| Ålfiskar | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Ålartade fiskar Anguilliformes |
| Underordning | Anguilloidei |
| Familj | Ålfiskar Anguillidae Rafinesque, 1810 |
| Släkte | Anguilla Schrank, 1798 |
| Typart | |
| Anguilla anguilla Linnaeus, 1758 | |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ålfiskar (Anguillidae) är en familj benfiskar som placerar i det enda släktet Anguilla. Catalouge of Life 2026 accepterar 20 arter och därutöver 12 regionalt beskrivna arter.
Alla arter av ålfiskar är mycket lika varandra. De är mycket långsträckt, med trind kropp samt breda men korta rygg- och analfenor, som är sammanvuxna med en kort, rundad stjärtfena. De genomgår flera olika utvecklingsstadier då de har olika färgteckning. Först är de genomskinliga larver som blir till glasålar. Senare blir de antingen enhetligt brunaktiga eller bruna med ljusare undersida, och kallas då gulål, eller gråaktiga till silverglänsande med mörkare rygg och kallas blankål. Ålfiskar har ovala fjäll, vilka dock är mycket små och inbäddade i en tjockt slem varför de är osynliga för blotta ögat.
Ålfiskar förekommer i Eurasien, Nord- och Centralamerika, norra Afrika och Australien.
Samtliga arter är katadroma, vilket innebär att de växer upp i sötvatten men i reproducerar sig i havet. Ålfiskar lever av andra fiskar, kräftdjur, groddjur, maskar och insektslarver som föda. De undviker gamla kadaver.
I alfabetisk ordning, enligt Catalogue of Life, 2026: