Bo socken

Boo socken i Nacka kommun stavades före 1942 Bo socken
Bo socken
Socken
LandSverige
LandskapNärke
HäradSköllersta härad
KommunHallsbergs kommun
Bildad1735
Area153 kvadratkilometer
Upphov tillBo landskommun
Bo församling
MotsvararBo distrikt
TingslagÖsternärkes domsagas tingslag (–)
Askers och Sköllersta tingslag (–)
Sköllersta tingslag (–)
Karta
Bo sockens läge i Örebro län.
Bo sockens läge i Örebro län.
Bo sockens läge i Örebro län.
Koordinater58°55′35″N 15°30′54″Ö / 58.92638889°N 15.515°Ö / 58.92638889; 15.515
Koder, länkar
Sockenkod2217
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Bo distrikt
Redigera Wikidata

Bo socken i Närke ingick i Sköllersta härad, ingår sedan 1971 i Hallsbergs kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Bo distrikt.

Socknens areal är 153,54 kvadratkilometer, varav 143,44 land. År 2000 fanns här 576 invånare. Tätorten Hjortkvarn samt Boo slott med sockenkyrkan Bo kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bo socken bildades 1735 genom en utbrytning ur Svennevads socken. 1868 överfördes Kängstorp hit från Östergötlands län. 1 maj 1877 överfördes jordebokstillhörigheten av ett område (Regna skate) till Regna socken i Östergötlands län som redan tidigare hört till kyrkosocknen Regna, och där länstillhörigheten ändrades först 1 januari 1878. Regna (eller Svennevads) skate bestod av gårdarna Tyrisfall, Anderstorp, Djurslanda, Mörtsjö, Malma och Botten.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bo församling och för de borgerliga frågorna till Bo landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Sköllersta landskommun som 1971 uppgick i Hallsbergs kommun. Församlingen uppgick 2006 i Bo-Svennevads församling som 2010 uppgick i Sköllersta församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Bo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Närke. De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente och Kumla kompani.

Geografi

Bo socken ligger i sydöstra Närke kring Haddeboån med sjön Avern och Emmaån. Socknen har begränsad odlingsbygd vid sjöar och vattendrag och i Tylöskogen och är i övrigt en skogsbygd.

Riksväg 51 korsar socknen i nord-sydlig riktning.

Inom socknen finns byarna Björnhammar, Gryt (Gryts bruk), Kattala, Iboholm, Deje och Averby. Även Boskulla med omnejd hör hit.

Fornlämningar

En hällkista och några stensättningar från järnåldern är funna.

Namnet

Namnet (1500 Boo) kommer från gärdenkyrkbyn. Namnet innehåller bo, 'bostad, gård'.

Förr användes också namnet Svennevads övra socken.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bo socken 1810–1990
ÅrFolkmängd
1810
  
1 214
1820
  
1 302
1830
  
1 421
1840
  
1 642
1850
  
1 863
1860
  
2 077
1870
  
2 398
1880
  
2 644
1890
  
2 312
1900
  
2 003
1910
  
1 720
1920
  
1 708
1930
  
1 607
1940
  
1 433
1950
  
1 313
1960
  
1 157
1970
  
865
1980
  
779
1990
  
661
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. 1 2 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bo socken
  2. 1 2 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
  3. ↑ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
  4. ↑ Administrativ historik för Bo socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. 1 2 Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
  6. 1 2 Nationalencyklopedin
  7. ↑ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bo socken
  8. ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bo socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ↑ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Externa länkar