Axis Communications

Axis Communications AB
Axis Communications logo.svg
Org.nr556241-1065
HuvudkontorSverige Lund, Sverige
NyckelpersonerBert Nordberg
Styrelseordförande
Ray Mauritsson
VD
BranschInformationsteknologi
Produkter
Antal anställda5 273 – utgången av 2025
Historik
Grundat1984; för 41 år sedan (1984)
GrundareMikael Karlsson, Martin Gren & Keith Bloodworth
Ekonomi
Omsättning▲ 20,763 miljarder SEK
Rörelseresultat▼ 2,311 miljarder SEK
Vinst efter skatt▼ 1,826 miljoner SEK
Tillgångar▲ 17,302 miljarder SEK
Eget kapital▲ 12,197 miljarder SEK
Struktur
ModerbolagCanon
Övrigt
SloganInnovating for a smarter, safer world
WebbplatsAxis.com
FotnoterStatistik från 2025 års bokslut.
Redigera Wikidata

Axis Communications AB är en svensk tillverkare av nätverkskameror, passagekontrollsystem, intercomsystem och nätverksbaserade ljudsystem för branscherna fysisk säkerhet och övervakning. Sedan februari 2015 är japanska Canon majoritetsägare i Axis Communications. Företaget drivs dock självständigt. Det avnoterades ifrån Nasdaq Stockholm i november 2018.

Axis Communications utvecklade tidigt en indirekt säljmodell som är en av företagets hörnstenar. All försäljning sker genom partners som idag ingår i ett globalt nätverk.

Historik

1980-tal

AXIS AX-7X printserver för IBM stordatorer (1985)
AXIS AX-5 ethernetprintserver (1989)

Axis Communications grundades 1984 av Martin Gren, Mikael Karlsson och Keith Bloodworth i Lund. Gren och Karlsson hade tidigare, sedan 1982 drivit ett konsultföretag med namnet Gren & Karlsson Firmware Aktiebolag som utförde arbete åt Dataindustrier AB.

Företaget utvecklade och marknadsförde till en början protokollkonverterare och skrivargränssnitt för användning av persondatorskrivare i miljöer med IBM:s stordatorer och minidatorer såsom IBM System/360. År 1986 utvecklade man sitt första egna chip, TGA1, för kommunikation med IBM:s system i mellanklassen.

I slutet av 1980-talet öppnade Axis Communications sitt första säljkontor i USA i Boston, Massachusetts.

1990-tal

AXIS 850 cd-rom-server (1995)
AXIS 200 nätverkskamera (1996)
Axis 5600 utskriftsserver (omkring 1998)
AXIS 2100 nätverkskamera (1999) och dess kretskort med ETRAX 100LX- och ARTPEC-1-chips som kör inbyggd Linux

Under 1990-talets inledande år började företaget att skifta fokus från IBM-stordatorer mot nätverk och TCP/IP-protokoll. År 1991 lanserade Axis Communications en utskriftsserver för flera protokoll med stöd för både TCP/IP och NetWare-stacken IPX/SPX.

1993 utvecklade man den första varianten av ett eget chip med helt egen instruktionsuppsättning för de olika nätverksprodukterna: Axis ETRAX CRIS. Namnet ska utläsas Ethernet Token Ring Axis Code Reduced Instruction Set, vilket indikerade att det var fråga om en CPU av RISC-typ som kunde hantera de två huvudsakliga nätverksgränssnitt som användes vid den tiden.

Företaget lanserade 1995 AXIS 850, en filserveroberoende cd-rom-server för Ethernet-nätverk med flera protokoll och stöd för både TCP/IP (NFS) och Windows (SMB).

Säljkontor öppnades i Tokyo 1991, Hong Kong 1992 och Singapore 1995.

1996 lanserade Axis Communications branschens första nätverkskamera, AXIS NetEye 200.

Arbetet med nätverkskameror började med att ingenjören Carl-Axel Alm på Axis handledde några studenter som byggde en prototyp till ett nätverksbaserat videokonferenssystem som examensarbete. Vid den tiden såg dock inte Martin Gren någon marknad för ett sådant system. Men han hade nyligen varit på affärsresa i Japan, där en potentiell kund för datalagringssystem hade ett stort lager av analoga videokameror och föreslog att Axis borde hitta ett sätt att nätverksansluta dem.

Den kombinationen av teknik och idéer ledde till utvecklingen av den första nätverkskameran. Bolaget bestämde att arbetet skulle fortsätta ifall försäljningen översteg 10 000 exemplar. 14 000 såldes. Den första dokumenterade slutkunden var Steve Wozniak, men de huvudsakliga tidiga användarna var oljeplattformar och banker.

De möjliga tillämpningarna av den första modellen begränsades av dess låga bildhastighet, bara en var 17:e sekund. För att kostnadseffektivt uppnå bättre prestanda beslöt bolaget att utveckla sitt eget systemchip för videokomprimering, ARTPEC-1 (Axis Real-Time Picture Encoder Chip). Det bestämdes också att Linux för inbyggda system skulle användas som operativsystem för den nya produkten.

1999 lanserades nätverkskameran AXIS 2100 med den nya komprimeringskretsen. Enligt bolaget var det "den första massproducerade produkten i världen som använde inbyggd Linux". För att Linux skulle fungera effektivt och tillförlitligt med flashminne behövdes ett nytt filsystem. I utvecklingsarbetet ingick därför skapandet av filsystemet JFFS (Journaling Flash File System) som bolaget publicerade som öppen källkod i samband med produktlanseringen.

2000-tal

2003 och 2004 lanserades AXIS 205 respektive 206 som vardera var de minsta nätverkskamerorna för sin tid.

2008 tillkännagav Axis Communications tillsammans med Bosch och Sony att företagen gemensamt avsåg att standardisera gränssnittet för nätverksvideoprodukter. I samarbetet ingick även att bilda en ny organisation för branschstandarder med namnet ONVIF (Open Network Video Interface Forum). Axis Communications lanserade 2009 sin första produkt med ONVIF-stöd: AXIS P3301.

2010-tal

Den 10 februari 2015 meddelade det multinationella japanska företaget Canon, som är specialiserat på bildhantering och optiska produkter, att man lagt ett kontantbud på 23,6 miljarder kronor (USD 2,83 miljarder) för att förvärva Axis Communications. Canon är idag majoritetsägare, men Axis Communications drivs självständigt. Canons portfölj av nätverksbaserade videolösningar representeras av Axis Communications i EMEA-regionen sedan 1 september 2016 och i Nordamerika sedan 1 oktober 2016. I november 2018 avnoterades Axis Communications från Nasdaq Stockholm.

