) vid Livgardet till fot och assessorn Samuel Nordenhielm (1684–1730).

Källor

Noter

  1. 1 2 Nordisk familjebok, 1876.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1303713007749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Eriksson, Ingvar (2000). Nils Bielke, 1644-1716: firad i nådens dagar, fälld i onådens. Atlantis. sid. 31. ISBN 978-91-7486-963-7. OCLC ocm44699083. https://www.worldcat.org/title/ocm44699083. Läst 1 mars 2025
  4. ↑ Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 472-473. Libris 10076756. https://runeberg.org/elgenst/5/0488.html
Företrädare:
Klas Örnhiälm		 Inspektor för Kalmar nation
1672–1689		 Efterträdare:
Johan Schwede
Företrädare:
Claudius Arrhenius		 Uppsala universitets rektor
Ht 1676		 Efterträdare:
Johannes Columbus
Företrädare:
Petrus Holm		 Uppsala universitets rektor
Vt 1683		 Efterträdare:
Samuel Skunck