Typiska fluktuationer i blodsockernivå (i rött) och det blodsockersänkande hormonet insulin (i blått) hos människa med tre mål mat över ett dygn. Vid intag av lunch illustreras effekter av intag av stärkelserik (heldragen kurva) respektive sockerrik mat (streckad kurva), socker tas här upp snabbare från tarm till blodbana och insulinsvaret blir även det tidigare och starkare med efterföljande djupare dipp i blodsocker efter måltid.
Blodsockernivå, blodglukosnivå eller glykemi är den koncentration av glukos som finns löst i blodet. Kroppen reglerar denna som del av dess metabola homeostas.
Människokroppen upprätthåller hos en vuxen individ,70 kg kroppsvikt, kontinuerligt ungefär 4 gram löst glukos i blodplasma. Depåer av glukos lagras i skelettmuskulatur och lever i form av glykogen, vilket i fastande snabbt kan frisättas till blodet och på så vis upprätthålla blodsockernivån. Glukos transporteras via blodet till vävnader. Cellers upptag av glukos regleras primärt av insulin. Genom glykolys kan energin i glukos omsättas via den energirika föreningen ATP (adenosintrifosfat).
Normalvärden
Hos fastande individ utan diabetes ligger blodsockernivån normalt inom intervallet 3.9–5.6 mmol/L.
Blodsockrets nivå styrs främst av hormonernainsulin och glukagon. Efter en måltid tas glukos upp av tunntarmensceller från vilka det diffunderar ut i blodet. Den höga koncentrationen av glukos i blodet triggar bukspottkörtelnsLangerhanska öar att utsöndra insulin. Insulinet påverkar i sin tur lever-, muskel- och fettceller att öka sitt upptag av glukos; blodsockret sänks och de nämnda cellerna har fått ett förråd av glukos i form av glykogen i musklerna och levern, samt triglycerol i fettcellerna. När det sedan har gått en tid sedan den senaste måltiden, börjar blodsockret bli lågt eftersom blodet inte får någon påfyllning av glukos från tunntarmscellerna. Detta triggar återigen bukspottkörteln, men denna gång till att utsöndra glukagon. Glukagonet påverkar levern och musklerna så att de släpper ut en del av det glukos de har i lager till blodet. Nu höjs nivån på blodsockret så att det ligger på en lagom nivå för att försörja kroppens alla olika vävnader.
Insulin och glukagon utsöndras i själva verket hela tiden, men olika mycket beroende på blodsockrets nivå och de skapar en jämvikt som avgör åt vilket håll sockermolekylerna ska gå. Andra hormoner än glukagon som höjer blodsockret är kortisol, tillväxthormon och katekolaminernaadrenalin och noradrenalin.
Vid ihållande förhöjd blodsockernivå finns ökad risk för hjärt-kärlsjuklighet, cancer, demens, njur- och nervskador.
Glukosmätning
Glukos kan mätas som laboratorieprov från blod. Det finns mätstickor för bärbara blodsockermätare för hemmabruk och sedan 00-talet kontinuerlig glukosmätning (CGM), där en sensor mäter blodsockerkoncentrationen i fettväv, vilket med fördröjning korrelerar väl med blodsockernivån.
