Benzydamin

Benzydamin
Strukturformel för benzydamin
Systematiskt namn3-(1-benzyl-1H-indazol-3-yloxy)-N,N-dimethylpropan-1-amine
Kemisk formelC19H23N3O
Molmassa309,413 g/mol
CAS-nummer642-72-8
SMILESn2c(OCCCN(C)C)c1ccccc1n2Cc3ccccc3
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Benzydamin (summaformel C19H23N3O) ingår bland annat i det smärtstillande läkemedlet Zyx som används vid behandling av halsont. Den är även känd som Tantum Verde och märkt i vissa länder som Maxtra Gargle, Difflam och Septabene.

Benzydamin tillgänglig som hydrokloridsalt, är ett lokalt verkande icke-steroidalt antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) med lokalbedövning och smärtstillande egenskaper för smärtlindring och antiinflammatorisk behandling av inflammatoriska tillstånd i munnen och halsen. Det faller under klass av kemikalier som kallas indazol.

Historik

Benzydamin syntetiserades i Italien 1964 och började marknadsföras 1966.

Framställning

Benzydamine synthesis:

Syntesen börjar med reaktionen av N-bensylderivatet från metylantranilat med salpetersyra för att ge N-nitrosoderivatet. Reduktion med hjälp av natriumtiosulfat leder till det övergående hydrazinet (3), som genomgår spontan inre hydramidbildning. Behandling av enolatet av denna amid med 3-klor-1-dimetylaminopropan ger benzydamin (5). Observera att det finns ett fel i detta avsnitt: US3318905 anger att nitrosoderivatet reduceras med natriumhydrosulfit (natriumditionit) och inte med natriumhyposulfit (natriumtiosulfat), som visas i ovanstående schema och anges i text.

En intressant alternativ syntes av detta ämne börjar genom sekventiell reaktion av N-bensylanilin med fosgen och sedan med natriumazid för att producera motsvarande karbonylazid. Vid uppvärmning utvecklas kväve och en separerbar blandning av nitreninsättningsprodukt och de önskade ketoindazol # -resultaten. Alkylering av enolen med natriummetoxid och 3-dimetylaminopropylklorid ger benzydamin.

Alternativt producerar användning av kloracetamid i alkyleringssteget, följt av syrahydrolys, bendazac istället.

Användning

Medicinsk

Det kan användas ensamt eller som ett komplement till annan behandling som ger möjlighet till ökad terapeutisk effekt med liten risk för interaktion.

På vissa marknader levereras läkemedlet som en receptfri kräm som används för topisk behandling av muskuloskeletala systemstörningar: sprains, stammar, bursit, tendinit, synovit, myalgi, periartrit.

Rekreation

Bensydamin har använts rekreationellt. Vid överdosering fungerar det som en deliriant och CNS-stimulans. Sådan användning, särskilt bland tonåringar, har rapporterats i bland annat Polen, Brasilien och Rumänien.

Biverkningar

Benzydamin tolereras väl. Ibland kan domningar i munvävnad eller stickande känslor uppstå, liksom klåda, hudutslag, hudsvullnad eller rodnad, andningssvårigheter och väsande andning.

Farmakologi

Benzydamin binder selektivt till inflammerade vävnader (Prostaglandinsyntetashämmare) och är normalt fri från negativa systemiska effekter. Till skillnad från andra NSAID hämmar det inte cyklooxygenas eller lipoxygenas och är inte ulcerogent. Det har kraftfull förstärkande effekt och har korssensibilisering med missbruksdroger som heroin och kokain hos djur. Det antas att det har cannabinoidagonistisk aktivitet.

Bensydamin absorberas dåligt genom huden och slidan.

Studier tyder på att benzydamin har anmärkningsvärd antibakteriell aktivitet in vitro och visar också synergism i kombination med andra antibiotika, särskilt tetracykliner, mot antibiotikaresistenta stammar av Staphylococcus aureus och Pseudomonas aeruginosa.

Det har också viss cannabinoidaktivitet hos råttor men har inte testats på människor. Det finns också en hypotes om att det agerar på 5-HT2A-receptorer på grund av dess strukturella likhet med serotonin.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Benzydamine, 9 september 2022.

