Computer Automation Alpha LSI

ALPHA/LSI och NAKED/LSI
Information
Klockfrekvens1 MHz
Bussbredd18 bitar addressbuss
Minne RAM2 till 256 kB

Computer Automation Alpha LSI (andra namn som ALPHA/LSI, endast kretskortet NAKED/LSI, LSI-1, LSI-2 etc förekommer) var en minidator som utvecklades av Computer Automation i USA och började säljas hösten 1973. Datorn såldes på export till Sverige under 1970- och tidiga 1980-talet.

Computer Automation representerades i Sverige av Scandia Metric som importerade och sålde c:a 1000 av dessa datorer till Sverige, dels under originalnamnet, dels som OEM-produkter åt Facit, Cybernetic, Elektronlund och Datasaab. Facit utvecklade datorn 6501 baserad på Alpha LSI under tidigt 1970-tal, och efter att Facit gått upp i Datasaab blev datorn i Datasaabs tappning år 1976 den första generationen av datorn Datasaab D16 i form av D16/10 och D16/30.

En huvudsaklig kund för Alpha LSI var olika gymnasieskolor och universitet runt om i landet, maskinen fanns bland annat installerad på Sunnerboskolan i Ljungby. Gunnar Markesjö som var lektor på KTH författade år 1976 en lärobok om Alpha LSI i samarbete med Scandia Metric, och Uppsala universitet utvecklade en egen BASIC-tolk med namnet "Uppsalabasis" till datorn.

Uppfinnaren Håkan Lans använde år 1975–1976 Alpha LSI på FOA för sonarundersökningar av havsbotten. Som ett sidospår till detta arbete skapade han ett grafikkort med färg som anslöts till Alpha LSI. Lösningen patenterades 1979.

Referenser

  1. ↑ ”What this country needs is a good $1000 full-scale computer”. Computer Automation. Arkiverad från originalet den 17 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190217125833/http://www.update.uu.se/~pontus/slask/NAKED_MINI_ALPHA_LSI.pdf. Läst 14 augusti 2019.
  2. ↑ ”News in perspective” (på engelska). Datamation: s. 126. 1 juni 1974. https://www.bitsavers.org/magazines/Datamation/197406.pdf. Läst 1 juni 2026.
  3. ↑ ”Han skapade och sålde Scandia Metric”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190722092851/https://www.idg.se/2.1085/1.354483/han-skapade-och-salde-scandia-metric/. Läst 14 augusti 2019.
  4. ↑ Mellbring, Roland (1996). ”D5/20 - minidator och terminaldator”. i Bertil Knutsson. Bits & Bytes ur Datasaabs historia, tema bank. Linköping: Datasaabs vänner. sid. 30-32. ISBN 91-972464-25
  5. ↑ ”The Rise and Fall of Philips Data Systems, sid. 34-36”. 25 maj 2023. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1842013. Läst 31 januari 2024.
  6. ↑ Emanuel, Martin (18 juli 2008). ”Rolf Nilsson och Bo Loftrup”. Tekniska museet. https://wwwtekniskamusee.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/08/104-rolf-nilsson-och-bo-loftrup.pdf. Läst 16 augusti 2019.
  7. ↑ Markesjö, Gunnar (1976). Bli bekant med en minidator. Lund: Studentlitteratur. sid. 200. Libris 7276339. ISBN 91-44-11361-7
  8. ↑ Gunnar Hedelin (1981). ”"Kalle-Jet" från början”. Mikrodatorn (1). Arkiverad från originalet den 22 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190722092909/https://www.idg.se/2.10186/1.354483/kalle-jet-fran-borjan. Läst 2 januari 2020.
  9. ↑ Lagercrantz, David (2000). ”En för liten nisch”. Ett svenskt geni - berättelsen om Håkan Lans och kriget han startade. Falun: Bokförlaget DN. sid. 67-83. ISBN 91-7588-369-4