| Cyanursyra | |
| | |
| Systematiskt namn | 1,3,5-Triazin-2,4,6-triol |
|---|---|
| Övriga namn | Isocyanursyra |
| Kemisk formel | C3H3N3O3 |
| Molmassa | 129,0742 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 108-80-5 |
| SMILES | C1(O)=NC(O)=NC(O)=N1 (Cyanursyra) C1(=O)NC(=O)NC(=O)N1 (Isocyanursyra) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,5 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 2,7 g/l |
| Smältpunkt | 360 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 7700 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Cyanursyra eller isocyanursyra är två kemiska föreningar med formeln C3N3(OH)3 (cyanursyra) eller (CO)3(NH)3 (isocyanursyra). Syrorna är tautomera och existerar i jämvikt med varandra. De är cykliska trimerer av cyansyra respektive isocyansyra.
Cyanursyra framställdes första gången 1829 av den tyske kemisten Friedrich Wöhler genom termisk sönderdelning av urea (CO(NH2)2).
Idag framställs cyanursyra genom hydrolys av melamin (C3N3(NH2)3)
Cyanursyra används främst för tillverkning av triklorisocyanursyra (C3O3N3Cl3) som används som decinficeringsmedel.