Noter

  1. ↑ Turnbull RS (Februari 1995). ”Benzydamine Hydrochloride (Tantum) in the management of oral inflammatory conditions”. Journal 61 (2): sid. 127–34. PMID 7600413.
  2. 1 2 ”DEXTROMETHORPHAN AND BENZYDAMINE'S USE AND MISUSE”. Flipper.diff.org. https://flipper.diff.org/app/items/info/6989. Läst 25 juni 2022.
  3. 1 2 Palazzo G, Corsi G, Baiocchi L, Silvestrini B (Januari 1966). ”Synthesis and pharmacological properties of 1-substituted 3-dimethylaminoalkoxy-1H-indazoles”. Journal of Medicinal Chemistry 9 (1): sid. 38–41. doi:10.1021/jm00319a009. PMID 5958958.
  4. ↑ FR 1382855; Palazzo, U.S. Patent 3,318,905 (1964, 1967 both to Angelini Francesco).
  5. ↑ Baiocchi L, Corsi G, Palazzo G (1965). ”Ricerche nel campo degli indazoli.—Nota 1. Sulla ciclizzazione termica di azidi di acidi N-aril-N-benzil-carbamici.” (på italienska). Annali di Chimica 55: sid. 116–25.
  6. 1 2 3 Anand JS, Glebocka ML, Korolkiewicz RP (2007). ”Recreational abuse with benzydamine hydrochloride (tantum rosa)”. Clinical Toxicology 45 (2): sid. 198–9. doi:10.1080/15563650600981210. PMID 17364645. https://archive.org/details/sim_clinical-toxicology_2007_45_2/page/198.
  7. ↑ Opaleye ES, Noto AR, Sanchez Z, Moura YG, Galduróz JC, Carlini EA (September 2009). ”Recreational use of benzydamine as a hallucinogen among street youth in Brazil”. Revista Brasileira de Psiquiatria 31 (3): sid. 208–13. doi:10.1590/S1516-44462009000300005. PMID 19784487.
  8. ↑ Mota DM, Costa AA, Teixeira C, Bastos AA, Dias MF (Maj 2010). ”Use abusive of benzydamine in Brazil: an overview in pharmacovigilance” (på portugisiska). Ciencia & Saude Coletiva 15 (3): sid. 717–24. doi:10.1590/S1413-81232010000300014. PMID 20464184.
  9. ↑ Müller-Peddinghaus R (Maj 1987). ”New pharmacologic and biochemical findings on the mechanism of action of the non-steroidal antiphlogistic, benzydamine. A synopsis” (på tyska). Arzneimittel-Forschung 37 (5A): sid. 635–45. PMID 3304305.
  10. 1 2 Avvisati R, Meringolo M, Stendardo E, Malavasi E, Marinelli S, Badiani A (Mars 2018). ”Intravenous self-administration of benzydamine, a non-steroidal anti-inflammatory drug with a central cannabinoidergic mechanism of action”. Addiction Biology 23 (2): sid. 610–619. doi:10.1111/adb.12516. PMID 28429885. http://sro.sussex.ac.uk/id/eprint/67500/1/__smbhome.uscs.susx.ac.uk_ellenaj_Desktop_SRO_Avvisati_BZY_R2.pdf.
  11. ↑ Baldock GA, Brodie RR, Chasseaud LF, Taylor T, Walmsley LM, Catanese B (Oktober 1991). ”Pharmacokinetics of benzydamine after intravenous, oral, and topical doses to human subjects”. Biopharmaceutics & Drug Disposition 12 (7): sid. 481–92. doi:10.1002/bdd.2510120702. PMID 1932611. https://archive.org/details/sim_biopharmaceutics-drug-disposition_1991-10_12_7/page/481.
  12. ↑ Maamer M, Aurousseau M, Colau JC (1987). ”Concentration of benzydamine in vaginal mucosa following local application: an experimental and clinical study”. International Journal of Tissue Reactions 9 (2): sid. 135–45. PMID 3610512.
  13. ↑ Fanaki NH, el-Nakeeb MA (December 1992). ”Antimicrobial activity of benzydamine, a non-steroid anti-inflammatory agent”. Journal of Chemotherapy 4 (6): sid. 347–52. doi:10.1080/1120009X.1992.11739190. PMID 1287137.
  14. ↑ Fanaki NH, El-Nakeeb MA (Mars 1996). ”Antibacterial activity of benzydamine and antibiotic-benzydamine combinations against multifold resistant clinical isolates”. Arzneimittel-Forschung 46 (3): sid. 320–3. PMID 8901158.

Externa länkar