Den grundläggande SI-enheten för volym är kubikmeter (m3). För större eller mindre enheter kuberar man längdenheter med SI-prefix enligt mönstret km3, mm3, men större eller mindre enheter än så är ovanliga; då används ofta tiopotenser.
En mer behändig enhet är liter (l eller L) som numera definieras som exakt 1 dm3. Enligt en äldre definition var 1liter den volym som upptogs av 1 kilogram destillerat vatten vid vattnets maximala densitet, d.v.s. vid +4°C.
kaffekopp - 1,5 dl (måttet kaffekopp bör dock inte förväxlas med måttenheten kopp (cup), som används i de flesta engelskspråkiga länder vilket motsvarar omkring 2,4 dl)
Historiska svenska volymenheter
De gamla verkmåtten användes 1739—1855. Det var ett duodecimalt system, d.v.s. med bas12. För rymdmått användes dock bas12 inte konsekvent. 1855—1880 användes decimalsystemet med bas10 tillämpad på grundenheten svensk fot. 1fot indelades i 10decimaltum och 1decimaltum indelades i 10decimallinjer. De nya rymdmåtten baserades sedan på kubiker av de nya decimallängdmåtten. Sverige var tämligen ensamt om decimalsystemet.
Ankare (flytande varor såsom vin, brännvin och öl) - 1 ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter.
Ask (honung) - 1ask = 3 kannor (7,851liter).
Ask (spannmålsmått i Småland och Dalarna) - motsvarade en 1/4 skäppa.
Balja. Ett lågt ovalt laggkärl med två handtag med varierande volym om 50 till 100 liter och någon gång även 150 liter.
Bunke. Ett lågt ovalt laggkärl för våta varor, främst mjölk. Obestämd storlek, men sällan över en liter.
Butelj. Olika storlekar har förekommit: 1 butelj = 1/4 kanna. 1 kanna = 1/10 kubikfot = 2,6173 liter.
Drittel. Mått för smör, motsvarande en tredjedels tunna.
Fat, även Åm (våta varor) - 1 fat (1 åm) = 2 halvfat = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter. Jämför med det man idag kallar för ett fat = 1 US barrel = 159 liter.
Jungfru, även Ort (våta varor) - 1 jungfru = 1/4 kvarter = 1/16 stop = 1/32 kanna = 0,08178125 liter.
Kagge användes till förvaring av brännvin, ättika och svagdricka. En kagge var ett bukigt laggkärl av mindre storlek. I äldre tid var en kagge = ett ankare, men den blev så småningom mindre och en senare tids drickakagge rymde omkring 12-15 liter.
Kappe (torra varor) - Enligt 1665 års regelverk: 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) = 1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter. Metersystemet har också medfört att man i dagligt tal ungefärligen jämställt en kappe med 5 liter.
Kar var ett stort långsträckt laggkärl, som användes för insaltat kött och fläsk. Det hade en obestämd rymd, men ofta verkar det ha innehållit 78 liter.
Kista var ett oberstämt förpackningsmått för glas och spik.
Kittel var ett äldre rymdmått, som motsvarade 3 såar eller 48 kannor = cirka 125,5 liter.
Kolstig, även ryss eller läst, var ett äldre svensk rymdmått för träkol.
Kopp är ett dryckeskärl med obesyämd volym. I kokböcker brukar dock en kaffekopp motsvara 1½ deciliter.
Kruka var ett obestämt måttet mestadels för mjölk, som varierade mellan 3 och 8 liter.
Kutting var liksom kaggen ett mindre bukigt laggkärl av obestämd storlek. Kuttingen var från början av samma storlek som ankaret (39 liter), men blev med tiden allt mindre och till sist under 19 liter. Användes mest för spritdrycker.
Pipa var ett laggkärl avsett för vintransport. 1pipa = 2oxhuvud = 180 kannor = 471,06 liter.
Skäppa (torra varor) - Ett mått som varierat mycket över landet. Sålunda var en skäppa exempelvis i Småland 1/6 tunna (18,3liter), i Västergötland 1/5 tunna (29,3liter) och i Bohuslän 1/4 tunna (36,6 liter).
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2012-08) Motivering: Är detta en referens bör fotnot placeras i texten Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