Den 1 februari 2016 förvärvade Axis Communications Citilog, en leverantör av videoanalys för trafik- och transportsäkerhet samt för säkerhetsapplikationer. Den 30 maj 2016 förvärvade Axis Communications 2N Telecommunications, en tjeckisk leverantör av IP intercom-lösningar. Den 3 juni 2016 förvärvade Axis Communications Cognimatics, en svensk leverantör av videoanalysteknik för butikstillämpningar, exempelvis kundräkning, köanalys och uppskattning av kundantal i butiken.

I maj 2018 öppnade Axis ett nytt FoU-kontor för programvaruutveckling i Linköping.

Axis-härvan

I samband med Canons förvärv av Axis skedde mellan december år 2014 och februari 2015 en rad olagliga insideraffärer i bolagets aktier, parallellt med insideraffärer i företaget Transmode AB som använde Axis ETRAX-processor. Detta kallades av ekobrottsmyndigheten för Axis-härvan, och ledde till att 15 personer utanför Axis åtalades (av ekobrottsmyndigheten) för insiderbrott i tre separata mål:

  • I maj 2016 åtalades åtta personer efter att information om uppköpen spridits från en person på investmentbanken Lazards kontor i Stockholm. För åtta åtalade ledde detta i slutänden till fällande domar för fyra av dem i tingsrätten medan fyra frikändes. Domen för de fyra som fälldes i tingsrätten fastställdes i juni 2018 efter att ärendet överklagats till hovrätten. Det hårdaste straffet fick en 60-årig kusin till Lazardmannen, som dömdes till ett års fängelse. De övriga fick villkorlig dom, men all vinst från affärerna förverkades.
  • I juli 2016 åtalades ytterligare två personer.
  • I oktober 2017 åtalades ytterligare fem personer i Lund som var nära anhöriga till en chef på företaget för grovt insiderbrott i härvan. Dessa friades i tingsrätten då rätten ansåg att det saknades teknisk bevisning i fallet.

2020-tal

Den 30 april 2021 tillkännagav Axis Communications att bolaget skulle sälja Citilog med hänvisning till svårigheter att hitta "önskade synergier på grund av olika marknadsmodeller".

2024 öppnade Axis Communications ett forsknings- och utvecklingskontor för chiputveckling i Stockholm.

2025 förvärvade Axis Communications det svenska drönardetekteringsbolaget Skysense AB, följt av det tjeckiska registreringsskyltavläsningsbolaget FF Group.

Marknad

2025 uppskattades att halva världsmarknaden för nätverkskameror fanns i Kina, där inhemska leverantörer dominerar. Inom övriga världen anses Axis Communications vara marknadsledare. De största konkurrenterna är Bosch, Hanwha Vision, Motorola Solutions och Panasonic.

2025 kom 58 procent av omsättningen från Amerika, 32 procent från EMEA och 10 procent från Asien-Stillahavsregionen. Under de första 10 åren efter att Canon köpt Axis Communications var den genomsnittliga årliga tillväxten 13 procent, och bolagets andel av Canons totala omsättning ökade från 2 till 7 procent.

Uppmärksammade installationer finns i Dubuque, Iowa, Houston, Texas, Madrids bussar, Metlife Stadium, Moskvas tunnelbana, Frihetsgudinnan, Stockholm public transport, Sydneys flygplats, Torontos flygplats och Vita huset.

Verksamhet

Axis Communications har kontor i fler än 50 länder och omkring 5 000 anställda (genomsnitt 2025). Av dessa arbetar omkring 750 i Amerika, 4 000 i EMEA och 300 i Asien-Stillahavsregionen.

Cirka 18 procent av omsättningen investeras i forskning och utveckling, ett verksamhetsområde som är koncentrerat till Sverige. I Lund där huvudkontoret ligger är Axis Communications den största privata arbetsgivaren med omkring 3 000 anställda 2025. Det gör även bolaget till ett av de största i hela Skåne län. Samma år fanns därutöver omkring 100 forsknings- och utvecklingsmedarbetare i Linköping och 30 i Stockholm.

Hållbarhet

2025 började Axis Communications strukturera sina hållbarhetsrapporter enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) som krävs enligt EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering med målet att helt uppfylla kraven när direktivet blir tillämpligt. Bolaget anger att "nästan alla" dess produkter är fria från PVC.

Axis Communications undertecknade FN:s Global Compact 2007.

Teknik

Nätverkskameror

AXIS P3717 med 4 sensorer och 360° täckning
AXIS 1715 blockkamera
AXIS M1075-L boxkamera
AXIS P1388-LE boxkamera

Axis Communications tillverkar nätverkskameror av ett antal olika sorter, såsom boxkameror, bulletkameror (stavkameror), kupolkameror (domekameror), explosionsskyddade kameror, modulkameror, fordonsmonterade kameror, panoramakameror, PTZ-kameror (pan-tilt-zoom-kameror) och värmekameror. Bolaget lanserade världens första nätverkskamera 1996, världens första kommersiellt tillgängliga HDTV-nätverkskamera 2008 och världens första kommersiellt tillgängliga nätverksanslutna värmekamera 2010. 2022 lanserades nätverkskameror som kan kopplas till Z-Wave-utrustning.

Nätverkskameror är ett område där användningen av så kallad kant-AI, tillämpningar av artificiell intelligens som körs lokalt i en apparat, ökar snabbt. Att skicka video till molntjänster för bearbetning är ofta alltför tidskrävande när avsikten är att vidta omedelbara åtgärder ifall avvikelser detekteras. De flesta Axis-kameror har inbyggd förmåga till analys av videoinnehåll såsom avancerad rörelseigenkänning. Mer högpresterande modeller stöder AI-applikationer för videoövervakning som kan klassificera föremål och mänskliga beteendemönster.

Passagekontroll

Axis Communications började erbjuda system för passagekontroll 2013 i form av nätverksbaserade dörrstyrningsapparater och RFID-läsare. Enheterna har ett öppet gränssnitt för samverkan med andra IP-baserade säkerhetskomponenter och tredjepartsmjukvara. Den första produkten var den nätverksanslutna dörrstyraren AXIS A1001 som också var den första passagekontrollapparaten på marknaden som uppfyllde ONVIF-standarder.

