 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Volvo B21 | |
 Volvo B21 (genomskuret museiexemplar). | |
| Typ | 4-cylindrig rak motor |
|---|---|
| Cylinderdiameter | 92 mm |
| Slaglängd | 80 mm |
| Slagvolym | 2,127 liter |
| Komponenter | |
| Bränsle | Bensin |
| Oljesystem | Våtsumpssmörjning |
| Kylsystem | Vätskekylning |
| Prestanda | |
| Effekt | 106 hk vid 5250 RPM |
| Kompression | 9,3:1 |
Volvo B21 är en svensktillverkad Volvo-motor som monterades i Volvo 240 från 1975 till 1984. Till skillnad från tidigare B20 har B21 överliggande kamaxel med aluminium topplock med insug och avgas på varsin sida. Lutande montering i 200-serien till skillnad från tidigare B20 som står upprätt, där av att B21 kunde vara något högre för att få plast med överliggande kamaxeln. Motorns slagvolym är 2,127 liter och effekten 102–155 hk beroende på årsmodell och utförande.
De första åren fanns motorn med antingen förgasare eller insprutning. 1981 tillkom en turboversion, och det blev också den sista varianten av B21 som tillverkades.
När B20 slutade tillverkas (den erbjöds de första åren som basmotor i 240) ersattes den av B19 som var en kombination av B20-blockets borrning och slaglängd med topp från B21. B19 såldes framförallt i länder där beskattningsregler gynnade motorer med mindre slagvolym än 2 liter (till exempel Italien). Den vidareutvecklades sedan till B200. B19 och senare B200 var också den motor som användes i 300-serien när man ville erbjuda ett starkare alternativ till den Renault-tillverkade motorn B14. Den lite större motorn gjorde att bilarna med B19 fick en bula på motorhuven för att få plats. Senare uppdaterades karossen så att motorn fick plats ändå.
Volvo B23 (senare B230) är efterföljande större version av B21 som först kom i sportvagnen 242 GT. Sedan blev den standard i GLE och GLT-modellerna men även i GL. Så småningom blev B23 standardmotor i 240 förutom de enklaste modellerna som använde B200. B23 fanns med förgasare (B23A) eller insprutning (B23E) i 240- och 740-modellerna. För 740-modellerna fanns även en version med 16 ventiler och i både 740 och 760 en turboversion.
Motorn såldes i flera olika utföranden:
| Namn | Kompression | kW vid r/s | hk vid r/min | Nm vid r/s | kpm vid r/min | Insugssystem |
|---|---|---|---|---|---|---|
| B21A | 8,5:1 | 72/83 | 97/5000 | 170/42 | 17,4/2500 | Förgasare |
| B21AT | 8,5:1 | 106/92 | 143/5500 | 216/58 | 22,0/3500 | Turbo förgasare |
| B21E | 9,3:1 | 91,7/90 | 123/5500 | 170/58 | 17,3/3500 | Insprutning |
| B21ET | 7,5:1 | 89/95 | 155/5500 | 240/63 | 24,5/33750 | Turbo insprutning |
- B21A med förgasare
- B21AT med Volvos egna trimsats, förgasarturbo
- B21E med mekanisk insprutning
- B21ET mekanisk insprutning med turbo
Turboversionen B21ET blev, från 1981 fram tills att den ersattes 1985 av nya B23ET då i 700-serien, det sista av B21:an vilket satt i 240 Turbo som även var dyrast. Från 1985 kom nya lågfriktionsmotorerna då B21 ersattes av B200 till 1985, 300-serien hade B200 som motoralternativ utöver Renaultbyggda B17 likaså 240 DL, från 1986 ersattes den i 200-serien av B230 medan t.ex. Finland och Italien fortfarande hade den i 200- och 700-serien.