| Chopitrupial Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Trupialer Icteridae |
| Släkte | Gnorimopsar |
| Art | Chopitrupial G. chopi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gnorimopsar chopi | |
| Auktor | (Vieillot, 1819) |
| Utbredning | |
Chopitrupial (Gnorimopsar chopi) är en sydamerikansk fågel i familjen trupialer inom ordningen tättingar.
Chopitrupualen är en 25 cm lång helsvart fågel. Den liknar anitrupialen (Anumara forbesi), men har något böjd näbb som dessutom har en skåra utmed undre näbbhalvan. Lätet är ett explosivt "tjouw", antingen enstaka eller i en serie toner med slumpmässig tonhöjd.

Chopitrupialen placeras som enda art i släktet Gnorimopsar. Den delas in i två underarter med följande utbredning:
Ofta urskiljs även underarten megistus med utbredning från sydöstra Peru till östra Bolivia.

Fågeln förekommer i torr savann, subtropiska eller tropiska fuktiga gräsmarker, betesmarker och skog kraftigt påverkad av människan.. Födan är dåligt känd, men den har observerats äta leddjur och frukt, vid vissa tillfällen även grodo och till och med andra fåglar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.
Chopi kommer av Chōpî, vad fågeln kallas på guaraní. Ursprunget är onomatopoetiskt.
|