Anne Hidalgo

Uppväxt

Familjen Hidalgo lämnade Spanien 1961, två år efter Ana Hidalgos födelse, till följd av faderns motstånd mot Francodiktaturen. Hon växte upp i ett arbetarkvarter i Lyon, och 25 juli 1973 naturaliserades familjen och fick franskt medborgarskap. I samband med bytet ändrades också namnformen från Ana till Anne Hidalgo.

Yrkesliv

Efter studier inom arbetsvetenskap och arbetsrätt inledde Hidalgo sin yrkeskarriär som arbetsinspektör vid Arbetsmarknadsinspektionen, l'Inspection de travail. Hidalgo flyttade till Paris XV^e, ett område som hon senare kom att representera som politiker.

Arbetsmarknadsinspektionen har ett brett uppdrag att kontrollera att arbetsgivare efterlever lagstiftning inom arbetsmarknadsområdet, samt ingångna kollektivavtal. Hidalgo blev en av de yngsta inspektörerna, och hon tjänstgjorde 1984−1993. De två sista åren var hon verksam som direktör för det institut som utbildar arbetsinspektörer. Från 1993 arbetade hon vid arbetsmarknadsministeriet (Ministère du Travail) med frågor kring yrkesutbildning. Åren 1995−1996 var hon utsänd till Internationella arbetsorganisationen, ILO, i Genève, innan hon för en kortare period arbetade med personalfrågor i ett privat företag.

Hidalgo blev medlem i det franska socialistpartiet 1994, och med början 1997 arbetade hon i en rad funktioner som politisk tjänsteman. Från 1997 ingick hon i arbetsmarknadsminister Martine Aubrys stab, där hon bland annat var politiskt sakkunnig för Nicole Péry, statssekreterare för kvinnors rättigheter och yrkesutbildning. År 2000 bytte Hidalgo ministerium och blev tekniskt sakkunnig till justitieminister Marylise Lebranchu.

Lokalpolitiker i Paris

I kommunalvalen 2001 kandiderade Anne Hidalgo till kommunfullmäktige i Paris XV^e, med stöd av Martine Aubry, dåvarande partisekreterare François Hollande och socialisternas huvudkandidat till borgmästarposten Bertrand Delanoë. Hon toppade valsedeln i sin valkrets, och trots att socialisterna förlorade mot högerpartiet i arrondisementet valdes hon in i kommunfullmäktige. Bertrand Delanoë tillträdde som ny borgmästare och ville satsa på jämställdhet. Han utsåg Anne Hildago som sin förste vice borgmästare med ansvar för jämställdhetsfrågor. Hon fick även uppdraget att se över parisbornas tillgång till kommunala tjänster, en portfölj som på många sätt berörde de kommunanställdas arbetsförhållanden.

Under de kommande åren blev Hidalgo socialistpartiets talesperson för yrkesutbildning (2000), innan hon fick det prestigefyllda uppdraget att vara talesperson för kulturfrågor (2003). Vid regionvalen 2004 valdes hon som regionfullmäktige i Île-de-France, ett uppdrag som hon behöll ända tills hon tillträdde som borgmästare för Paris.

Vid kommunalvalen 2008 valdes Hidalgo om och fick förnyat förtroende av Delanoë som förste vice borgmästare. Den här gången fick hon ansvar för samhällsplanering och arkitektur.

Presidentkandidatur

I september 2022 meddelade Anne Hidalgo att hon tänkte kandidera i presidentvalet 2022. Samma månad gav hon ut boken Une femme française där hon presenterade sin vision och angav ekologiskt hållbar omställning, ojämlikhet och hela Frankrikes möjlighet att leva bättre på sin arbetsinkomst som sin prioriteringar. I primärvalet ställdes hon mot Stéphane Le Foll, borgmästare i Le Mans. Hidalgo vann valet med över 72 procent av rösterna.

Den 10 april 2022, i den första valomgången av presidentvalet, fick Hidalgo 1,75 procent av de avlagda rösterna. Det innebar socialistpartiets sämsta valresultat någonsin.