Christopher Nygren

Christopher Nygren, född 26 augusti 1808 i Stavnäs socken, död 14 januari 1901 på Norrmalm i Stockholm, var en svensk bruksägare.

Christopher Nygren ca 1870.
Mathilda Nygren, född Hård af Segerstad.

Biografi

Nygren, som var värmlänning, var son till kronofogden Pehr Nygren och Charlotta Högvall samt dotterson till prosten Pehr Högvall. Han föddes på Billingsbergs herrgård i Stavnäs socken men växte upp på herrgården Strand i Värmskogs socken. I början av 1830-talet inledde han sin bana inom glasbruksindustrin som bruksdisponent men köpte sedan tillsammans med Gustaf Adolf Wadström glasbruket Årnäs i Västergötland av Berndt Harder Santesson. Dessutom ägde Wadström och Nygren tillsammans Liljedals glasbruk i Eds socken i Värmland och köpte våren 1834 Wentzelholms glasbruk i Småland. Wentzelholm blev Nygrens huvudprojekt. Glasbruket hade grundats av en tysk glasblåsare 1826 och tillverkade bland annat apoteksglas, hushållsglas, ljusstakar, buteljer och fönsterglas. Flaskor och buteljer märktes ofta med ett versalt W.

Nygren bodde initialt omväxlande på herrgårdarna i Årnäs i Forshems socken och Wentzelholm, vilken hörde till glasbruket, men från 1844 på Wentzelholm. År 1849 köpte han emellertid egendomen Sundsörs gård i Turinge socken, där familjen Nygren, innefattande tre generationer, bosatte sig och hade ett mycket stort hushåll. Nygren återvände senare till Småland, innan han 1864 bosatte sig i Stockholm, där hans barn kom att bilda familjer. Nygren var bror till den värmländske riksdagsmannen Leopold Nygren, som framför allt var verksam som politiker på kommunal nivå i Karlstad. Under tiden i Småland var Christopher Nygren själv kommunalpolitiskt aktiv och särskilt intresserad av järnvägsfrågor, vilka kom att sysselsätta honom också sedan familjen flyttat till Stockholm. Han hade då också uppdrag för Statens Järnvägar. På 1860-talet fick Nygren av Kommerskollegium patenträttigheter för brandbottnar som han uppfunnit.

Makarna Nygren i kretsen av sin familj, foto Gösta Fris ca 1888. Stående fr.v. svärdottern Augusta Nygren, f. Lyon (1855–1935), dottersonen Karl Anstrin (1861–1928), svärsonen Gustav Siemssen (1833–1889), sonen Theodor Nygren (1843–1926) och dottern Anna Nygren (1856–1926). Mittenraden fr.v. sonen Gottfrid Nygren (1849–1916), Christopher Nygren (1808–1901), Mathilda Nygren, f. Hård af Segerstad (1820–1894), dottern Lydia Anstrin, f. Nygren (1840–1925), dottern Thérèse Siemssen, f. Nygren (1841–1923) och guvernanten Josepha Ihlström (1823–1899). Längst fram fr.v. barnbarnen Mathilda Nygren (1883–1977), g. von Feilitzen, Max Nygren (1879–1972), Albert Siemssen (1873–1943) och Thora Nygren (1883–1954), g. Holmquist och Ericsson.

Nygren gifte sig 1839 på Kleveruds gård i Frändefors socken i Dalsland med Mathilda Hård af Segerstad. Hon var dotter till godsägaren och löjtnanten Gabriel Hård af Segerstad och Carin Lillie af Aspenäs samt syster till Emma Hård af Segerstad som gifte sig med Pehr Henrik Malmsten. Mathilda Nygren avled 1894 och Christopher Nygren 1901, båda i Stockholm. De är gravsatta i familjegrav på Norra begravningsplatsen norr om Stockholm. Makarna Nygrens äldsta dotter Lydia Nygren gifte sig med grosshandlaren Ernst Anstrin, vilken på 1860-talet ingick i Wentzelholms AB. Bland makarna Nygrens övriga barn märks Theodor Nygren och Gottfrid Nygren.

Referenser

Litteratur

Noter

  1. ↑ Stavnäs kyrkoarkiv: födelse- och dopbok 1808.
  2. ↑ Stockholms rådhusrätts arkiv: bouppteckningar 1901.
  3. ↑ Stockholms Dagblad 16 januari 1901.
  4. ↑ Wisbyposten 12 januari 1866.
  5. ↑ Frändefors kyrkoarkiv: vigselbok 1839.
  6. ↑ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3, Stockholm 1927, s. 726.
  7. ↑ Korrespondenten 5 maj 1894.
  8. ↑ Borås tidning 30 april 1861 https://tidningar.kb.se/r93g4wn30xz3j06/part/1/page/1?q=nygren%20anstrin