Climate Resilience Dialogue var ett initiativ från Europeiska kommissionen som lanserades 2021 och syftade till att hantera de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna och förbättra klimatanpassningen. Initiativet tillkännagavs i EU:s anpassningsstrategi och strategin för finansiering av övergången till en hållbar ekonomi. Dialogen fokuserade på att minska försäkringsgapet, vilket är skillnaden mellan de ekonomiska förlusterna som orsakas av klimatrelaterade katastrofer och det belopp som täcks av försäkringen.
Dialogen leddes gemensamt av generaldirektoratet för klimatpolitik och generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen och var en del av EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar. Sjutton organisationer deltog, vilka representerade en mängd olika intressenter, inklusive försäkringsbolag (t.ex. AMICE och Insurance Europe) och konsumentrepresentanter. Gruppen var organiserad i två undergrupper: Insurance Underwriting and Solutions samt Adaptation Investment. AMICE arbetade utifrån principen att "ingen ska lämnas utanför" i sina bidrag till arbetet inom Climate Resilience Dialogue och ansåg att den gav ett forum för att höra olika åsikter om klimatförändringarnas effekter, enas i förståelsen av samhälleliga behov och ta itu med dessa utmaningar.
Under 2023 och 2024 hölls flera möten och rapporter publicerades. Delrapporten från juli 2023 beskrev det arbete som utförts sedan november 2022, medan slutrapporten från juli 2024 sammanfattade insikter och rekommendationer från dialogen. Baserat på analysen av faktorer som bidrar till försäkringsgapet föreslog Climate Resilience Dialogue åtgärder för olika intressenter för att förbättra klimatresiliensen genom att främja riskmedvetenhet, beredskap och proaktiva åtgärder.
Efter att den slutliga rapporten släpptes har förslag lagts fram om att inrätta en permanent expertgrupp för försäkringsgapet för att lägga fram policyrekommendationer för EU:s nästa anpassningsstrategi. Rapporten identifierar behovet av att aktivt utforska potentialen för nya offentlig-privata samarbeten, på EU-nivå eller nationell nivå, och sådana partnerskap har stöttats av Eiopa "eftersom de kan främja riskförebyggande åtgärder och anpassning, minska kostnaderna för risköverföring i förväg och stimulera utbudet av och efterfrågan på försäkringar".
Som vissa inom försäkringssektorn påpekar är samhällsengagemang avgörande för att säkerställa att anpassningsåtgärderna är hållbara och anpassade till befolkningens specifika behov. Utbildnings- och informationsprogram kan hjälpa människor att bättre förstå klimatrelaterade risker och förbereda sig på lämpligt sätt. Insurance Europe, gruppen som representerar europeiska försäkringsorganisationer, har stöttat dessa rekommendationer i sina senaste förfrågningar till Europeiska unionen. Andra efterlyser främjande av öppna marknader och avlägsnande av handelshinder. Tillsynsmyndigheter kommer att kunna frigöra återförsäkringsbolagens fulla potential på vägen mot att effektivt och hållbart minska skyddsluckorna.
Det har kritiserats att det finns lite i rapporten om hur man kan stimulera investeringar i klimatanpassning, med argumentet att detta är nyckeln till att minska försäkrade förluster och bibehålla överkomliga försäkringar. Initiativ mot bakgrund av dialogen kan enligt vissa potentiellt bana väg för en mer proaktiv strategi för klimatanpassning från Europeiska bankmyndigheten. Europeiska kommissionen kommer, baserat på klimatresiliensdialogen, att sammankalla en tillfällig studiegrupp för att mobilisera finansiering för klimatresiliens med viktiga bransch- och finansiella intressenter. Federation of European Risk Management Associations (FERMA) har efterlyst en permanent expertgrupp för att åtgärda brister i klimatskyddet och utveckla policyrekommendationer för EU:s nästa klimatanpassningsstrategi.
Europeiska miljöbyrån har nämnt att resultaten underströk behovet av offentlig-privata partnerskap, innovativa strategier för riskreducering och närmare samordning mellan klimatresiliens och försäkringssystem.
Eiopa har föreslagit ändringar av NatCat-datamallarna med hänvisning till slutrapporten.
Det svenska forskningsinstitutet RISE har fortsatt arbetet med de klimatresiliensdeklarationer som nämndes i slutrapporten, tillsammans med banker, försäkringsbolag och andra.