 |
Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2019-08) |
Arkivschema eller förteckningsplan är en form av redovisning av arkivbestånd.
I Sverige introducerades det Allmänna arkivschemat 1903, och skapades av riksarkivarien Emil Hildebrand. För vissa typer av arkiv används andra scheman, t.ex. Kyrkoarkivens förteckningsplan, som kom 1884. Kyrkoarkiven förtecknas enligt denna förteckningsplan intill 1999-12-31. Efter separationen mellan kyrka och stat används från och med 2000-01-01 det svenska allmänna arkivschemat. Allmänna arkivschemat är alltså den ordning som arkivförteckningarna med sina serier är nedskriven med.
Under seklet som gått har man vid olika tidpunkter tillfört nya rubriker i schemat, oftast som ett resultat av att nya materialtyper funnit sin väg in i arkiven. Särskilda rubriker för mikrofilm, ljudupptagningar och liknande visade sig inte vara hållbara lösningar.
Arkivlagen (1991) formar den senaste versionen av schemat.
Arkivschemats ursprung i den statliga sektorn vid förra sekelskiftet har under seklets gång gjort det mer och mer svårarbetat. Så har till exempel grupperna K och L ifrågasatts.
Det svenska Riksarkivet har beslutat att statliga myndigheter ska gå över till verksamhetsbaserad arkivredovisning, (RA-FS 2008:4), vilken trädde i kraft den 1 januari 2009.