| Augustin Mannerheim | |
.jpg) | |
| Född | 17 augusti 1915 Vånga församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 30 augusti 2011 (96 år) Linköpings domkyrkoförsamling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, översättare, poet |
| Maka | Brita Mannerheim |
| Föräldrar | Johan Mannerheim Sofia Palæmona Treschow |
| Utmärkelser | |
| Samfundet De Nios Särskilda pris (2011) Zibetska priset (2011) | |
| Redigera Wikidata | |
Augustin Mannerheim, född den 17 augusti 1915, död 30 augusti 2011, var svensk friherre, jägmästare, lyriker och psalmförfattare.
Augustin Mannerheim var son till Johan Mannerheim och dennes hustru Sophie Palæmona Treschow (död 1948) samt brorson till marskalken, sedermera Finlands president, Gustaf Mannerheim. Hans föräldrar flyttade 1904 från Finland till Sverige, och genom sonen erhöll ätten Mannerheim, vilken tidigare utdött i Sverige, 1947 förnyad representationsrätt på svenska Riddarhuset.
Mannerheim studerade på 1930-talet i Uppsala och kom därvid att, tillsammans med bland andra Carl-Erik af Geijerstam och Karl-Gustaf Hildebrand, tillhöra den litterära studentkrets som kallades "skaldernas matlag". Han valde dock så småningom att byta studierna i litteraturvetenskap mot en jägmästarutbildning; detta för att kunna överta och driva fädernegodset Grensholm, vilket han gjorde fram till 1982. Förutom godsägarvärvet och författandet ägnade han sig åt forskning inom metrik och musikvetenskap. Han utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet 1997.
På uppdrag av psalmbokskommittén 1969 bearbetade, nyöversatte och kommenterade Augustin Mannerheim äldre psalmer. De finns samlade i Gamla psalmisters röst (1982).
"I sin diktning använder han bilder från sina åkrar, sin gård, dess park och dess allé för att ställa de stora existentiella frågorna. I många av dikterna finns en orgelton, en fuga som sänder sitt tema genom de olika diktraderna” har Bo Lennart Anbäcken skrivit om Mannerheims poesi.
Mannerheim nyöversatte bland annat Goethes poesi till svenska, och 2007-2009 publicerade han en stor del av dennes dikter i tidskriften Aorta.
Augustin Mannerheim ärvde Grensholm vid Roxen, som han ägde till 1982.
Augustin Mannerheim gifte sig 1940 med barn- och ungdomspsykiatern Brita Mannerheim, född Danell (1916–2011). Paret hade fyra barn.
Birgitta Stenberg tackar i boken Mina öar Mannerheim dels för att de funnit ett hus på Åstol - som hon flyttade till -och dels för att de hjälpte henne ut narkomanin: ”En tid var jag narkoman och läkte ut detta svåra tillstånd med hjälp av Augustins och Brittas omsorger samt vistelsen på ön.”
| ||||||||
|