Chengde

För häradet, se Chengde, Chengde.
Chengde
kinesiska : 承德市?
pinyin: Chéngdé shì
Putuo Zongchen-templet norr om sommarresidenset.Putuo Zongchen-templet norr om sommarresidenset.
EnhetsnivåPrefekturnivå (nivå 2)
Typ av enhetStad på prefekturnivå
ProvinsHebei
(orter på prefekturnivå i Hebei)
Areal
Totalt 39 490 km²
Stadsdistrikt 1 104 km²
Folkmängd
Totalt* 3 354 444 (2020)
85 inv./km²
Stadsdistrikt* 681 167 (2020)
617 inv./km²
Officiell webbplats
Chengdes läge i Hebei, Kina.
Chengdes läge i Hebei, Kina.
*Källa för folkmängd:
Källa för folkmängd i stadsdistrikt:

Chengde, även känd som Rehe eller Jehol, är en stad på prefekturnivå omkring 160 km nordost om Peking i nordvästra Hebei i Kina (utanför kinesiska muren). Staden ligger nära Luanfloden.

Historia

Qingdynastin

Området har tidigare haft en stor mongolisk befolkning och under Qingdynastin befann sig flera stammar (baner) ur det mongoliska förbundet Dzjosotu (ǰosutu-yin čiɣulɣan) i området.

Staden är mest känd för Sommarresidenset i Chengde som grundades av Qingdynastins kejsar Kangxi 1703. Detta välgjorda residens i doftande cederträ uppfördes i utkanten av den lilla byn Rehe (kinesiska: 熱河?, pinyin: Réhè). Palatsområdet är enormt med stora parker med sjöar, pagoder och palats för att underhålla kejsarna Kangxis och Qianlongs förströelsebehov. Området är omgiven av en mur, dels för att hålla ovälkomna gäster ute och dels för att hålla det kejserliga viltet kvar inne. Att passera muren otillåtet eller att skada kejsarens hjortar ledde till döden. Hjortarna och fasanerna lever fortfarande kvar i residensområdet och är man på besök i staden ska man passa på att äta grillat hjortkött (man grillar det själv på stekbord). Residenset och de omkringliggande templen sattes 1994 upp på Unescos Världsarvslista.

I takt med att befolkningen i byn växte blev den administrativt centrum för den subprefekturen Rehe (kinesiska: 热河厅?, pinyin: Rèhé tīng) som grundades 1723 och tio år senare ombildades till Chengde prefektur (kinesiska: 承德州?, pinyin: Chéngdé zhōu). Orten fick också en politisk betydelse genom att Qianlong valde att här ta emot emissarier från övriga etniska grupper i Qingimperiet. För att behaga dem lät han uppföra flera byggnader inne i palatsområdet i dessa folks stil. Utanför palatset byggde han upp daoistiska och buddhistiska tempel (de så kallade åtta yttre templen), till exempel ett mongolisk-tibetanskt tempel och det mest kända – det tibetanska lamatemplet Putuo Zongchen (kinesiska: 普陀宗乘?, pinyin: Pǔtuó Zōngchéng), byggt för att likna Potalapalatset i Lhasa, Tibet. Det var också i Jehol som den berömda incidenten skedde då Qianlong-kejsaren år 1793 tog emot det brittiska sändebudet lord George Macartney, som vägrade göra koutou inför kejsaren.

Modern tid

Under Republiken Kina blev Chengde huvudstad i den nya provinsen Jehol. I början på 1930-talet erövrade japanerna provinsen och 1933 införlivades i den japanska lydstaten Manchukuo. De gjorde då precis som de gjort med Changgyeonggung i Seoul, man brände delvis ner det och gjorde en djurpark av det. Men japanerna bär inte hela skulden till förstörelsen av Jehol, kineserna själva förstörde delar av parken under inbördeskriget och kulturrevolutionen. Det finns också rester av sommarvillor som den lokala partitoppen byggt i parken. Nu har man dock insett att det berömda palatsområdet kan dra till sig turister och har återställt stora delar av parken.

Bandy-VM för damer i Chengde 2018

Världsmästerskapen för damer i bandy ägde rum i Chengde 8-14 januari 2018. Åtta nationer deltog. Kina har ett landslag på hemmaplan. samt

Administrativ indelning

Chengde har en yta som är något mindre än Schweiz, varav endast själva tätorten Chengde utgör endast två procent.

Chengde indelas i två stadsdistrikt, ett gruvdistrikt, en stad på häradsnivå, fyra härad och tre autonoma härad:

Administrativ indelning av Chengde
Namn Kinesiska Pinyin Typ Befolkning
(2020)
Yta
(km²)
Befolknings-
täthet (inv/km²)
Chengde 承德县 Chéngdé xiàn Härad 340 579 3 648 93
Fengning 丰宁满族自治县 Fēngníng
mǎnzú zìzhìxiàn
Autonomt härad
för manchuer
326 353 8 739 37
Kuancheng 宽城满族自治县 Kuānchéng
mǎnzú zìzhìxiàn
Autonomt härad
för manchuer
240 579 1 936 124
Longhua 隆化县 Lónghuà xiàn Härad 347 707 5 473 64
Luanping 滦平县 Luánpíng xiàn Härad 268 647 2 993 90
Pingquan 平泉市 Píngquán shì Stad på häradsnivå 399 378 3 294 121
Shuangluan 双滦区 Shuāngluán qū Stadsdistrikt 187 361 452 415
Shuangqiao 双桥区 Shuāngqiáo qū Stadsdistrikt 493 806 652 757
Weichang 围场满族蒙古族自治县 Wéichǎng mǎnzú
měnggǔzú zìzhìxiàn
Autonomt härad
för manchuer
och mongoler
423 676 9 037 47
Xinglong 兴隆县 Xīnglóng xiàn Härad 271 628 3 116 87
Yingshouyingzi 鹰手营子矿区 Yīngshŏuyíngzi kuàngqū Gruvdistrikt 54 730 149 367

Kommunikationer

Med väg och järnvägar till Peking, utvecklades Chengde till ett distributionscentrum (främst mellan Inre Mongoliet och Peking/Tianjin) och dess kulturella platser har blivit ett populärt besöksmål. G45 Daguangmotorvägen går igenom staden.

Galleri

Klimat

Genomsnittlig årsnederbörd är 834 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 234 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 2 mm nederbörd.

Vänorter

Chengde har följande vänorter:

Källor

  1. 1 2 3 ”Chéngdé Shì” (på engelska). citypopulation.de. https://www.citypopulation.de/en/china/hebei/admin/1308__ch%C3%A9ngd%C3%A9_sh%C3%AC/. Läst 16 december 2025.
  2. ↑ Lovell, Julia (2006). ”Vem byggde den kinesiska muren?”. Den stora muren. Norstedts. sid. 16. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/[död länk]
  3. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042645/http://210.46.216.30:8088/en/. Läst 11 januari 2018.
  4. ↑ svenska bandyförbundet http://www.svenskbandy.se/LANDSLAG/DAMLANDSLAGET/sasongen201718/VMIKINA9-13JANUARI2018/ Arkiverad 10 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ↑ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.

Externa länkar