| Birgitte Bonnesen | |
.jpg) Birgitte Bonnesen, 2019. | |
| Född | 18 maj 1956 Odder,  Danmark |
|---|---|
| Yrke/uppdrag | Bankman |
| Känd för | Chef för Swedbank AB 2016–2019 |
Birgitte Bonnesen, född 18 maj 1956 i Odder på Jylland i Danmark, är en dansk-svensk tidigare företagsledare. Hon var mellan 2016 och 2019 verkställande direktör för Swedbank och mellan 2017 och 2019 ordförande för Svenska Bankföreningen.
Birgitte Bonnesen är dotter till köpmannen Sven Bonnesen och egenföretagaren Birte Bonnesen. Hon växte upp på Jylland. Åren 1979–1985 studerade hon ekonomi, engelska och franska på Århus universitet med en magisterexamen 1985.
Hon flyttade till Sverige 1987 och började samma år arbeta på Första Sparbanken, vilken senare skulle bli Swedbank. Åren 2009–2011 var hon chef för bankens internrevison, och mellan 2011 och 2014 var hon chef för Swedbanks verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Från 2015 ledde hon bankens svenska verksamhet och 2016-2019 var hon verkställande direktör för hela bankkoncernen.
Under hösten 2018 försäkrade Birgitte Bonnesen att Swedbank inte hade utländska kunder i Baltikum, vilka enbart flyttade pengar via banken. Genom att Sveriges Televisions Uppdrag granskning den 20 februari 2019 sände ett program om sin granskning av Swedbanks kunder i Baltikum under tidigare år kom Bonnesens tidigare uttalanden att ifrågasättas, och hon tvingades avgå på morgonen samma dag som bolagsstämman avhölls, den 28 mars 2019.
Hon lämnade även uppdraget som ordförande för Svenska Bankföreningen när hon fick sparken som vd för Swedbank.
Den 23 mars 2020 meddelande Swedbank att dess styrelse beslutat att ensidigt häva avtalet om avgångsvederlag till Bonnesen. Totalt skulle Bonnesen ha fått ett avgångsvederlag (en så kallad fallskärm) på 18 månadslöner, cirka 21,5 miljoner kronor, enligt bankens årsredovisning.
Chefsåklagare Thomas Langrot vid Ekobrottsmyndigheten beslutade den 4 januari 2020 att väcka åtal mot Birgitte Bonnesen för grovt svindleri, alternativt grov marknadsmanipulation. Åtalet rör hennes uttalanden under 2018 och 2019 om bankens arbete mot penningtvätt i Baltikum. Åklagaren hävdade att Bonnesen medvetet eller av grov oaktsamhet spridit vilseledande uppgifter som påverkat investerares bedömning av bolaget. Detta var första gången som en tidigare vd för en av de svenska storbankerna åtalades för brott begångna i tjänsten. Bonnesen friades på alla punkter av Stockholms tingsrätt i januari 2023.
Efter överklagande dömde Svea hovrätt i september 2024 Bonnesen till fängelse i ett år och tre månader för grovt svindleri, medan hon frikändes i övriga delar.
Hovrättens dom överklagades av Bonnesen, och Högsta domstolen gav prövningstillstånd i juni 2025. Prövningstillståndets innebörd var att Högsta domstolen enbart avsåg att ta ställning till om Bonnesen skulle dömas för grovt svindleri eller inte, det vill säga om de uttalanden som hon har gjort varit vilseledande i den mening som avses i straffbestämmelsen om svindleri.
Högsta domstolen höll huvudförhandling i mars 2026. Domstolen konstaterade att Bonnesens uttalanden gjordes i ett journalistiskt sammanhang och omfattas av meddelarfriheten i yttrandefrihetsgrundlagen. Hon friades därför.
Wikimedia Commons har media som rör Birgitte Bonnesen.