Biografi
Scott var det andra av sju barn till Caleb Scott, präst i Kongregationalistkyrkan, och Eliza Exley Scott. Hon utbildades vid Girton College, Cambridge från 1876 till 1880 på ett stipendium, och var sedan resident lecturer i matematik där fram till 1884. År 1885 blev hon en av de första brittiska kvinnorna att doktorera, och den första brittiska kvinnan att doktorera i matematik, vilken hon gjorde vid University of London. Hon genomförde sin forskarutbildning under Arthur Cayley vid Cambridge University, men eftersom Cambridge inte började utfärda examina till kvinnor förrän 1948, fick Scott sin kandidatexamen (1882) och doktorsexamen (1885) vid University of London genom externa examinationer.
År 1880 fick Scott särskilt tillstånd att skriva Cambridge Mathematical Triposexamen, eftersom kvinnor normalt inte fick skriva examen. Hon kom åttonde på Triposlistan av alla studenter som tog dem, men på grund av sitt kön gick titeln "åttonde wrangler ", en hög ära, officiellt till en manlig student.
Eftersom hon inte kunde närvara vid prisutdelningen firade Scott sin prestation på Girton College där det var jubel och applåder under middagen, en speciell kvällsceremoni där studenterna sjöng "See the Conquering Hero Comes", fick en ode skriven av en anställd och kröntes med lagrar.
Efter denna incident fick kvinnor formellt avlägga provet och deras provresultat listades, dock separat från männens och därmed inte inkluderades i rankningen. Kvinnor som uppnådde den nödvändiga poängen fick också ett särskilt certifikat istället för kandidatexamen med hedersbetyg. År 1922 anmärkte James Harkness att Scotts prestation markerade "vändpunkten i England från Mills och andras teoretiska feminism till den praktiska utbildningen och politiska framstegen i nutid".
Scott och Grace Andrews var de enda två kvinnorna som nämndes i den första upplagan av American Men of Science, som publicerades 1906.
År 1906 utvecklade Scott också ett akut fall av reumatoid artrit, vilket tillsammans med hennes ökande dövhet avbröt hennes arbete. På inrådan av en läkare att motionera utomhus började Scott trädgårdsarbete och utvecklade en ny sort av krysantemum. Hon gick i pension 1924, men stannade ett extra år i Bryn Mawr för att hjälpa sin åttonde doktorand att slutföra sin avhandling innan hon återvände till och bosatte sig i Cambridge.
Scott dog den 10 november 1931. Hon är begravd på Parish of the Ascension Burial Ground i Cambridge, i sin kusin Eliza Nevins grav.
Arbete
Scott flyttade till USA 1885 och blev en av åtta grundande fakultetsmedlemmar och docent i matematik vid Bryn Mawr College och professor från 1888 till 1917. Hon var den första matematikern vid Bryn Mawr College och den första institutionschefen. Under denna period handledde hon doktorsavhandlingen för några banbrytande kvinnliga matematiker. Av de nio andra kvinnor som tog doktorsexamen i matematik under 1800-talet studerade tre med Scott.
Hennes matematiska specialitet var studiet av specifika algebraiska kurvor av grad högre än två. Hennes bok An Introductory Account of Certain Modern Ideas and Methods in Plane Analytical Geometry publicerades 1894 och trycktes om trettio år senare. Scott var en av de första engelskspråkiga läroboksförfattarna som var "fullständigt medveten" om "skillnaden mellan en allmän princip och ett särskilt exempel". Hon spelade en viktig roll i övergången till 1900-talets metoder med abstrakta matematiska bevis.
År 1891 blev hon den första kvinnan att bli medlem i New York Mathematical Society, senare kallat American Mathematical Society. Hon deltog som den första kvinnan i American Mathematical Societys första råd år 1894 och fick en hyllad recension från sällskapet år 1896. Hon är också författaren till den första matematiska forskningsartikeln som skrevs i USA och som blev allmänt erkänd i Europa, "A Proof of Noethers Fundamental Theorem" (Mathematische Annalen, Vol. 52 (1899)). Hon var en 208 matematiker, och av endast fyra kvinnor som deltog i den första internationella matematikerkongressen i Zürich år 1897. De andra tre var Iginia Massarini, Vera von Schiff, och Charlotte WedellIginia Massarini, Vera von Schiff, och Charlotte Wedell. År 1906 var Scott som vice ordförande för American Mathematical Society.
Kvinnor inom matematiken
Scott vidhöll åsikten att personlig konservatism var ett krav för att främja kvinnors jämlikhet inom utbildning och politik. Hon ogillade rökning och smink, men hon kortklippte håret innan hon flyttade till Bryn Mawr (kort hår var kontroversiellt även på 1920-talet). Denna åsikt hölls även av det tidiga Girton College-samhället, eftersom ensamkommande kvinnor i Cambridge kunde kastas i Spinning House, ett specialfängelse för prostituerade och misstänkta prostituerade.
Hon var en stark förespråkare för stringens i kvinnors klasser och skrev i ett brev till Bryn Mawrs rektor M. Carey Thomas:
- Jag är för närvarande mycket oroad och besviken över att du intar ståndpunkten att intellektuella strävanden måste "urvattnas" för att göra dem lämpliga för kvinnor, och att en lägre standard måste antas vid en kvinnlig högskola än vid en manlig. Jag förväntar mig inte att någon av de andra medlemmarna i fakulteten ska känna så här. De, liksom (nästan) alla män jag har känt, intar utan tvekan en tolerant attityd, halvt road och halvt vänlig, i hela frågan, för även där män är villiga att hjälpa till med kvinnors utbildning, är det med en inre reservation av nedlåtenhet.
— Charlotte Scott, Scott-dokumenten
Ordet "nästan" står skrivet med liten bokstav ovanför den handskrivna bokstaven.
