Birger/Börje är en fornnordisk ija‑stam. Det finns tre hypoteser om ursprunget till Birger/Börje. Det kan vara en kortform till äldre namn som började på Berg‐. En annan möjlig etymologi är att det betyder ”den som hjälper”, bildat till verbet bärga. En tredje hypotes är ett samband med namnledet ‑ger, som betydde ”spjut”.
”biriR (Börje/Birger) och ‑‑‑ma (Holma) läto göra dessa märken efter hulma (Holme, böjd form Holma), sin gode son, och efter hulmnui (Holmvi), sin dotter. Gud hjälpe deras själ".
Under äldre medeltid var Birgers/Börjes gemensamma ursprungsform populärt inom stormannaätter. Formen Birgir fortlevde i äldre nysvenska som ett skriftspråklig, som korrekt ansedd skrivning av Börje, Berge, Beriel och andra varianter av namnet. Formen Birger blev populär under den nordiska namnrenässansen.
Mer information om namnformen Birger återfinns i artiklarna Börje och ija‑stam.
Statistik
Namnformen Birger hade en popularitetstopp i Sverige på 1950-talet men namnet har under större delen av 1900-talet framför allt förekommit som andranamn. Den 31 december 2019 fanns det totalt 15 839 personer i Sverige med namnet, varav 2 257 med det som tilltalsnamn. Därtill fanns 42 personer med Birger som efternamn. År 2014 fick 18 pojkar namnet som tilltalsnamn. Förekommer även stavat Birjer, men det är mycket ovanligt.
Namnsdag
Eftersom namnlängdskommittén har som en av sina principer att sammanföra namn med gemensamt ursprung flyttades Birger 2001 till Börje‐dagen den 9 juni. År 1901–2000 hade Birgernamnsdag den 21 oktober, där det placerades i 1901 års namnlängd, eftersom den medeltide svenske statsmannen Birger jarl hade avlidit den dagen 1266.
De medeltida personerna i listan ovan får sina namn återgivna som Birger genom en konventionell normalisering. I källskrifterna har deras namn skiftande form och stavning.
↑Roland Otterbjörk, Svenska förnamn: Kortfattat namnlexikon (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 29), tredje upplagan. Stockholm 1981. Sidan 80.
↑Margareta Svahn, ”Nordisk namnrenässans i dopnamnsskicket i stadsmiljö i Syd- och Västsverige”, i Person‐ og stadnamn under den nordiske namnerenessansen; Rapport frå NORNAs 34. symposium, Dømmesmoen 10.–12. september 2004, Redigerad av Gudlaug Nedrelid og Tom Schmidt, Högskolan i Agder, Kristiansand 2005.