Gallerpansar

Gallerpansar / Gallerskärm / RSV-galler
Övre vänster: Pandur II pansarterrängbil med skiktat gallerpansar.
Övre höger: Panzer IV Ausf. H med gallerkjol mot magnetminor.
Undre vänster: Israelisk Caterpillar D9 med gallerpansrad hytt.
Undre höger: Stridsvagn 103 med gallerskärm "tillsatsutrustning 2930".

Gallerpansar, gallerskärm eller RSV-galler (engelska: slat armor, "lamellpansar") är en typ av skiktat pansar ämnad specifikt för att förstöra inkommande RSV-projektiler med fenstabilisering. Gallerpansar, som benämningen antyder, är pansar uppbyggt som gallerstängsel, där vardera gallerstång har i uppgift att (utöver aktivera tändrör likt konventionellt skiktat pansar) slå av fenorna på de inkommande projektilerna så de blir ostabila och tappar riktningen, vilket förhoppningsvis skapar G-krafter som förstör projektilen eller får den att anslå i fel vinkel så verkan minskas eller uteblir.

Gallerpansar kan även försämra verkan hos viss pansarammunition: "rotationsstabiliserade underkalibriga kärnprojektiler" (engelska: APDS). Underkalibrig ammunition med rotationsstabilisering är traditionellt stabiliseringskänsliga och kan börja tumla om de träffar en gallerpelare, något som avsevärt påverkar dess anslagsverkan i huvudpansaret.

Användning

Gallerpansar, likt RSV-projektiler med fenstabilisering, har använts sedan andra världskriget men förekommer vanligen än idag. I modern tid förekommer gallerpansar huvudsakligen som skydd mot närpansarvapen (pansarvärnsvapen burna av infanteri med medelkort räckvidd), vilka traditionellt skjuter fenstabiliserad RSV-ammunition. Exempel på sådana vapen är de vanligt förekommande pansarskottet AT-4 och raketgeväret RPG-7.

Gallerpansar förekommer traditionellt som tilläggsskydd, även kallat förstärkningspansar, vilket innebär att det monteras på och av baserat på förutsättningar och behov.

Takgaller

1900-tal

Enklare takmonterat skyddsgaller, främst producerat som gallerstängsel eller dylikt, har förekommit som skydd mot handgranater sedan åtminstone första världskriget och monterades ovan exempelvis öppna stridsrum och motordäck.

Dito exempel finns även för att hålla upp maskeringsnät.

2000-tal (”cope cage”)

Sedan intåget av Rysslands invasion av Ukraina 2022 har deras stridsvagnar ofta uppvisat gallerpansar monterat på taket, någon meter ovan ytan, som skydd mot takslående ammunition. Exempel på takslående ammunition är artillerigranater såsom Bofors BONUS och Raytheon-Bofors Excalibur, robotar såsom Saab Bofors Dynamics NLAW och FGM-148 Javelin samt diverse patrullrobotar.

Konfigurationen och idén anses av många som framtvingad och tvivelaktig, varav den i Västvärlden skämtsamt dubbats ”cope cage” (ungefär ”besvärhanteringsbur” på engelska). Den fulla effekten av denna konfiguration har ej ännu visat sig, då ryska stridsvagnar effektivt blivit kontrade av takslående ammunition oavsett gallerpansar. Då takmonterat gallerpansar har sett fortsatt bruk på ryska stridsvagnar genom kriget samt att konceptet även tagits upp av Israel för deras Merkava-vagnar torde skyddseffekten anses tillräcklig mot viss typ av ammunition.

Se även

Externa webbsidor

Referenser

Krigsarkivet

Noter

  1. ↑ ”Pansar: Från Stål Till Komposit”. krigsvetenskap.blogg.se. https://krigsvetenskap.blogg.se/2018/june/pansar-fran-stal-till-komposit.html. Läst 30 april 2022.
  2. ↑ A.B. Landsverk Landskrona, arkivritning: № S-070248 – Typ: Lago III, Benämning: Förstärkningspansar. Sammanställning. – Ritad: 1944-03-10, Godkänd: 1944-04-05, Arkivfilmad: 1945-02
  3. ↑ ”strv m/42 skyddsgaller”. Arsenalen. facebook.com. https://www.facebook.com/photo.php?fbid=515903104345832&set=pb.100077784407363.-2207520000&type=3. Läst 15 augusti 2024. ”Sedan kriget i Ukraina startade har en mängd olika varianter av tillfälliga skydd monterats på vagnar för att skydda mot främst drönare, det är skyddsgaller, nät och senast överbyggnader som ser ut som små hus. Bilden är tagen i Sverige för ca 80 år sedan, en Strv m/42 med nät monterat över motorluckorna, sannolikt för att skydda mot handgranater, men redan för 108 år sedan, dvs 1916 hade de brittiska stridsvagnarna nät uppe på vagnarna för att skydda mot handgranater som kastades upp på taket. Idag är det drönare som släpper granater – genom att studera historia ser man hur olika idéer använts tidigare, för 80 år sedan och för 108 år sedan.”
  4. ↑ ”Aufklärungspanzer 38 (2 cm) (Sd. Kfz. 140/1)”. kfzderwehrmacht.de. http://www.kfzderwehrmacht.de/Homepage_english/Miscellaneous/Kfz-Numbers/Sd__Kfz__Numbers/Sd_Kfz__140-1_Aufklarungspanze/sd_kfz__140-1_aufklarungspanzer_38_-2_cm-.html. Läst 15 augusti 2024.
  5. ↑ ”schwerer Panzerspähwagen (2 cm) (Sd. Kfz. 234/1)”. kfzderwehrmacht.de. http://www.kfzderwehrmacht.de/Homepage_english/Motor_Vehicles/Germany/Bussing-NAG/8-wheeled_armoured_cars_type_A/Sd__Kfz__234-1/sd__kfz__234-1.html. Läst 15 augusti 2024.
  6. ↑ ”Historien bakom Strv 103 "S"”. ointres.se. https://www.ointres.se/strv_103.htm. Läst 15 augusti 2024.
  7. 1 2 ”How Javelin missiles penetrate Russian tank cage armour” (på engelska). thenationalnews.com. 7 april 2022. https://www.thenationalnews.com/world/2022/04/07/how-javelin-missiles-penetrate-russian-tank-cage-armour/. Läst 6 juni 2023.
  8. ↑ ”Cope cages” (på engelska). knowyourmeme.com. https://knowyourmeme.com/memes/cope-cages. Läst 6 juni 2023.
  9. ↑ ”T-90M övertagen i Kursk” (på engelska). t.me/mag_vodograd. x.com (fd. twitter.com). 15 augusti 2024. https://x.com/Tendar/status/1824114915616928209. Läst 15 augusti 2024.
  10. ↑ ”Everything You Need to Know About Israel’s ‘Cope Cage’ Armor on Tanks”. popularmechanics.com. https://www.popularmechanics.com/military/weapons/a45561784/israel-cope-cage-armor/. Läst 15 augusti 2024.