| Carl Brisson | |
| | |
| Född | Carl Frederik Ejnar Pedersen 24 december 1893 Köpenhamn, Danmark |
|---|---|
| Död | 26 september 1958 (64 år) Köpenhamn, Danmark |
| Aktiva år | 1915–1935 |
| Maka | Cleo Willard Brisson (1915-1958; hans död) |
| Betydande roller | |
| Jack Sander i Cirkusboxaren Pete Quilliam i Manxmannen Eric Lander i Sensationernas revy Kung Rudolf XIV/Carlo Rocco i Hjärter kung | |
| IMDb SFDb | |
Carl Brisson, ursprungligen Pedersen, född 24 december 1893 i Köpenhamn, död 26 september 1958 i Köpenhamn, var en dansk-amerikansk skådespelare, kabaréartist, operettcharmör, boxare och författare. Han var far till producenten Frederick Brisson och svärfar till skådespelaren Rosalind Russell.
Brisson var tidigt ute med den moderna boxningen och som boxare var han känd med namnet Pedersen. I svenska boxningssammanhang är han mest känd för att ha deltagit i några av de tidiga internationella boxningsmatcherna, det vill säga möten mellan boxare från olika länder. I skildringen av svensk boxningshistoria omtalas hans matcher som de beryktade Calle Brisson-matcherna. 2 augusti 1914 deltog han till exempel på Råsunda idrottsplats vid det dittills största boxningseventet i Sverige. Han mötte då amerikanen John Gaddy som han vann över efter att Gaddy fått mycket stryk. Eventet samlade många av de för tiden viktiga namnen inom boxning. Oscar "Bellis" Carlsson boxades i en annan match och Viking Cronholm agerade som domare. Då Brisson vann sin match blev han också utmanad till ett efterföljande möte på samma plats av Carl Svensson (Calle Sven). Den senare matchen urartade i ett rent slagsmål efter att domaren gått åt sidan och polisen fick till sist gripa in.
Brisson övergick 1915 från boxning till att verka som kabaretsångare och dansör. Han slog igenom på Sommerlyst i Köpenhamn 1916 och fick ett engagemang i Stockholm 1917, för att 1919 bli engagerad vid Dalys Theatre i London. Han turnerade i Sydafrika 1920–1921.
1923 övergav Brisson kabarén och övergick i stället till att bli operettsångare. Han medverkade i sin första engelska film 1925. Han blev mycket populär under 1920–1930-talet och hörde till de högst betalda stjärnorna i Europa.
Förutom sång började Brisson även intressera sig för skådespeleri och startade en egen teater i London år 1926 som han drev till 1933, då Paramount i Hollywood erbjöd honom ett skådespelarkontrakt. År 1927 skådespelade han i stumfilmen Cirkusboxaren och år 1929 i stumfilmen Manxmannen, vilka bägge var regisserade av Alfred Hitchcock. Vidare år 1940 grundade han filmbolaget Carl Brisson Production i London.
Brisson skrev också boken som på svenska heter Utan Smink och som är hans självbiografi. Den är publicerad år 1929 på danska samt även på svenska samma år och täcker således inte in hela hans liv. I Sverige är den publicerad av Bonniers i Stockholm.