Nätverksljud

AXIS D4200-VE nätverkshögtalare med blixtljus och AXIS D4100-VE MK II nätverkssiren med blixtljus
Apparater för passagekontroll

2015 lanserade Axis Communications sin första nätverksljudprodukt, en hornhögtalare för ljudutrop i säkerhetssammanhang. Därefter har bolaget lanserat andra sorters nätverkshögtalare, sirener med blixtljus, intercomsystem och konverterare från analogt ljud till IP-ljud för PA-system. Vissa nätverksljudprodukter är vandalresistenta och gjorda för utomhusbruk.

Intercomsystem

Axis Communications tillverkar intercomsystem som är nätverksanslutna och tillhandahåller videoövervakning, tvåvägskommunikation och fjärrstyrd passagekontroll med hjälp av samma sorters teknik som bolagets nätverkskameror. Vissa av dessa produkter säljs under dotterbolagsvarumärket 2N som köptes 2016.

Radar

AXIS D2123-VE radar
AXIS W102 kroppsburen kamera

2017 lanserade Axis Communications sin första nätverksanslutna radar, vilken kan användas för att minimera falsklarm, klassificera objekt och förse PTZ-kameror med möjlighet till automatisk spårning. Nätverksradarapparater använder maskininlärning och algoritmer för djupinlärning för att klassificera föremål och identifiera beteenden. Produkterna är konstruerade för vandalresistens och utomhusbruk.

Kroppsburna kameror

2020 gav sig Axis Communications in i marknaden för kroppsburna kameror med konkurrenter som Axon Enterprise, Digital Ally, Wolfcom och Motorola Solutions.

Miljösensorer

AXIS D6310 luftkvalitetssensor

2025 lanserade Axis Communications nätverksanslutna miljösensorer som kan övervaka luftkvalitetsparametrar som temperatur, luftfuktighet, koldioxid, NOx, partiklar av olika storlekar och VOC. Exempel på tillämpningar är ventilationsstyrning, automatiska luftmiljövarningar och detektering av rökning och vaping.

Videokodare

Axis Communications tillverkar videokodare som konverterar analoga videosignaler till digitalt format för IP-nätverk. Till funktionerna hör komprimering med H.264, H.265 och Zipstream samt stöd för analog HDTV. Såväl kompakta videokodare som rackmonterbara system för stora installationer tillhandahålls.

Lightfinder

Axis Lightfinder är en uppsättning tekniker i nätverkskameror från Axis Communications för att ge förbättrad bildregistering vid svagt ljus. Det handlar om en kombination av bildsensoregenskaper, objektivegenskaper, bearbetningshårdvara och mjukvarualgoritmer för att förbättra färgåtergivning och minska rörelseoskärpa i miljöer med svagt ljus. Tillämpningar är bland annat övervakningsobjekt som byggarbetsplatser och parkeringar. Den första Axis Lightfinder-produkten var nätverkskameran AXIS Q1602 som lanserades 2011.

Videoanalys

De nätverkskameror som Axis Communications säljer (2026) har förmåga till bildanalys direkt i enheten. Det möjliggör funktioner som att skicka automatiska meddelanden, lägga till videometadata och modifiera videoströmmen i realtid. Till tillämpningarna hör detektering av människor, ansikten och fordon, integritetsmaskering, perimeterskydd, registreringsskyltavläsning och butiksanalys. 2009 lanserades Axis Camera Application Platform (ACAP), ett API för att kunna installera egenutvecklade och tredjepartsutvecklade applikationer i Axis-enheter.

Videohanteringsprogram

AXIS Camera Station är en applikation för videohantering som Axis Communications har utvecklat. Den gör det möjligt att följa och spela in videoströmmar samt har moduler för passagekontroll, videosökning, ljudhantering, händelsehantering och tredjepartsintegrationer via ett API.

Zipstream

Axis Zipstream är en videokomprimeringsteknik som lanserades 2015 för ARTPEC-5-processorn och senare chipgenerationer. Den är konstruerad för övervakningsvideo och kompatibel med komprimeringsstandarder som H.264, H.265 och AV1. Tekniken justerar komprimeringen baserat på bildinnehåll för att minska behoven av överförings- och lagringskapacitet. När tekniken introducerades angav Axis en genomsnittlig minskning om 50 procent.

Zipstream analyserar och justerar videoströmmen i realtid med hjälp av begrepp som Region of Interest (ROI) och Group of Pictures (GOP). Områden med detaljer som ansikten och registreringsskyltar ges högre bildkvalitet, medan lägre prioriterade områden som väggar och vegetation kan komprimeras hårdare. Senare uppdateringar har lagt till stöd för PTZ-kamerors rörelser och bildhastighetsbaserade justeringar av videoströmmens överföringshastighet.

Mikroprocessorer

Axis Real-Time Picture Encoder Chip (ARTPEC) är namnet på systemchip (SoC) utvecklade av Axis Communications. Det finns (2026) nio chipgenerationer som alla kör AXIS OS, en modifierad Linux-version för inbyggda system. Det är inte alla produkter utvecklade av Axis som använder dessa chips. De förekommer generellt sett i högpresterande produkter såsom mer avancerade kameror, medan billigare modeller använder SoC-komponenter från Ambarella.

Lista över utvecklade systemchips
Lanseringsår Namn CPU Egenskaper
1999 ARTPEC-1 ETRAX CRIS

Kör μClinux, ett operativsystem som blivit känt som inbyggd Linux (Embedded Linux)

2003 ARTPEC-2 ETRAX CRIS

Kombinerar signalprocessor och CPU i ett paket

Hårdvaruaccelererad MPEG-4-kodning

2007 ARTPEC-3 ETRAX CRIS

Hårdvaruaccelererad H.264-kodning

Klarar att registrera 1080P-video med 30 bilder per sekund

2011 ARTPEC-4 Flertrådad MIPS-CPU (34Kc)

Implementerar Lightfinder som gör det möjligt för kameror att registrera färger vid svagt ljus och svåra ljusförhållanden

2013 ARTPEC-5 Tvåkärnig MIPS-CPU (1004Kf)

Implementerar Forensic Capture, en high dynamic range-teknik som förbättrar forensiska detaljer

