Ålfiskar

Ålfiskar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningÅlartade fiskar
Anguilliformes
UnderordningAnguilloidei
FamiljÅlfiskar
Anguillidae
Rafinesque, 1810
SläkteAnguilla
Schrank, 1798
Typart
Anguilla anguilla
Linnaeus, 1758
Synonymer
  • Angguilla
  • Angill
  • Tribanchus Weber, 1913
  • Tribranchus Peters, 1846
  • Terpolepis McClelland, 1844
Anguilla anguilla
Hitta fler artiklar om djur med

Ålfiskar (Anguillidae) är en familj benfiskar som placerar i det enda släktet Anguilla. Catalouge of Life 2026 accepterar 20 arter och därutöver 12 regionalt beskrivna arter.

Utseende

Alla arter av ålfiskar är mycket lika varandra. De är mycket långsträckt, med trind kropp samt breda men korta rygg- och analfenor, som är sammanvuxna med en kort, rundad stjärtfena. De genomgår flera olika utvecklingsstadier då de har olika färgteckning. Först är de genomskinliga larver som blir till glasålar. Senare blir de antingen enhetligt brunaktiga eller bruna med ljusare undersida, och kallas då gulål, eller gråaktiga till silverglänsande med mörkare rygg och kallas blankål. Ålfiskar har ovala fjäll, vilka dock är mycket små och inbäddade i en tjockt slem varför de är osynliga för blotta ögat.

Utbredning

Ålfiskar förekommer i Eurasien, Nord- och Centralamerika, norra Afrika och Australien.

Ekologi

Samtliga arter är katadroma, vilket innebär att de växer upp i sötvatten men i reproducerar sig i havet. Ålfiskar lever av andra fiskar, kräftdjur, groddjur, maskar och insektslarver som föda. De undviker gamla kadaver.

Arter inom släktet

I alfabetisk ordning, enligt Catalogue of Life, 2026:

Regionalt accepterade arter

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 6 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: ålfiskar (Anguillidae), läst 2026-10-20
  2. 1 2 Catalogue of life (2026). Anguilla Schrank, 1798, läst 2026-10-20
  3. 1 2 Digel & Kwiatowski (red.) (1987). ”Aale” (på tyska). Meyers Grosses Taschenlexikon. "A−Ang". BI-Taschenbuchverlag. sid. 9
  4. ↑ Angela Sendlinger, red (2008). ”Fressen Aale Aas?” (på tyska). Naturwissenschaften: Daten, Fakten, Ereignisse. Compact Verlag. sid. 126