Basel III (inklusive de senaste revideringarna ofta kallad Basel 3.1) är en global, frivillig regleringsstandard för bankernaskapitaltäckning och likviditet. Syftet är att stärka det finansiella systemet och minska risken för systemkriser genom att ställa högre krav på bankernas motståndskraft.
Implementering och tidsplan
Medan de första delarna av Basel III började fasas in 2013, har slutskedet av regelverket försenats i flera omgångar. Inom EU implementeras de sista delarna genom det så kallade bankpaketet CRR3 och CRD6. De viktigaste delarna av detta paket började gälla den 1 januari 2025, med betydande tillägg och skärpta rapporteringskrav under 2026. Den fullständiga infasningen av kapitalgolv beräknas pågå fram till 2030–2032.
Centrala nyheter i den senare fasen (2025–2026)
Kapitalgolvet (Output Floor): En av de mest betydande förändringarna är införandet av ett golv för hur mycket en bank kan sänka sina kapitalkrav genom egna interna riskmodeller. Under 2026 höjs detta golv till 70% av vad schablonmetoden skulle kräva, vilket begränsar storbankers möjligheter att underskatta risk i sina balansräkningar.
Marknadsrisk (FRTB): Regelverket Fundamental Review of the Trading Book (FRTB) har införts för att reformera hur banker beräknar risk i sina handelslager (t.ex. optioner och råvaror som guld och silver). Det ersätter äldre modeller som Value-at-Risk med det mer konservativa måttet Expected Shortfall. Även om rapporteringskraven enligt FRTB har påbörjats, har EU skjutit upp de faktiska kapitalkraven för marknadsrisk till den 1 januari 2027 för att harmonisera med den internationella tidsplanen, främst i USA.
ESG-risker: Genom det nya direktivet CRD6, som började tillämpas i medlemsstaterna i januari 2026, integreras miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker (ESG) direkt i tillsynsramverket. Banker måste nu redovisa hur de påverkas av exempelvis klimatförändringar.
Kapitalkrav och buffertar
Utöver de grundläggande kraven på kärnprimärkapital har ytterligare buffertar blivit standard:
Bevarandebuffert: 2,5%. Denna är statisk och gäller alla banker enligt EU-lag. Den ligger i botten för att säkerställa att banken alltid har en reserv.
Kontracyklisk kapitalbuffert: Varierar beroende på marknadsläge (i Sverige ofta runt 2%). I Sverige beslutade Finansinspektionen att hålla denna på 2,0% under 2025 och in i 2026 på grund av de finansiella obalanserna och kreditmarknadens utveckling.
Systemriskbuffert: För banker som bedöms vara kritiska för det finansiella systemet. För de fyra svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) tillkommer en systemriskbuffert på 3,0% eftersom deras fall skulle skada hela den svenska ekonomin.
Effekter
Regelverket har lett till att bankerna idag håller betydligt mer kapital än före finanskrisen 2008. Kritiker menar dock att de ökade kraven kan hämma bankernas utlåningskapacitet och därmed påverka den ekonomiska tillväxten, medan förespråkarna pekar på att ett stabilare banksystem sparar stora kostnader för samhället vid framtida kriser.