Implementerar videokodare som använder Zipstream-teknik för att minska bandbreddsbehov samtidigt som videokvaliteten för detaljer bibehålls

2017 ARTPEC-6 ARM Cortex-A9

Kan utföra videoanalys för identifiering av exempelvis människor och bilar

Kan registrera 4K-video med 30 bilder per sekund

2019 ARTPEC-7 ARM Cortex-A9

Implementerar en maskininlärningsprocessor

Hårdvaruaccelererad H.265-kodning

Implementerar säker uppstart som förhindrar bootning av icke auktoriserad fast programvara

Förbättrar bildregistrering vid svagt ljus genom tekniken Lightfinder 2.0

2021 ARTPEC-8 ARM Cortex-A53

Implementerar en djupinlärningsprocessor

Kan köra videoanalys som känner igen objektegenskaper såsom klädsel

2024 ARTPEC-9 ARM Cortex-A55

Hårdvaruaccelererad AV1-kodning

Snabbare djupinlärningsprocessor som klarar av att identifiera fler sorters objektegenskaper

IT-säkerhetssårbarheter

Den 18 juli 2017, publicerade forskare inom cybersäkerhet en sårbarhet i kodbiblioteket gSOAP. Alla ONVIF-kompatibla säkerhetsprodukter påverkades, inklusive dem från Axis Communications.

