Fjällig bläcksvamp

Fjällig bläcksvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAgaricaceae
SläkteCoprinus
ArtFjällig bläcksvamp
C. comatus
Vetenskapligt namn
§ Coprinus comatus
Auktor(O.F. Müll.) Persoon
Synonymer
Coprinus comatus var. caprimammillatus Bogart 1975
Coprinus comatus var. ovatus (Schaeff.) Quél. 1886
Coprinus ovatus (Schaeff.) Fr. 1838
Agaricus comatus var. ovatus (Schaeff.) Fr. 1821
Agaricus cylindricus Sowerby 1799
Agaricus fimetarius Bolton 1788
Agaricus comatus O.F. Müll. 1780
Agaricus comatus var. comatus O.F. Müll. 1780
Agaricus ovatus Schaeff. 1762

Den mykologiska karaktären hos fjällig bläcksvamp:


hymenium:
skivor


hatt:
toppig


skivtyp:
fria


ätlighet:
delikat




fot:
ring


sporavtryck:
svart


ekologi:
saprofyt

Fjällig bläcksvamp (Coprinus comatus) är en ätlig svamp som växer på hedar, vägrenar, komposter och gräsmattor i Europa och Nordamerika, ofta i grupper och kan förekomma rikligt på ett och samma ställe.

Den växer väldigt snabbt och bör plockas innan den börjat svartna. I Sverige sträcker sig säsongen normalt över september–oktober månad.

Fjällig bläcksvamp kan förväxlas med grå bläcksvamp (Coprinus atramentarius), som innehåller toxinet coprin. Grå bläcksvamp saknar emellertid de för fjällig bläcksvamp så karaktäristiska fjällen.

Mykologer upptäckte 2004 att fjällig bläcksvamp är en köttätande svamp som fångar och dödar nematoderna Panagrellus redivivus och Meloidogyne arenaria. Huruvida svampen har ytterligare försvarsmekanismer är okänt, men den hinner mycket sällan bli angripen av larver, vilket är en fördel då den används som matsvamp.

Tillredning

Fjällig bläcksvamp lämpar sig utmärkt för stuvning och fritering. Fjällen, inklusive den bruna toppen samt svampens ring, skrapas lämpligen försiktigt av med en kniv före tillredning eftersom de oftast är jordiga. Alla svartnade delar måste också avlägsnas. Svampen avger ovanligt mycket vatten under stekning så det åtgår ganska stora mängder för att få ihop till en svampsmörgås.

Bildgalleri

Svampens utveckling går snabbt ...

Källor

  1. ↑ Bogart, F. van de (1975) , In: The Genus Coprinus in Washington and Adjacent Western States [Ph.D. dissertation] (Seattle):366 pp.
  2. ↑ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):121
  3. ↑ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):242
  4. ↑ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:307
  5. ↑ Sowerby (1799) , In: Col. fig. Engl. Fung. Mushr. (London) 2:pl. 189
  6. ↑ Bolton (1788) , In: Hist. fung. Halifax (Huddersfield) 1:44, pl. 44
  7. 1 2 O.F. Müll. (1780) , In: Fl. Danic. 5:tab. 834
  8. ↑ Schaeff. (1762) , In: Fung. Bavar. Palat. 1:tab. 7
  9. 1 2 ”Fjällig bläcksvamp”. Svampguiden. Arkiverad från originalet den 12 september 2008. https://web.archive.org/web/20080912024714/http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Coprinus_comatus. Läst 22 oktober 2008.
  10. ↑ ”Grå bläcksvamp”. Svampguiden. Arkiverad från originalet den 11 september 2008. https://web.archive.org/web/20080911220303/http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Coprinus_atramentarius. Läst 22 oktober 2008.
  11. ↑ Hong Luo, Minghe Mo, Xiaowei Huang, Xuan Li & Keqin Zhang. (2004) Coprinus comatus: A basidiomycete fungus forms novel spiny structures and infects nematode Mycologia 96: 1218-1224. online

Externa länkar