| Baryt | |
| | |
| Kategori | Sulfatmineral |
|---|---|
| Grupp | Celestin |
| Dana klassificering | 28.03.01.01 |
| Strunz klassificering | 07.AD.35 |
| Kemisk formel | BaSO4 |
| Färg | Färglös, vit, lätt blåskuggad, blå, gul, grå, brun |
| Förekomstsätt | Tunna eller tjocka tavelformade kristaller |
| Kristallstruktur | Ortorombiska |
| Spaltning | Fullkomlig {001}, god {210}, otydlig {010} |
| Brott | Oregelbundet, ojämnt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 3–3½ |
| Glans | Glasglans, pärlglans |
| Ljusbrytning | nα = 1,634–1,637, nβ = 1,636–1,638, nγ = 1,646–1,648 |
| Dubbelbrytning | δ=0,012 |
| Optisk karaktär | Biaxial (+) |
| Dispersion | r>v |
| Transparens | Transparent till opak |
| Fluorescens | Ibland vit till gulaktigt vit |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 4,3–5 |
| Densitet | 4,48 g/cm3 |
| Löslighet | Extremt liten |
| Referenser | |
Baryt, eller tungspat, är ett mineral som består av bariumsulfat (BaSO4). Baryt är metallen bariums viktigaste mineral och återfinns underordnat i många svenska gruvor.
Baryt har stora likheter med kalkspat, men skiljer sig genom markant högre specifik vikt och att den ej fräser i syror. Den uppträder ofta som ett bladigt aggregat, vilket vid slag bildar stycken av rombisk form. Dessutom förekommer den som stalaktiter och stalagmiter, i korniga, täta jordartade massor och ibland som stora kristaller. Den bildar en fast lösning med strontiummineralet celestin.

Baryt förekommer sällan i rent tillstånd utan är insprängd i olika malmgångar och förekommer även tillsammans med krita.
Barytfyndigheter finns i Mellaneuropa vid Bologna med flera platser. I Sverige är den känd i Bölets mangangruva Sala, Dannemora, Långbans och Nordmarks gruvor, Gislöv i Skåne, samt i Pottäng på Alnön där brytning skedde under andra världskriget. I Norge har den hittats som vackra kristaller i Kongsbergs gruvor.
Den i naturen förekommande rena baryten kan användas i finmalet tillstånd som både pigment och fyllnadsämne i färger, papper samt vid tillverkning av lackfärger. Finmald baryt uppslammad i vatten används som borrvätska vid oljeborrning.
Pigment utvunnet från mineralet baryt har Colour Index-beteckning Pigment White 22, till skillnad från syntetiskt bariumsulfatpigment som heter Pigment White 21. Båda numreras C.I. 77120.

Meyers varulexikon, Forum, 1952
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||