I oktober 2021 publicerade IT-säkerhetsanalysfirman Nozomi Networks tre nyupptäckta sårbarheter (CVE-2021-31986, CVE-2021-31987, CVE-2021-31988) som påverkade alla Axis-enheter med AXIS OS. Axis och Nozomi samarbetade under hela analys- och publiceringsprocessen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Axis Communications, 17 juli 2026.
  1. 1 2 3 4 5 ”2025 Sustainability report” (på engelska). Axis Communications AB. 2026. https://www.axis.com/dam/public/permalink/270436/axis-sustainability-report-2025-en-US_270436.pdf. Läst 29 juni 2026.
  2. ↑ Compston, Timothy (29 september 2016). ”IP security camera and network video surveillance visionary” (på engelska). Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220141351/http://www.securitynewsdesk.com/ip-security-camera-and-network-video-surveillance-visionary/. Läst 14 december 2016.
  3. ↑ ”Company Overview of Axis Communications AB” (på engelska). 19 december 2016. Arkiverad från originalet den 12 april 2017. https://web.archive.org/web/20170412062019/https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/snapshot.asp?privcapid=428084. Läst 19 december 2016.
  4. 1 2 3 4 5 6 Olsson Jeffery, Miriam (14 december 2024). ”Axis 40-åriga resa till miljarderna”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/lund/axis-40-ariga-resa-till-miljarderna/. Läst 14 juli 2026.
  5. 1 2 Jamias, Michael Paolo (23 oktober 2018). ”Canon to fully acquire, delist Axis” (på engelska). S&P Global Market Intelligence. https://www.spglobal.com/marketintelligence/en/news-insights/trending/0Q8RX9exwHrCps740NH2ew2. Läst 28 augusti 2020.
  6. 1 2 Isacson, Torbjörn (31 augusti 2024). ”Så byggdes den svenska kamerasuccén”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/sa-byggdes-den-svenska-kamerasuccen/. Läst 29 juni 2026.
  7. ↑ Ritchey, Diane (1 december 2006). ”Security's 25 Most Influential” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 april 2012. https://web.archive.org/web/20120404022749/http://www.securitymagazine.com/articles/securitys-25-most-influential-1. Läst 9 november 2011.
  8. ↑ Alexandrie, Lennart (5 september 2008). ”His idea and passion was turned into a world leading industry” (på engelska). Arkiverad från originalet den 5 april 2022. https://web.archive.org/web/20220405000801/https://www.securityworldmarket.com/na/Newsarchive/his-idea-and-passion-was-turned-into-a-world-leading-industry. Läst 19 augusti 2020.
  9. ↑ Wessman, Johan (4 oktober 2008). ”Efter 24 år har Axis hela bevakningsmarknaden i sikte”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2008-10-04/efter-24-ar-har-axis-hela-bevakningsmarknaden-i-sikte/. Läst 4 maj 2025.
  10. 1 2 3 4 5 Burrau, Bill; Askergren, Jonas (22 oktober 2024). ”Uppkopplad övervakning blev miljardaffär för Lundabolaget Axis”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/tech/uppkopplad-overvakning-blev-miljardaffar-for-lundabolaget-axis/4299207. Läst 14 juli 2026.
  11. ↑ Barroca, Leonor; Hall, Jon; Hall, Patrick (1999) (på engelska). Software Architectures: Advances and Applications. New York, NY: Springer. ISBN 1-85233-636-6. https://books.google.com/books?id=5uYbmQerI08C&pg=PA161. Läst 9 november 2011
  12. ↑ ”Axis celebrates 25 years in the network business” (på engelska). 1 november 2009. Arkiverad från originalet den 29 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120329174601/http://www.securitysa.com/article.aspx?pklarticleid=5860. Läst 17 augusti 2011.
  13. ↑ ”Protocol Converters” (på engelska). 11 september 1989. https://books.google.com/books?id=v7VOs3muYg0C&pg=PA70. Läst 20 september 2011.
  14. ↑ ”Axis Chip Development History” (på engelska). Axis Communications AB. Arkiverad från originalet den 30 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100530115423/http://developer.axis.com/old/products/history/etrax_history.html. Läst 14 juli 2026.
  15. 1 2 3 4 5 6 ”Axis Communications Milestones” (på engelska) (PDF). Axis Communications AB. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807142802/http://www.axis.com/25years/files/axis_history.pdf. Läst 14 juli 2026.
  16. ↑ ”AXIS 5400 and 5600 Print Servers” (på engelska) (PDF). Axis Communications AB. https://www.axis.com/files/datasheet/5400_5600/5400_5600.pdf. Läst 2 juli 2026.
  17. ↑ Stonehouse, George; Campbell, David; Hamill, Jim; Purdie, Tony (2004) (på engelska). Global and Transnational Business: Strategy and Management. Hoboken, NJ: John Wiley and Sons. ISBN 0-470-85126-0. https://books.google.com/books?id=tA1bYJ8FIzIC&pg=PA333
  18. ↑ Contos, Brian; Crowell, William; Derodeff, Colby; Dunkel, Dan (2007) (på engelska). Physical and Logical Security Convergence: Powered By Enterprise Security Management. Waltham, MA: Syngress. ISBN 1-59749-122-5. https://books.google.com/books?id=a4h_c4TqZM4C&pg=PA65. Läst 9 november 2011
  19. 1 2 Seoane, Dan (4 november 1996). ”The Eyes have it: Microplex, Axis offer unique views” (på engelska). https://books.google.com/books?id=jToEAAAAMBAJ&pg=RA1-PA35-IA5. Läst 20 september 2011.
  20. 1 2 ”History” (på engelska). Axis Communications AB. Arkiverad från originalet den 16 maj 2026. https://web.archive.org/web/20260516203411/https://www.axis.com/about-axis/history. Läst 14 juli 2026.
  21. ↑ Amon, Kyle (28 februari 2001). ”Making MPEG Movies with Axis Network Cameras | Linux Journal” (på engelska). Linux Journal. https://www.linuxjournal.com/article/4535. Läst 21 augusti 2020.
  22. ↑ Axis Communications AB (1 oktober 2003). ”Axis lanserar världens minsta nätverkskamera för fjärrövervakning”. Pressmeddelande. Läst 14 juli 2026.
  23. ↑ Mitchell, Dave (23 november 2004). ”Axis 206W Wireless Network Camera review” (på engelska). PC Pro. Arkiverad från originalet den 28 december 2009. https://web.archive.org/web/20091228081443/http://www.pcpro.co.uk/reviews/ip-cameras/66249/axis-206w-wireless-network-camera.
  24. ↑ ”Axis, Bosch and Sony cooperate to standardize the interface of network video products” (på engelska). ONVIF (Open Network Video Interface Forum). 12 maj 2008. Arkiverad från originalet den 3 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180103133405/https://www.onvif.org/pressrelease/axis-bosch-and-sony-cooperate-to-standardize-the-interface-of-network-video-products/. Läst 27 november 2017.
  25. ↑ ”Open Network Video Interface Forum launched” (på engelska). 1 november 2008. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219210536/http://www.securitysa.com/news.aspx?pklnewsid=30867. Läst 11 december 2014.
  26. ↑ Axis Communications AB (21 september 2009). ”Axis announces its first product with ONVIF support” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 16 maj 2026. Arkiverad från originalet 29 augusti 2014.
  27. ↑ Huang, Grace; Ewing, Adam (10 februari 2015). ”Canon to Buy Axis for $2.8 Billion in Move to Video Surveillance” (på engelska). Arkiverad från originalet den 13 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180113151727/https://www.bloomberg.com/news/articles/2015-02-10/canon-to-buy-sweden-s-axis-communications-for-2-8-billion. Läst 28 maj 2015.
