AviList är en global checklista med syfte till en enad taxonomi för världens fåglar. Den finns fritt tillgänglig online och kan även laddas ner som kalkylblad.
Innan AviList introducerades i juni 2025 fanns det tre allmänt använda och regelbundet uppdaterade globala checklistor. Dessa separata listor upprätthölls på uppdrag av International Ornithologists' Union (IOC), BirdLife International och Cornell Lab of Ornithology. Listorna skilde sig åt i antalet erkända arter och underarter, samt arternas indelning i släkten och familjer. Vid ett möte som hölls 2018 enades en grupp ornitologer om att arbeta tillsammans för att ta fram en enda konsensus-taxonomi för världens fåglar. De tre tidigare listorna är i olika faser av att upphöra med oberoende taxonomiska uppdateringar.
Bakgrund
I en diskussion vid ett seminarium under den internationella ornitologiska kongressen i Vancouver 2018 enades en grupp ornitologer om att bilda en arbetsgrupp för fågelnomenklatur, för att överväga att konsolidera de tre oberoende, regelbundet uppdaterade, fågelchecklistorna.
De tre checklistor som nu har anammat AviList-taxonomin är:
IOCs checklista över världens fåglar, som upprätthölls av Frank Gill, Pamela C. Rasmussen och David Donsker på uppdrag av IOC. Denna taxonomi användes bl.a. av BirdLife Sverige för arter utanför Västpalearktis samt genomgående av engelskspråkiga Wikipedia, British Ornithologists' Union och xeno-canto, en webbplats för ljudinspelningar av fåglar. Uppdateringen till version 15.2 under 2025 var den sista, med hänvisning till AviList för en fortsatt uppdaterad fågeltaxonomi.
Clements checklista över världens fåglar baserades ursprungligen på en bok av James Clements som publicerades 2007 och har underhållits med årliga uppdateringar från Cornell Lab of Ornithology. Denna checklista ligger till grund för Cornell Lab of Ornithologys webbplats Birds of the World, app Merlin Bird ID för iOS- och Android-enheter, rapportverktyg och observationsdatabas eBird, samt Macaulay Library med fotografier, videor och ljudinspelningar. Clements checklista beräknas vara helt i fas med AviList 2027.
Utöver ovanstående listor har Howard och Moores kompletta checklista över världens fåglar varit inflytelserik inom fågeltaxonomin. Den fjärde upplagan publicerades i två volymer 2013 och 2014, men har inte uppdaterats sedan dess.
Svensk implementering
Den officiella svenska fågeltaxonomin fastställdes av BirdLife Sveriges taxonomikommitté, som innan 2025 oberoende hanterade taxonomiska beslut inom Västpalearktis, medan taxonomin för resten av världen följde IOC. I och med publiceringen av AviList följer svensk fågeltaxonomi den nya världslistan. BirdLife Sveriges taxonomikommitté arbetar aktivt inom AviLists organisation med regional rådgivning kring palearktisk fågeltaxonomi samt linjär taxonomisk sekvens.
Artnamn
De tre grundarorganisationerna kom överens om att anta samma taxonomi, men träffade ingen överenskommelse om att anta identiska engelska namn. Med några få undantag har AviList antagit de engelska namn som tidigare använts av IOC, vilka baserades på de regler och principer som föreslogs av Frank Gill och Minturn Wright i deras bok från 2006, Birds of the World: Recommended English Names. I AviLists checklista ingår således även de engelska namn som används av Clements och BirdLife International, och i det interaktiva listverktyget finns stöd för att visa namn på världens olika språk, förutsatt att dessa tillhandahållits. De svenska namnen på världens alla fågelarter fastställs av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.
Arbetssätt och uppdateringar
Den första versionen av den checklistan publicerades online 11 juni 2025 och listan kommer att uppdateras årligen. Medan det initiala arbetet med att konsolidera de tre medverkande listorna utfördes av få och små arbetsgrupper, utan någon insyn från allmänheten, har arbetssättet utvecklats och breddats i fasen efter publiceringen av första versionen. Vem som helst kan bidra med förslag på taxonomiska förändringar, vilka först bereds inom regionala expertkommittéer. De slutliga besluten fattas av AviLists taxonomiska kommitté, som implementerar integrativ taxonomi, grundad i det biologiska artbegreppet.
↑Hoyo, Josep del; Collar, Nigel J.; Christie, David A.; Elliott, Andrew; Fishpool, Lincoln D.C.(2014).HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 1: Non-passerines. Lynx edicions. ISBN 978-84-96553-94-1.Läst 28 september 2026
↑Hoyo, Josep del; Collar, Nigel J.; Christie, David A.; Elliott, Andrew; Fishpool, Lincoln D.C.; Boesman Peter; Kirwan, Guy M.(2016).HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World. Volume 2: Passerines. Lynx edicions. ISBN 978-84-96553-98-9.Läst 28 september 2026
↑Dickinson, Edward C.; Remsen, J. Van Jr(2013).The Howard and Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 1: Non-passerines(4. ed). Aves Press. ISBN 978-0-9568611-0-8.Läst 28 september 2026
↑Dickinson, Edward C.; Christidis, Les(2014).The Howard and Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 2: Passerines(4. ed). Aves Press. ISBN 978-0-9568611-2-2.Läst 28 september 2026
