| Grusvivesläktet | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Viveväxter Primulaceae |
| Släkte | Grusvivesläktet Androsace |
| Vetenskapligt namn | |
| § Androsace | |
| Auktor | Linné |
| Arter (urval) | |
| |
Grusvivesläktet (Androsace) är ett släkte med cirka 150 arter i familjen viveväxter. De liknar vivorna på flera sätt men skiljer sig genom ett äggformat, ej cylindriskt kronrör och ett mer vidgat blomfoder. Kronröret har ofta också förtjockningar i mynningen. Kapseln är nästan klotrund och öppnar sig genom att toppen spricker sönder i fem flikar. De har antingen en rosett av små blad vid basen, eller så bildar plantan en tuva eller kudde av sådana rosetter. Grusvivor växer ofta på torra och hårda platser såsom backar och berg. Många arter odlas som stenpartiväxter.
Namnet Androsace kommer av grekiskans andros=man och sakos=sköld . Släktet kallas på tyska männerschild. Den historiska bakgrunden till namnet är oklar.
I släktet Androsace ingår numera också Vitaliana, Pomatosace och Douglasia. De skildes tidigare ut på några avvikande morfologiska karaktärer (lockkapsel och heterostyla blommor) men genetiska studier visar att de är en naturlig del av Androsace.
De finns framför allt i arktiska och alpina miljöer, särskilt i Himalaya-området, där släktet uppstod, men också i bergsområden i Centralasien, Kaukasus och södra och centrala Europa. I Sverige finns två arter, grusviva och sandviva.