  28. ↑ Mochizuki, Takashi; Fujikawa, Megumi (10 februari 2015). ”Canon to Buy Sweden's Axis for $2.8 Billion” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170604001409/https://www.wsj.com/articles/canon-to-buy-swedens-axis-for-2-8-billion-1423554729. Läst 12 maj 2016.
  29. ↑ Clutton, Andy (1 september 2016). ”Axis to sell Canon solutions in EMEA” (på engelska). Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221234817/http://www.psimagazine.co.uk/axis-to-sell-canon-solutions-in-emea/. Läst 21 december 2016.
  30. ↑ Scally, Tim (1 september 2016). ”Axis to Take Over Canon's Network Video Sales & Marketing” (på engelska). Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221235705/http://www.sdmmag.com/articles/92871-axis-to-take-over-canons-network-video-sales-marketing. Läst 21 december 2016.
  31. ↑ Bosch, Rodney (1 september 2016). ”Axis, Canon Embark on Major Restructuring of Global Sales and Marketing Units” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191014112146/https://www.securitysales.com/news/axis_canon_embark_on_major_restructuring_of_global_sales_and_marketing_unit/. Läst 19 augusti 2020.
  32. ↑ ”Axis reaches SEK 10 billion in sales” (på engelska). 31 januari 2019. Arkiverad från originalet den 5 april 2022. https://web.archive.org/web/20220405000803/https://www.eurosecglobal.de/en/esg-menu-en-industry-news/esg-en-company-news/axis-reaches-sek-10-billion-in-sales. Läst 20 mars 2019.
  33. ↑ ”Axis acquires Citilog, adds surveillance and traffic analytics to produce range” (på engelska). 2 februari 2016. Arkiverad från originalet den 4 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160204150246/http://www.itsinternational.com/categories/detection-monitoring-machine-vision/news/axis-acquires-citilog-adds-surveillance-and-traffic-analytics-to-produce-range/. Läst 19 augusti 2020.
  34. ↑ ”Axis acquires video analytics provider Citilog” (på engelska). 2 februari 2016. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042510/https://www.sptnews.ca/integration/axis-acquires-video-analytics-provider-citilog. Läst 22 november 2017.
  35. 1 2 ”Axis acquires intercom company 2N” (på engelska). 31 maj 2016. Arkiverad från originalet den 7 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180207034202/http://www.securityworldmarket.com/int/News/Business-News/axis-acquires-intercom-company-2n. Läst 22 november 2017.
  36. ↑ Sellner, Stephen (13 juni 2016). ”Axis Communications Becoming 'Solutions-Oriented' Company After String of Acquisitions” (på engelska). Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042648/https://www.securitysales.com/surveillance/axis_communications_becoming_solutions_oriented_company_after_string_of_acq/2/. Läst 22 november 2017.
  37. ↑ Entwistle, Martha (7 juni 2016). ”Axis acquires video analytics provider Cognimatics” (på engelska). Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042719/http://www.securitysystemsnews.com/article/axis-acquires-video-analytics-provider-cognimatics. Läst 22 november 2017.
  38. ↑ ”Axis acquires retail tech of Cognimatics” (på engelska). 7 juni 2016. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042654/https://www.sptnews.ca/integration/axis-acquires-retail-tech-of-cognimatics. Läst 22 november 2017.
  39. ↑ Adams, John (6 juni 2018). ”Axis Communications Opening Office For Software R&D” (på engelska). Arkiverad från originalet den 20 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190320235527/https://securityelectronicsandnetworks.com/articles/2018/06/06/axis-communications-opening-office-for-software-rd/. Läst 20 mars 2019.
  40. ↑ ”Åtta personer åtalas för insiderbrott”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201022093914/https://www.ekobrottsmyndigheten.se/press/nyheter/nyhetsarkiv/2016/5/atta-personer-atalas-for-insiderbrott/. Läst 6 september 2020.
  41. ↑ ”Åtta personer åtalas för insiderbrott – tjänade miljoner”. https://www.svd.se/atta-personer-atalas-for-ekobrott--tjanade-miljoner.
  42. ↑ ”Fyra fälls i Axis-härvan”. https://www.di.se/nyheter/fyra-falls-i-axis-harvan/.
  43. ↑ ”Svea hovrätt fastställer fällande domar om insiderbrott rörande Axis Communications AB och Transmode AB”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190721170652/https://www.ekobrottsmyndigheten.se/press/nyheter/2018/6/svea-hovratt-faststaller-fallande-domar-om-insiderbrott-rorande-uppkopet-av-axis/.
  44. ↑ ”Rådgivare åtalas för insiderbrott i Axishärvan”. Arkiverad från originalet den 15 december 2021. https://web.archive.org/web/20211215174923/https://www.pressen.se/6187867.html.
  45. ↑ ”Fem personer åtalas för grovt insiderbrott i Axis”. Svenska Dagbladet. 30 oktober 2017. https://www.svd.se/a/arLxE/fem-personer-atalas-for-grovt-insiderbrott-i-axis. Läst 1 februari 2023.
  46. ↑ ”Friande domar i Axis-härvan”. https://borsvarlden.com/artiklar/friande-domar-i-axis-harvan.
  47. ↑ Honovich, John (29 april 2021). ”Axis Divests Citilog And Discontinues Demographics” (på engelska). https://ipvm.com/reports/dis-citi-demo. Läst 9 juni 2021. [inloggning kan krävas]
  48. 1 2 3 Burrau, Bill (22 november 2024). ”Axis teknikchef om innovation: ”Det behövs en vetgirighet””. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/tech/axis-teknikchef-om-innovation-det-behovs-en-vetgirighet/4306709. Läst 14 juli 2026.
  49. ↑ ”Axis acquires Swedish anti-drone company” (på engelska). securityworldmarket.com. 10 juni 2025. https://www.securityworldmarket.com/int/News/Business-News/axis-forvarvar-svenskt-antidronarforetag. Läst 10 maj 2026.
  50. ↑ ”Axis strengthens traffic solutions portfolio with acquisition of FF Group” (på engelska). www.axis.com. 2 december 2025. https://newsroom.axis.com/press-release/ff-group. Läst 10 maj 2026.
  51. 1 2 3 Herin, Pontus (9 augusti 2025). ”Axis expanderar på hemmaplan”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/axis-expanderar-pa-hemmaplan/. Läst 29 juni 2026.
  52. 1 2 3 4 Stenberg, Jakob (6 februari 2026). ”Från Lund till Vita huset – så övervakar svenska företaget USA:s maktcentrum”. Tidningen Näringslivet. https://www.tn.se/entreprenorskap/46526/fran-lund-till-vita-huset-sa-overvakar-svenska-foretaget-usas-maktcentrum/. Läst 29 juni 2026.
  53. ↑ ”Old City, New Public Safety Strategies” (på engelska). Axis Communications AB. 2 april 2024. Arkiverad från originalet den 7 mars 2026. https://web.archive.org/web/20260307213910/https://www.axis.com/customer-story/dubuque-traffic-crime. Läst 21 april 2024.
  54. ↑ Bischoff, Glenn (22 september 2011). ”Houston deploys fixed video surveillance system” (på engelska). Arkiverad från originalet den 5 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200805082314/https://urgentcomm.com/2011/09/22/houston-deploys-fixed-video-surveillance-system/. Läst 3 februari 2012.
