| Arthur Frenckell | |
| Född | 31 maj 1861 Helsingfors |
|---|---|
| Död | 24 november 1933 (72 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland och Storfurstendömet Finland |
| Sysselsättning | Politiker, journalist |
| Arbetsgivare | Hufvudstadsbladet |
| Barn | Sigrid Fick (f. 1887) |
| Föräldrar | Otto Reinhold Frenckell |
| Redigera Wikidata | |
Arthur Reinhold Frenckell, född 31 maj 1861 i Helsingfors, död där 24 november 1933, var en finlandssvensk tidningsman och politiker. Han var son till Otto Reinhold Frenckell och Josephine Dobrowolsky, samt sonson till Johan Christopher Frenckell.
Frenckell var elev vid Helsingfors Lyceum däribland hans klasskamrater var Hjalmar Linder och Edvard Fazer. Han avlade studentexamen 1880 och blev filosofie kandidat 1882 och filosofie magister 1891. Under denna period skrev han bland annat teaterkritik för tidningen Helsingfors 1881–1882 och medarbetat i Stockholms Dagblad 1883–1885 samt fungerat som korrespondent för flera finländska tidningar. Frenckell studerade arbetet i olika tidningshus i Wien och Paris.
År 1885 övertog han dagstidningen Hufvudstadsbladet efter att grundaren August Schauman sålt den för 80 000 mark. Enligt en klausul i köpekontraktet skulle Hufvudstadsbladet ända till 1888 tryckas på Schaumans tryckeri vilket försvårade omedelbara genomgripande förändringar. Han arbetade som tidningens huvudredaktör fram till 1928. Hösten 1888 inrättade Frenckell ett eget tryckeri, Hufvudstadsbladets Nya Tryckeri, för tidningen vid Västra Henriksgatan i hörnet av Bulevarden och Skillnaden, då Schaumans tryckeri inte längre hade tillräckligt med kapacitet. Under Frenckells ledning utvecklades tidningen och dess tryckeri till landets mest moderna tidningshus. Tidningens upplaga hade 1900 stigit till cirka 20 000 och 1914 till 30 000.
År 1921, som följd av dåliga ekonomiska konjunkturerna och delvis också av Frenckells något extravaganta livsstil, var Frenckell tvungen att sälja aktiemajoriteten i tidnings- och tryckeribolaget till Amos Anderson. Ett nytt bolag, Hufvudstadsbladets Förlags och Tryckeri Ab, bildades. Frenckell kvarstod som chefredaktör och minoritetsägare till 1928.
Frenckell införde den första rotationspressen i Finland 1896.
Frenckell var ordförande i Boktryckarföreningen 1904–1906 och Finlands publicistförbund. Han var medgrundare av Finska Grafiska Industrins Arbetsgivarförbund 1906, Finlands Tidningsförläggareförbund 1916 (där han var ordförande 1916–1925) och av Finlands Svenska Publicistförbund, där han verkade som både ordförande och vice ordförande. Från 1907 deltog Frenckell i Internationella Pressunionen som representant för Finland. Han deltog också i de nordiska pressmötena 1922, 1926 och 1930 och fungerade som ordförande för det första mötet som ägde rum i Helsingfors.
Frenckell var aktiv inom det kommunala livet i Helsingfors och deltog i lantdagarna 1891 och 1897 som staden Nykarlebys representant. Vid båda lantdagarna petitionerade han för byggandet av bibanan Kovjoki–Nykarleby. Han tillhörde Helsingfors stadsfullmäktige 1889–1900 och 1905–1908 och var medlem av Svenska Folkpartiets centralstyrelse 1907–1909.
Frenckell hade ett starkt intresse för teater och var ledamot av Svenska teaterns direktion 1891–1894 samt medlem av delegationen i dess garantiförening 1891–1916. Han var också medlem av Nya teaterhusbolagets direktion och vice ordförande i Helsingfors stads musiknämnd under en tid. Frenckell var även en hängiven ryttare och var ordförande i Finska Fältrittklubben under flera år.
Frenckell var gift tre gånger: 1883 med Hedvig Rosina von Haartman, 1892 med Anne Charlotte Resbeck och 1918 med Agot Kerstin Athenaïse Stavenow.