| Axel Ebbe | |
| Axel Ebbe, runt 1900 | |
| Född | 27 mars 1868 Hököpinge församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 28 september 1941 (73 år) Hököpinge församling, Sverige |
| Sysselsättning | Författare, skulptör, målare |
| Känd för | Arbetets ära, Snapphanen, Solrosen |
| Gift med | Menga Schjelderup Elna Lund Elna "Lillemor" Anderson |
| Barn | Thorleif Schjelderup-Ebbe Elene Lucia |
| Redigera Wikidata | |
Axel Emil Ebbe, ursprungligen Andersson, född 27 mars 1868 i Hököpinge församling, i Malmhöhus län, Skåne, död där 28 september 1941, var en svensk konstnär, skulptör, författare och diktare på bygdemål.
En stor del av hans konstsamling finns på Axel Ebbes konsthall i Trelleborg.

Axel Ebbes föräldrar, Maria Benedikta Mathiasson och Anders Johan Andersson, var storbönder och brukade Gränja (eller Grenja) gård i Hököpinge kyrkby, vilken hade funnits i släktens ägo flera generationer tillbaka, ända sedan 1600-talet.
Redan som ung visade Ebbe konstnärliga egenskaper. Han examinerades ur Malmö högre allmänna läroverk 1888, och fortsatte sina studier vid Lunds universitet, där han studerade estetik och språk. Samtidigt som dessa studier pågick, fick han undervisning i måleri av Fredrik Krebs. Det var under denna tid som han beslöt sig för att ändra sitt efternamn. Då hans fil. kandidatexamen blev underkänd, valde han istället att lämna studierna för att ägna sig helhjärtat åt konsten.

Ebbe gick som student hos för den norsk-danske skulptören Stephan Sinding i Köpenhamn 1891–92. Ateljén han arbetade i låg på Bredgade 65, och det var här som hans första utställda verk skapades, Atlas dotter, efter tre veckors arbete. Om denna påstås Sindling ha uttryckt
| ” | Den skall Ni – död och pina – förtjäna pengar på! | „ |
| – Stephan Sinding | ||
Skulpturen kom dock att möta motstånd då den anmäldes till Charlottenborgutställningen 1892. Trots att Vilhelm Bissen röstade för den, blev den refuserad på grund av oanständighet. Sinding motsatte sig att den ansågs oanständig, men trots det ansåg han att det vore av Ebbe olämpligt att ställa ut den i sin egen ateljé. Förklaringen förargade Ebbe, och deras bekantskap mattades långsamt av härifrån. När Ebbe nämnde samma sak för sin bekante Georg Brandes, fick han medhåll och uppmuntran. Brandes såg till att skicka dit några journalister, vilka hjälpte till att sprida statyns uppmärksammande över staden.
Ebbe och Menga Schjelderup, som hade mötts i sammanhanget kring Sinding och gift sig strax innan de flyttade till Paris, hyrde ateljé på adressen Boulevard Arago 65 i Montparnasse. Där tillbringade de tillsammans vintern 1892–93. Trots det höga antalet nordiska konstnärer i rörelse i den franska huvudstaden, tycks de ha hållit sig för sig själva i sina två rum med trädgårdstäppa. Totalt vistades de där i ett halvår, och under tiden blev både Ebbes Solrosen och Schjelderups Papillon de nuit till. Ebbe fick även medalj och hedersomnämnande för sin insats.
Under tiden därefter levde Ebbe ett kringflackande liv på flera olika vistelseorter, både ute på kontinenten, och i föräldrahemmet. Detta ledde till att äktenskapet mellan honom och Schjelderup upplöstes efter en längre tid ifrån varandra. Under samma tid träffade han sin andra hustru, Elna Lund, som reste tillsammans med honom. Även detta äktenskap upplöstes formellt efter att makarna slutat umgås. Fram tills han slutgiltigt återvände till Sverige uppehöll han sig i Berlin, Wien, Monte Carlo och London.
År 1910 bosatte sig Ebbe åter i Hököpinge, och året därpå flyttade han in i sin nybyggda hus, Villa Klythia. Villan byggdes alldeles intill föräldrahemmet, och kom att fungera både som ateljé för Ebbe och hans familj. Det var här som Ebbes guldålder skedde. Under perioden skapade han konstverk som Lättare än luft, Skogsrån, Irrbloss och Källnymf. Denna framgångsrika period anses ha mattats av omkring 1915.
Hädanefter la Ebbe stort fokus på beställningsarbeten. Bland arbetena återfinns gravvårdar och reliefer. Exempel på arbeten utförda under denna tiden är Invalidmonumentet och Sjöormen i Trelleborg, Snapphanen i Hässleholm och Maclean, en staty föreställande jordbruksreformatorn Rutger Maclean, vilken återfinns på Svaneholms slotts ägor. Arbetets ära, som står på Möllevångstorget i Malmö, skapades 1929, och invigdes två år senare. I slutet av 1920-talet skapades också Famntaget, för vilken Uma Thurmans mormor Birgit Holmquist, stod modell. Statyn var ursprungligen installerad intill restaurang Solfjädern i Trelleborgs hamn, men flyttades senare till den plats i Smygehuk den står idag.