  55. ↑ ”Axis cameras to secure Madrid's buses” (på engelska). 12 april 2010. Arkiverad från originalet den 12 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180712023113/https://securityelectronicsandnetworks.com/articles/2010/04/11/axis-cameras-to-secure-madrids-buses/. Läst 3 februari 2012.
  56. ↑ Wilson, Drew (23 juni 2008). ”Contract wins bring security tech firm to Moscow” (på engelska). Arkiverad från originalet den 5 april 2022. https://web.archive.org/web/20220405000800/https://www.eetimes.com/contract-wins-bring-security-tech-firm-to-moscow/. Läst 19 augusti 2020.
  57. ↑ ”Axis nätverkskameror installeras i SL-bussar i Stockholm”. SecurityUser. 28 juni 2006. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219205739/https://www.securityuser.com/se/Company_news.asp?newsID=776&nyhetTyp=1&VerksamhetID=22.
  58. ↑ ”Sydney Airport takes security to new heights with Axis” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 september 2012. https://web.archive.org/web/20120904083420/http://www.sourcesecurity.com/markets/airports-and-ports/application/co-227-ga.1279.html. Läst 3 februari 2012.
  59. ↑ ”New AI platform boosts YYZ passenger experience” (på engelska). www.airportsinternational.com. 18 december 2023. https://www.airportsinternational.com/article/new-ai-platform-boosts-yyz-passenger-experience. Läst 21 april 2024.
  60. ↑ ”Axis and sustainability” (på engelska). Axis Communications AB. https://www.axis.com/about-axis/sustainability. Läst 29 juni 2026.
  61. ↑ ”AXIS P3717-PLE Network Camera” (på engelska) (PDF). Axis Communications AB. https://www.axis.com/dam/public/5e/e3/12/datasheet-axis-p3717-ple-network-camera-en-US-405233.pdf. Läst 21 september 2023.
  62. ↑ Levan, Mats (5 december 2008). ”Ny nätverkskamera filmar högupplöst”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 13 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150213145744/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article257711.ece. Läst 13 februari 2015.
  63. ↑ Mitchell, Dave (6 april 2010). ”Axis Q1910 Thermal Network Camera review” (på engelska). PC Pro. http://www.pcpro.co.uk/reviews/ip-cameras/357007/axis-q1910-thermal-network-camera.
  64. ↑ ”Security products round-up – March 2022” (på engelska). IFSEC Global | Security and Fire News and Resources. 31 mars 2022. https://www.ifsecglobal.com/security-product-focus/security-products-round-up-march-2022/. Läst 6 juni 2022.
  65. ↑ ”Network cameras”. Axis Communications AB. https://www.axis.com/products/network-cameras. Läst 14 juli 2026.
  66. ↑ Elinder Liljas, Per (20 juni 2026). ”Vi kommer behöva byta ut all hårdvara”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/oEM9VB/ai-utvecklingen-nu-ska-tekniken-finnas-i-allt-gor-din-tandborste-sakrare. Läst 14 juli 2026.
  67. 1 2 ”Video analytics”. Axis Communications AB. https://www.axis.com/products/video-analytics. Läst 14 juli 2026.
  68. ↑ Entwistle, Martha (18 februari 2014). ”Q&A with Axis co-founder Martin Gren” (på engelska). Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219203918/http://www.securitysystemsnews.com/article/qa-axis-co-founder-martin-gren. Läst 19 december 2014.
  69. ↑ ”Network door controller” (på engelska). 26 september 2013. Arkiverad från originalet den 1 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150601025726/http://www.professionalsecurity.co.uk/products/access-control/network-door-controller/. Läst 2 juli 2014.
  70. ↑ Schweiger, Arlen (27 mars 2015). ”Axis Unveils Network Loudspeaker for Enhanced Outdoor Video Surveillance Systems” (på engelska). Security Sales & Integration. https://www.securitysales.com/news/axis_launches_network_loudspeaker_for_enhanced_outdoor_video_surveillance_s/. Läst 24 juli 2020.
  71. ↑ ”IP-enabled loudspeaker complements video surveillance system” (på engelska). Cabling Installation & Maintenance. 27 mars 2015. https://www.cablinginstall.com/articles/2015/03/axis-c3003e-ip-enabled-loudspeaker.html. Läst 24 juli 2020.
  72. ↑ ”Network speakers” (på engelska). Axis Communications AB. https://www.axis.com/products/network-speakers. Läst 14 juli 2026.
  73. ↑ ”Access Test: Video Door Entry Systems”. 16 februari 2017. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211025081023/https://benchmarkmagazine.com/access-test-video-door-entry-systems/. Läst 2 juli 2014.
  74. ↑ ”Network intercoms” (på engelska). Axis Communications AB. https://www.axis.com/products/network-intercoms. Läst 14 juli 2026.
  75. ↑ Griffin, Joel (31 mars 2022). ”Axis pushes further into IoT” (på engelska). SecurityInfoWatch. https://www.securityinfowatch.com/video-surveillance/article/21262501/axis-pushes-further-into-iot. Läst 8 juni 2022.
  76. ↑ ”Axis Communications Expands Its Offering in Key Categories with New Solutions Launched at the 2023 Global Security Exchange” (på engelska). www.businesswire.com. 11 september 2023. https://www.businesswire.com/news/home/20230911491122/en/Axis-Communications-Expands-Its-Offering-in-Key-Categories-with-New-Solutions-Launched-at-the-2023-Global-Security-Exchange. Läst 22 september 2023.
  77. ↑ Westrope, Andrew (27 mars 2020). ”New Body Camera Vendor Axis Emphasizes Open Architecture” (på engelska). Government Technology. https://www.govtech.com/biz/New-Body-Camera-Vendor-Axis-Emphasizes-Open-Architecture.html. Läst 29 juli 2020.
  78. ↑ Griffin, Joel (19 mars 2020). ”Axis enters body-worn surveillance market” (på engelska). SecurityInfoWatch. https://www.securityinfowatch.com/video-surveillance/cameras/mobile-vehicle-body-worn-surveillance/article/21130466/axis-communications-enters-bodyworn-surveillance-market. Läst 29 juli 2020.
  79. ↑ Goode, Eve (3 juni 2025). ”Axis reveals its first smart environmental sensors” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 juli 2026. https://web.archive.org/web/20260714142651/https://internationalsecurityjournal.com/axis-smart-environmental-sensors/. Läst 14 juli 2026.
  80. ↑ ”New Axis D6210 Air Quality Sensor Overlays Air Quality Onto Live Video Streams” (på engelska). Arkiverad från originalet den 18 november 2025. https://web.archive.org/web/20251118105620/https://sen.news/new-axis-d6210-air-quality-sensor/. Läst 14 juli 2026.
  81. ↑ ”Axis develops rugged video encoder for tough environments” (på engelska). 16 januari 2012. https://www.ifsecglobal.com/uncategorized/axis-develops-rugged-video-encoder-for-tough-environments/. Läst 8 mars 2019.
  82. ↑ Vazquez, Anne (22 april 2014). ”AXIS T8646 PoE+ over Coax Blade from Axis Communications” (på engelska). Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213020603/http://todaysfacilitymanager.com/2014/04/new-product-flash-axis-t8646-poe-coax-blade-axis-communications/. Läst 10 december 2014.
  83. ↑ Coyne, Tom (13 juni 2011). ”Axis launches new video encoders for a cost effective CCTV solution” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 april 2012. https://web.archive.org/web/20120416001044/http://www.securitynewsdesk.com/2011/06/13/axis-launches-new-video-encoders-for-a-cost-effective-cctv-solution/. Läst 5 april 2012.
