Blodgas

Blodgas är en analys av blodets syra-basstatus och gaser. Vid blodgasanalys mäts pH, partialtrycket för koldioxid (pCO₂) och partialtrycket för syre (pO₂). Mätas kan även natrium, kalium, joniserat kalcium, klorid, glukos och laktat. Syremättnad (sO₂), bikarbonat (HCO₃⁻) och basöverskott (BE) anges som beräknade parametrar.

Provtyper

Parametrar

• pH – mäts vid blodgasanalys.
• pCO₂ – partialtrycket för koldioxid. Det är en av de parametrar som mäts vid blodgasanalys. Förhöjt pCO₂ är förknippat med hypoventilation och lågt pCO₂ med hyperventilation.
• pO₂ – partialtrycket för syre. Arteriellt pO₂ används för att bedöma hypoxemi.
• sO₂ – syremättnad.
• HCO₃⁻ – bikarbonat. Bikarbonat är en viktig buffert i blodet och används som mått på metaboliska förändringar i syra-basbalansen.
• BE – basöverskott. BE är en beräknad parameter och definieras som den mängd syra som krävs för att förskjuta pH i en liter blod eller extracellulär vätska plus erytrocyter till 7,40 vid 37 °C, aktuell syrgasmättnad och pCO₂ 5,3 kPa. Det är ett mått på förändringar av blodets buffertar.
• Natrium, kalium, kalcium och klorid
• Glukos och laktat
• Hemoglobin – kan analyseras tillsammans med venös blodgas.
• COHb – karboxihemoglobin kan bestämmas med blodgasanalys och används för att påvisa kolmonoxidförgiftning.
• MetHb – methemoglobin kan bestämmas med CO-oximetri.

Henderson–Hasselbalch-ekvationen

Sambandet mellan pH, pCO₂ och bikarbonat i blodets bikarbonatbuffert beskrivs av Henderson–Hasselbalch-ekvationen. Sambandet kan skrivas:

${\displaystyle \mathrm {pH} =6,1+\log \left({\frac {[\mathrm {HCO_{3}^{-}} ]}{0,03\times p\mathrm {CO_{2}} }}\right)}$

Ekvationen visar sambandet mellan pH, pCO₂ och bikarbonat. HCO₃⁻ kan därför beräknas från pH och pCO₂.

Provtagning och provhantering

Arteriella blodgaser tas i en hepariniserad spruta. Sprutan ska förslutas och luftbubblor ska avlägsnas. Provet ska blandas genom att sprutan försiktigt rullas mellan händerna. Vid provtagning och hantering kan luft i provet, provtagning av venöst blod i stället för arteriellt blod, felaktig mängd heparin, otillräcklig blandning och fördröjd transport ge felaktiga resultat. För arteriella blodgaser ska provet analyseras inom 30 minuter efter provtagningen. För venösa blodgaser anger ska provet transporteras till Klinisk kemi inom 15 minuter. Otillräcklig blandning kan leda till koagelbildning och luft i sprutan kan påverka flera av analysresultaten.

Referenser