| Bruny Island | |
| Ö | |
| Etymologi: Joseph-Antoine Raymond de Bruny d'Entrecasteaux | |
| Land | |
|---|---|
| Delstat | Tasmanien |
| Kommun | Kingborough |
| Läge | söder om D'Entrecasteaux Channel |
| - koordinater | 43°22′S 147°17′Ö / 43.367°S 147.283°Ö |
| Högsta punkt | Mount Mangana |
| - höjdläge | 571 m ö.h. |
| Längd | 50 km |
| Area | 362 km² |
| Folkmängd | 600 (2021) |
| Befolkningstäthet | 2 invånare/km² |
| Nås enklast | Bilfärja från Kettering. |
| Geonames | 2173731 |
|
Mellan norra och södra delen ligger det smala näset "The Neck"
| |
Bruny Island är en ö söder om Tasmanien, Australien. Den är skild från huvudön genom sundet D'Entrecasteaux Channel. Såväl ön som sundet är uppkallade efter den franske upptäcktsresanden Joseph-Antoine Raymond de Bruny d'Entrecasteaux. Fram till 1918 stavades namnet Bruni Island.
Bruny Island är egentligen två öar som är sammanlänkade via "The Neck", ett smalt näs bestående av en lång tombolo. Ön har en area på 362 km², och den högsta toppen, Mount Mangana, ligger 571 meter över havet.
På den södra delen av ön ligger nationalparken South Bruny, och även i övrigt är ön till största delen skogklädd. Ön är även känd för ett antal albino-vallabyer som lever här. Dessa har inga naturliga fiender och har blivit cirka 200 till antalet på den södra öhalvan.
De första människorna, tasmanierna, invandrade till området för cirka 40 000 år sedan. Vid den tiden rådde istid, med lägre havsnivå, och både Bruny Island och Tasmanien var då del av den australiska kontinenten.
Det traditionella, aboriginska namnet på ön är Lunawanna-Allonah. Det är en sammansättning av de två första bosättningarna på ön – Lanwanna och Alonnah. Fram till européernas ankomst bestod befolkningen av tasmanier, och än på 2000-talet identifierar sig majoriteten med sitt aboriginska förflutna.
Den förste europén att komma i Bruny Islands närhet var Abel Tasman, som 1642 försökte landstiga vid Adventure Bay på östsidan av den södra öhalvan. 1773 var Tobias Furneaux den förste europé att faktiskt gå i land på ön, vid den nämnda Adventury Bay. Även James Cook landsteg lite senare via den här bukten.
Under den första halvan av 1800-talet var valfångst en viktig inkomstkälla på ön, vilket vid denna tid ledde till anläggandet av ett antal mer eller mindre tillfälliga bosättningar.
Bruny Island är ett betydande turistmål, oftast dock för dagsturister från det närbelägna Hobart (drygt 30 km bort). Endast cirka 22 000 besökare per år inkvarterar sig på ön för minst en natt. I början av 1920-talet började Bruny Island bli en viktig turistdestination för besökare från Tasmanien och fastlandet, och de vidsträckta stränderna lockade surfare. På en sydvästlig udde ligger Cape Bruny Lighthouse, den tredje fyren som anlades i det dåvarande territoriet Tasmanien.
Enda vägen till Bruny Island är en bilfärja som sedan 1954 utgår från Kettering. Färjeleden löper till Roberts Point på den närbelägna norra delen av ön, varifrån bilvägar även går till den större södra öhalvan – via den på sin smalaste del mindre än 100 meter breda "The Neck".
På Bruny Island lever ungefär 600 invånare, vilket motsvarar 1,6 invånare /km². Den större delen av befolkningen bor på den södra och större öhalvan.
|