  84. ↑ ”Axis introduces flexible surveillance solution with new video encoders” (på engelska). 17 juni 2011. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151003000508/http://urgentcomm.com/briefs/axis-video-surveillance-20110617. Läst 10 december 2014.
  85. ↑ ”Axis Communications - World's smallest video encoder with H.264” (på engelska). 11 mars 2009. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821032012/http://www.eurosecglobal.de/axis-communications-worlds-smallest-video-encoder-with-h264.html. Läst 5 april 2012.
  86. ↑ ”Axis launches four-channel video encoder blade with H.264 and audio capabilities” (på engelska). 23 maj 2011. http://www.sourcesecurity.com/companies/micro-site/axis-communications/news/co-227-ga.5958.html. Läst 5 april 2012.
  87. ↑ ”Full Frame Rate Video Server and Rack Solution” (på engelska). 1 mars 2007. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107182927/https://www.securitymagazine.com/articles/78390-full-frame-rate-video-server-and-rack-solution-1. Läst 5 april 2012.
  88. ↑ Honovich, John (15 juni 2011). ”Axis New Encoders (M and P Series)” (på engelska). Arkiverad från originalet den 11 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120511191252/http://ipvm.com/updates/954. Läst 5 april 2012.
  89. ↑ ”Video encoders” (på engelska). Axis Communications AB. https://www.axis.com/products/video-encoders. Läst 14 juli 2026.
  90. ↑ Ace, Ethan (25 maj 2011). ”Axis Lightfinder / Q1602 Examined” (på engelska). IPVM. https://ipvm.com/reports/axis-lightfinder--q1602-examined. Läst 16 juli 2026.
  91. ↑ Incovarti, E. Anthony (4 oktober 2011). ”Color Video: Changing Transportation Security at Night” (på engelska). Mass Transit. https://www.masstransitmag.com/safety-security/article/10344977/color-video-changing-transportation-security-at-night. Läst 16 juli 2026.
  92. ↑ ”Marknadens mest ljuskänsliga kamera”. Security User. 23 maj 2011. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219195656/http://www.securityuser.com/se/news_archive_.asp?nav=23&newsType=2&newsID=3690&area=0&search_text=&newsYear=0.
  93. ↑ Seldon, Andrew (Juli 2011). ”IFSEC UK review” (på engelska). Security Solutions Magazine. Arkiverad från originalet den 19 februari 2026. https://web.archive.org/web/20260219091744/http://www.securitysa.com/article.aspx?pklarticleid=6919.
  94. ↑ ”Axis Introduces Camera Based On Lightfinder Technology” (på engelska). Security Today. https://securitytoday.com/articles/2011/05/19/axis-lightfinder-technology.aspx. Läst 16 juli 2026.
  95. ↑ Karlsson, Jonas (22 september 2009). ”Ny nivå av öppenhet”. Elektronik i Norden. Arkiverad från originalet den 27 november 2024. https://web.archive.org/web/20241127073224/http://www.elinor.se/Ny-niva-av-oppenhet.html/.
  96. ↑ ”Axis: Lanserar Axis Camera Station under Q2”. Affärsvärlden. 17 mars 2004. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219195608/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2623031.ece.
  97. ↑ Eriksson, Lotta (27 mars 2014). ”Enkel videoövervakning med Camera Station”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219200608/http://skyddosakerhet.se/produktnyheter/enkel-videoovervakning-med-camera-station/.
  98. ↑ ”AXIS Camera Station Pro” (på engelska). Axis Communications AB. https://www.axis.com/products/axis-camera-station-pro. Läst 14 juli 2026.
  99. ↑ Ace, Ethan (25 mars 2015). ”Axis Zipstream Claims Average 50% Savings”. https://ipvm.com/reports/axis-zipstream. Läst 14 juli 2026.
  100. ↑ Clutton, Andy (19 mars 2015). ”Reducing video storage and bandwidth by 50%” (på engelska). https://www.psimagazine.co.uk/reducing-video-storage-and-bandwidth/. Läst 14 oktober 2019.
  101. ↑ ”CCTV Test: Dynamic Video Encoding” (på engelska). Benchmark. 24 januari 2017. http://benchmarkmagazine.com/cctv-test-dynamic-video-encoding/. Läst 14 oktober 2019.
  102. ↑ Entwistle, Martha (25 mars 2015). ”Axis introduces Zipstream for more compression” (på engelska). Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328210017/https://www.securitysystemsnews.com/article/axis-introduces-zipstream-more-compression. Läst 14 juli 2026.
  103. ↑ ”Axis’ Zipstream technology named winner in SIA’s 2015 New Product Showcase” (på engelska). Government Security News. Arkiverad från originalet den 20 april 2019. https://web.archive.org/web/20190420163158/https://www.gsnmagazine.com/article/44435/axis%E2%80%99_zipstream_technology_named_winner_sia%E2%80%99s_2015. Läst 14 oktober 2019.
  104. ↑ Marcella, James (10 september 2015). ”The Promise of H.265” (på engelska). https://www.securityinfowatch.com/video-surveillance/article/12103318/life-after-h264. Läst 14 juli 2026.
  105. ↑ ”Axis Zipstream adapts to PTZ movement” (på engelska). SecurityWorldMarket.com. Arkiverad från originalet den 7 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180207012441/https://www.securityworldmarket.com/me/News/Product-News/axis-zipstream-adapts-to-ptz-movement. Läst 14 oktober 2019.
  106. ↑ ”Axis Zipstream Technology” (på engelska). Axis Communications AB. 1 juli 2026. Arkiverad från originalet den 14 juli 2026. https://web.archive.org/web/20260714163051/https://whitepapers.axis.com/en-us/axis-zipstream-technology. Läst 14 juli 2026.
  107. ↑ Viklund, Lars. ”Introduction to Hardware Verification” (på engelska). https://www.isy.liu.se/edu/kurs/TSEA44/forelasning/Introduction_to_Hardware_Verification.pdf.
  108. ↑ ipvideomarket (30 augusti 2019). ”How To See If Your Camera Uses Huawei Hisilicon Chips” (på engelska). IPVM. https://ipvm.com/reports/hisilicon-check. Läst 23 juli 2022.
  109. ↑ ”Axis uses MIPS32 34Kc processor in video cameras” (på engelska). automation.com. https://www.automation.com/en-us/articles/2011-2/axis-uses-mips32-34kc-processor-in-video-cameras. Läst 22 september 2023.
  110. ↑ Jakobsson, Anton. ”Distributing a Neural Network on Axis Cameras” (på engelska). https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8893617&fileOId=8893618.
  111. ↑ Griffin, Joel (27 september 2021). ”Axis debuts next gen SoC during GSX” (på engelska). SecurityInfoWatch. https://www.securityinfowatch.com/video-surveillance/article/21239999/axis-debuts-next-gen-soc-during-gsx. Läst 8 juni 2022.
  112. ↑ Greenberg, Andy (18 juli 2017). ”"Devil's Ivy" Vulnerability Could Hit Millions of IoT Devices” (på engelska). Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.com/story/devils-ivy-iot-vulnerability/. Läst 14 oktober 2019.
  113. ↑ ”Experts in Lather Over ‘gSOAP’ Security Flaw”. Krebs on Security. 18 juli 2017. https://krebsonsecurity.com/2017/07/experts-in-lather-over-gsoap-security-flaw/. Läst 14 oktober 2019.
  114. ↑ Nozomi Networks Labs (5 oktober 2021). ”New Axis OS Security Research Aided by Transparent Design” (på engelska). Nozomi Networks. NOZOMI NETWORKS INC. https://www.nozominetworks.com/blog/new-axis-os-security-research-aided-by-transparent-design/. Läst 18 oktober 2021.

Externa länkar