Christo Grozev

Christo Grozev
Christo Grozev, 11 mars 2021.
Född20 maj 1969 (57 år)
Plovdiv
Andra namnМориц Ракушицкий
Medborgare iBulgarien
Utbildad vidAmerican University in Bulgaria
IMADEC University
SysselsättningJournalist, mediechef
ArbetsgivareThe Insider (2023–)
Utmärkelser
European Press Prize Investigative Reporting Award (2019)
Redkollegia (2025)
Redigera Wikidata

Christo Grozev (bulgariska: Христо Грозев), född 20 maj 1969 i Plovdiv, är en bulgarisk undersökande journalist fokuserad på datadrivna metoder och open source intelligence. Han arbetar sedan 2023 för den Lettlandsbaserade onlinepublikationen The Insider. Mellan 2015 och 2023 var han ansvarig för granskningar relaterade till Ryssland på Bellingcat.

Grozev var under sin tidiga karriär radiojournalist och blev senare chef för ett nätverk av radiostationer i Östeuropa kopplade till det amerikanska företaget Metromedia. Han äger radiostationer och andra medier i Nederländerna och Ukraina. Under 2015 blev han en del av journalistnätverket Bellingcat där han fokuserade på den ryska regimens och underrättelsetjänsternas arbete. Grozev uppmärksammades 2018 för att ha avslöjat FSB-agenterna som försökte mörda Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal. Han kanske mest uppmärksammade granskning var av förgiftningen av Aleksej Navalnyj 2020. Med hjälp av bland annat data över flygbokningar kunde han identifiera männen bakom och koppla dem till en rysk anläggning för tillverkning av kemiska vapen. Granskningen låg till grund för den Oscarsbelönade dokumentären Aleksej Navalnyj – de sista dagarna i frihet.

Grozev har på grund av sitt arbete med att avslöja ryska underrättelseoperationer själv blivit en måltavla. Han efterlystes 2022 av ryska myndigheter. Under 2025 dömdes sex bulgariska medborgare i brittisk domstol för att bland annat ha spionerat på Grozev och hans medarbetare för GRU:s räkning. Gärningspersonerna hade även diskuterat möjligheten att kidnappa eller mörda Grozev.

Referenser

  1. ↑ Христо Грозев (på ryska), läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
  2. ↑ läs online, novayagazeta.ru .[källa från Wikidata]
  3. ↑ Christo Grozev (på engelska), läs online, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Reid Hoffman, Linkedin, 5 maj 2003, läs online, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Laureat Christo Grozev (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, redkollegia.org , läst: 3 september 2025.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 ”Christo Grozev kartlade männen som försökte ta hans liv”. DN.se. 14 juni 2025. https://www.dn.se/kultur/christo-grozev-kartlade-sina-egna-mordare/. Läst 5 mars 2026.
  8. 1 2 ”Christo Grozev & Bellingcat” (på engelska). International Center for Journalists. https://www.icfj.org/about/profiles/christo-grozev-bellingcat. Läst 5 mars 2026.
  9. ↑ Gessen, M. (2 juni 2025). ”Opinion | The Man Putin Couldn’t Kill” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2025/06/02/opinion/russia-putin-christo-grozev.html. Läst 5 mars 2026.
  10. ↑ Sveriges Radio (29 december 2022). ”Ryssland efterlyser grävande journalisten Christo Grozev - Kulturnytt”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/ryssland-efterlyser-gravande-journalisten-christo-grozev. Läst 5 mars 2026.
  11. ↑ ”Bulgarians guilty of spying for Russia in the UK” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 7 mars 2025. https://www.bbc.com/news/articles/cx2gx52xqqpo. Läst 5 mars 2026.