Ebbe levde i sin ateljévilla tillsammans med sin familj fram till sin död 1941. Hans gravvård finns i östra hörnet av Hököpinge kyrkogård.

Axel Ebbe var gift tre gånger. I första äktenskapet var han gift åren 1892–98 med skulptören Menga Schjelderup. Med henne fick han sonen Thorleif Schjelderup-Ebbe. Med anledning av Schjelderups norska nationalitet stannade hon i hemlandet efter att deras barn föddes. Ebbe blev ingen närvarande förälder för deras gemensamma barn; först efter 16 år bad han om att få träffa deras son.
Hans andra äktenskap var med Elna Lund. På grund av en kringflackande livsstil från de båda är datum och plats för giftermålet okänt. År 1909 upplöstes äktenskapet genom separation.
Sin tredje hustru, Elna Anderson, kallad Lillemor, gifte han sig med år 1916, och de kom att leva med varandra resten av Ebbes liv. Med henne fick han två döttrar, Elene (1919–2010) och Lucia (1921–2008).

År 1935 öppnades en konsthall avsedd för Axel Ebbes skulpturer, ritad av Carl-Axel Stoltz. Konsthallen bekostades av Trelleborg Stads Sparbank och vid invigningen medverkade bland andra det dåvarande kronprinsparet, senare Gustav VI Adolf och drottning Louise. 2025 återinvigdes museet efter utbyggnad och renovering, påbörjad 2023. Konsthallen drivs idag av Trelleborgs kommun.


| Konstverk | Plats | Installationsår | Motivering |
|---|---|---|---|
| Solrosen | Kungsparken, Malmö | 1911 | |
| Irrbloss | Trelleborgs stadspark | 1918 | |
| Mot målet | AF-borgen, Lund | 1914 | |
| Mannen som bryter sig ut ur klippan | Universitetsplatsen i Lund | 1918 | Gåva till Lunds universitet i samband med dess 250-årsjubileum |
| Trollungarna | SUS i Malmö | 1922 | |
| Snäckan | Tivoliparken i Kristianstad | 1923 | |
| En örn | Botaniska trädgården i Lund | 1925 | Minnesmärke över Bengt Lidforss |
| Carl Frick | Idrottsplatsen i Malmö | 1926 | Minnesmärke över Carl Fricks engangemang för idrott i Malmö |
| Invalidmonumentet | Norra kyrkogården i Trelleborg | 1926 | "Åt minnet av de krigsmän som på hemväg ur fångenskap här funno sin grav 1915–1918" |
| Ringaren och brand | Lund | 1928 | |
| Famntaget | Smygehuk | 1930 | |
| Arbetets ära | Möllevångstorget i Malmö | 1930 | Minnesmonument över samhällsarbetet |
| På demantehällen | Stadsparken i Hässleholm; vid Axel Ebbes konsthall, Trelleborg | 1932 | |
| Snapphanen | Hembygdsparken i Hässleholm | 1934 | Symbol för Göingetrakten och dess historia |
| Kyrkogrimen | Vid Axel Ebbes konsthall, Trelleborg | 1935 | |
| Leksaken | Vid Axel Ebbes konsthall, Trelleborg | 1935 | |
| Sjöormen | Stortorget i Trelleborg | 1935 | |
| Den heliga lågan | Karl Johans Torg i Trollhättan | 1936 | |
| Den visa och den fåvitska jungfrun | Trelleborg | 1936 | |
| Flygande svanor | Norra kapellet, Norra kyrkogården, Trelleborg | 1937 | |
| Lättare än luft | Badhuset i Trelleborg | 1941 | |
| Rutger Macklean | Svaneholms slottspark | 1950 | Porträtt av Rutger Macklean |
| Fackelbäraren | Östra skolan, Trelleborg | 1955 |
|