Ludwig Boltzmann

Ludwig Boltzmann
FöddLudwig Eduard Boltzmann
20 februari 1844
Wien
Död5 september 1906 (62 år)
Duino, Italien
BegravdZentralfriedhof Wien
kartor
Medborgare iÖsterrike-Ungern
Utbildad vidWiens universitet, doktor,
SysselsättningFysiker, filosof, teoretisk fysiker, matematiker, kemist, universitetslärare, termodynamisist
Befattning
Rektor, Graz universitet (1887–1888)
ArbetsgivareGraz universitet (1869–1873)
Wiens universitet (1873–1876)
Graz universitet (1876–1890)
Münchens universitet (1890–1894)
Wiens universitet (1894–1900)
Leipzigs universitet (1900–1902)
Wiens universitet (1902–1906)
Noterbara verkBoltzmanns konstant, Stefan–Boltzmanns lag, Stefan–Boltzmanns konstant, Boltzmannekvationen och Boltzmannfördelning
MakaHenriette von Aigentler
BarnHenriette Boltzmann (f. 1880)
Ida Boltzmann (f. 1884)
Utmärkelser
Hedersledamot av Physikalischer Verein (1896)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1899)
Utländsk ledamot av Royal Society (1899)
Hedersdoktor vid universitetet i Oslo
Hedersdoktor vid Oxfords universitet
Namnteckning
Redigera Wikidata
Boltzmanns grav

Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.

Boltzmanns livsverk var utvecklingen av termodynamiken. Därigenom grundande han jämte James Clerk Maxwell den statistiska mekaniken.

Biografi

Boltzmann studerade vid gymnasiet i Linz och därefter (1863–1866) vid universitetet i Wien. Boltzmann åtnjöt där den berömde fysikern Jozef Stefans undervisning och var hans assistent, tills han 1869 erhöll en professur i matematisk fysik vid universitetet i Graz.

1873 återvände han som professor i matematik till Wien och erhöll 1876 en professur i fysik i Graz. 1889–1894 var han professor i teoretisk fysik i München och utnämndes 1894 till Stefans efterträdare i Wien, vars plats han återtog 1902 efter att under två år ha förestått professuren i teoretisk fysik vid Leipzigs universitet.

Från 1888 var Boltzmann ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och från 1895 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Boltzmann begick självmord genom hängning 1906 när han var på semester i Duino nära Trieste i Italien. Motivet till självmordet är oklart, men det kan ha haft samband med vetenskapsetablissemangets ovilja att erkänna hans teorier.

På hans gravsten i Wien finns inristad hans berömda formel S = k log W , med den dåtida notationen.

Vetenskaplig insats

Boltzmann var under sin tid en av den teoretiska fysikens främsta företrädare inom den tyskspråkiga vetenskapliga sfären. Han gjorde bland annat mycket framstående arbeten inom den kinetiska gasteorin och utförde noggranna bestämningar av den så kallade specifika induktionskoefficienten hos olika material.

Hans formel för entropin ”S” är berömd:

S=kBln⁡P,

där kB = 1,3806505(24) · 10−23 J K−1 är Boltzmanns konstant och P är antalet möjliga mikrotillstånd som ger samma termodynamiska tillstånd för ett system. Formeln är härledd under förutsättning att materien består av enskilda partiklar (atomer), vilket på den tiden ännu inte var självklart, och detta ådrog honom mycket kritik från äldre auktoriteter.

Av synnerligen stort värde var också hans teoretiska undersökningar angående strålningstrycket och Stefan–Boltzmanns lag för en svartkroppsstrålning vid olika temperaturer.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Boltzmann, Ludwig, 1904–1926.

Noter

  1. ↑ Virtual International Authority File, OCLC.[källa från Wikidata]
  2. ↑ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w66h4m9v, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 1518, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: ludwig-boltzmann, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Ludwig_BoltzmannStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00109860030866.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 8573.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), La France savante, CTHS person-ID: 118936, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  11. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  12. ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  13. ↑ s. 1, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185131097749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  15. ↑ s. 4, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ↑ Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1.[källa från Wikidata]
  17. ↑ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 40, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar