Contortatall

Contortatall
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteTallsläktet
Pinus
ArtContortatall
P. contorta
Vetenskapligt namn
§ Pinus contorta
AuktorBol., 1866
Utbredning

Contortatall (Pinus contorta) är ett vanligt barrträd som vilt förekommer i västra Nordamerika. I likhet med de flesta barrträd behåller den sin gröna färg (klorofyll) året runt. Trädet kan bli 30–40 meter högt men är ofta mycket lägre. Dess 3–7 cm långa barr sitter parvis och är ofta skruvade.

Utbredning

Arten förekommer från i Alberta, Yukon, British Columbia och Northwest Territories i Kanada till Baja California i Mexiko. Den växer i låglandet och i bergstrakter upp till 3350 meter över havet. Contortatall kan bilda skogar där nästan inga andra träd ingår, eller ingå i barrskogar eller blandskogar. Trädet återhämtar sig snabb efter bränder.

Underarter

Det finns fyra underarter: Pinus contorta latifolia, Pinus contorta contorta, Pinus contorta bolanderi och Pinus contorta murrayana.

P. contorta latifolia kallas vanlig kontortatall eller klipptall och det är denna underart som funnit användning i Skandinavien. P. contorta contorta kallas strandtall (shore pine).

Sverige

I Sverige har contortatall planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Den uppges växa 40 % snabbare än inhemsk tall på samma mark. Inplanteringen av contortatall i Sverige började i liten skala 1928, då den infördes för skogsbruk. Under 1970-talet utvidgades experimentet och 2011 fanns omkring 600 000 hektar med contortaplanteringar. Den har särskilt planterats i södra Norrland. 2012–2019 har produktionen av contortaplantor i Sverige halverats.

Contortan är en främmande art i Sverige som har fått stor spridning. Den kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. Dock har varken EU, Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen listat contortan som invasiv art. Enligt Forest Stewardship Council utgör odling av contorta i Sverige en större ekologisk risk än odling av inhemsk tall och gran.

Hittills har inte forskningen visat några större skillnader i artrikedom mellan contorta och inhemsk tall, däremot skillnader i artsammansättning av lavar och skalbaggar.

Hot

Lokala beståndet hotas av skalbaggar som skadar barken. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Referenser

  1. 1 2 3 Farjon, A. 2011 Pinus contorta . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 18 januari 2023.
  2. ↑ ”Skogsencyklopedin: contortatall”. skogen.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190804194625/https://www.skogen.se/glossary/contortatall-contorta. Läst 4 augusti 2019.
  3. 1 2 Mossberg, B., Stenberg, L.: Den nya nordiska floran, 2003 (ISBN 91-46-17584-9) s.65
  4. ↑ ”Skogsencyklopedin: klipptall”. skogen.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190804194625/https://www.skogen.se/glossary/klipptall. Läst 4 augusti 2019.
  5. ↑ ”The Gymnosperm Database: Pinus contorta subsp. contorta”. conifers.org. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413202847/https://www.conifers.org/pi/Pinus_contorta_contorta.php. Läst 4 augusti 2019.
  6. ↑ ”Contortatall”. sca.com. SCA. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190804181918/https://www.sca.com/sv/om-oss/var-skog/ansvarsfullt-skogsbruk/contorta/. Läst 4 augusti 2019.
  7. 1 2 ”Främmande arter i Sverige”. naturvardsverket.se. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019.
  8. 1 2 Ola Engelmark (2011). Göran Sjöberg. red. ”Contortatall i Sverige – ett storskaligt ekologiskt experiment”. FAKTA SKOG •Rön från Sveriges lantbruksuniversitet (Tomas Lundmark) (9). ISSN 1400-7789. Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://web.archive.org/web/20200928030202/https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog11/faktaskog_09_2011.pdf. Läst 24 oktober 2020..
  9. ↑ ”Skogskunskap: Contortatall (Pinus contorta)”. skogskunskap.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190804181917/https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/valj-tradslag-i-barrskogen/contortatall-pinus-contorta/. Läst 4 augusti 2019.
  10. ↑ ”Intresset för contortaplantor halverat”. Land Skogsbruk. LRF Media. 9 april 2019. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190804181918/https://www.landskogsbruk.se/skog/intresset-for-contortaplantor-halverat/.
  11. ↑ ”Contortatall i Sverige - En kunskapssammanställning och riskbedömning”. fsc.org. 27 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 31 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160531204403/https://se.fsc.org/download-box.812.htm.
  12. ↑ Bäcklund, Sofia; Jönsson, Mari; Strengbom, Joachim. ”A Pine Is a Pine and a Spruce Is a Spruce – The Effect of Tree Species and Stand Age on Epiphytic Lichen Communities”. PLOS ONE 11 (1): sid. e0147004. doi:10.1371/journal.pone.0147004. ISSN 1932-6203. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147004. Läst 16 maj 2016.
  13. ↑ Roberge, Jean-Michel; Stenbacka, Fredrik. ”Assemblages of epigaeic beetles and understory vegetation differ between stands of an introduced pine and its native congener in boreal forest”. Forest Ecology and Management 318: sid. 239–249. doi:10.1016/j.foreco.2014.01.026. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112714000413. Läst 16 maj 2016.

Externa länkar

Katalogdata
​​​ • BioLib: 2332​ • Dyntaxa: 222159​ • EoL: 1061758​ • GBIF: 5285750​ • PlantList: kew-2561967​ • Tropicos: 24900183​ • Inaturalist: 48934​ • ITIS: 183327​ • IUCN: 42351​ • NCBI: 3339​​​​​ • IPNI: 30000492-2​​​​​ • GRIN: 28435​ • FNA: 233500927​​​​ • PLANTS: PICO​​​ • Conifers.org: pi/Pinus_contorta​​​​​​​​​​​​