David Radok

David Radok
David Radok, 2017.
David Radok, 2017.
FöddDavid Radok
28 juli 1954 (72 år)
Tjeckoslovakien Prag, Tjeckoslovakien
År som aktiv1980—
IMDb

David Radok, född 28 juli 1954 i Prag, Tjeckoslovakien är en tjeckisk-svensk operaregissör. Både David Radoks far, regissören Alfréd Radok, och farbrodern, filmregissören Emil Radok liksom regissören Miloš Forman, var självklara inspiratörer vid Davids Radoks yrkesval. I samband med Pragvåren 1968 kom David Radoks familj, att bosätta sig i Göteborg för arbete och studier. David Radok är numera bosatt i Tjeckien.

Karriär

Stora teatern och GöteborgsOperan

Stora Teatern en vårdag.

David Radok gjorde sin regidebut redan 1980 med Menottis Mediet på Stora Teatern. Han var fast anställd regissör på GöteborgsOperan från 1996 till våren 2022. Radok var en av de nominerade till Tidskriften OPERA:s Operapris 2015. Bland de nominerade utmärkte han sig för, att inte stå på scenen utan istället lågmält regissera på ett osedvanligt skickligt sätt.

Göteborgsoperan sedd från älven

David Radok nominerades för sin regi till de båda enaktarna Riddar Blåskäggs borg och Erwartung — båda vid Göteborgsoperan. Göteborgs-Posten skrev i samband med premiären 2015: Radok som i sin enkelhet inte kan sägas vara annat än snillrik. Han vill förstärka och hitta ett fungerande samband mellan de två operorna. Radok gör här en tolkning och analys som är så förbluffande självklar. Han låter kvinnans monolog utspelas återhållet och nertonat och därför blir det så mycket starkare.

Dramaturgen Göran Gademan och David Radok i samtal på GöteborgsOperan 2013.

David Radok har svarat för regin i en rad uppmärksammade uppsättningar – inte bara i Göteborg utan även långt utanför Sveriges gränser. På GöteborgsOperan har han regisserat flera mycket uppskattade föreställningar ofta tillsammans med scenografen Lars-Åke Thessman kostymdesignern Karin Erskine och ljussättaren Torkel Blomkvist. I Göteborg har han regisserat exempelvis Jenůfa, Peter Grimes, Wozzeck, Don Giovanni, Resan till Reims, Askungen, K. Beskrivning av en kamp, La traviata, Macbeth, Julius Caesar, Rucklarens väg, Rusalka och Barberaren i Sevilla.

David Radoks senare uppsättningar på GöteborgsOperan var bland annat Orfeus och Eurydike. År 2015 satte han upp Schönbergs Erwartung och Bartóks Riddar Blåskäggs borg följt av dubbeln Puccinis Gianni Schicchi och Weills De sju dödssynderna.

I Norden och internationellt

Det Kongelige Teater i Köpenhamn.
Operahuset i Oslo.
Finlands nationalopera sedd från Tölöviksidan i Helsingfors.

Radok har varit återkommande regissör på Det Kongelige Teater i Köpenhamn och gästat flera operahus i Skandinavien exempelvis Den Norske Opera & Ballett och Finlands nationalopera och -balett. David Radoks uppsättningar har visats bland annat i Dresden, Berlin, Helsingfors, Tel Aviv och Tokyo. Sommaren 2005 regisserade han Barberaren i Sevilla i Aix-en-Provence.

År 1991 arbetade Radok för första gången i Prag med en bearbetning av Mozarts Don Giovanni på Estates Theatre. På Nationalteatern i Prag har han regisserat Sjostakovitjs Lady Macbeth från Mzensk och Alban Bergs Wozzeck.

Tillsammans med Josef Kroutvor skrev han librettot och dramat till K. Beskrivning av en kamp, som han också regisserade på GöteborgsOperan och på Divadlo Na zábradlí i Prag. I samarbete med konstnären och skulptören Ivan Theimer har han arbetat med flera operor, exempelvis Rossinis Barberaren i Sevilla för Festival d’Aix-en-Provence. Han inledde 2003 samarbete med dirigenten Giancarlo Andretta med Rossinis Resan till Reims på Det Kongelige Teater i Köpenhamn.

Vidare har Radok satt upp Janáčeks operor Jenůfa och Från de dödas hus flera gånger i Skandinavien. Vid Janáček-festivalen i Brno 2014 regisserade han Janáčeks Fallet Makropulos på Nationalteatern i Brno, ett samarbete med GöteborgsOperan där operan spelades 2015/2016. Som en del av samarbetet mellan Brno-operan och GöteborgsOperan regisserade han 2019 dubbeln Martinůs Nyckeln till drömmarna och Poulencs Vox humana.

År 2017 regisserade han en modern iscensättning av Vivaldis Arsilda i samarbete med orkestern ”Collegium 1704”. År 2020, på Nationalteatern i Brno, regisserade han världspremiären av Marko Ivanovićs opera Monument, för vilken han också skrev librettot. På samma teater har han satt upp Brittens Peter Grimes och Richard Strauss' Salome.

Nationalteatern i Prag.

I Prag har David Radok regisserat teater, exempelvis urpremiären 2008 på dramatikern och tidigare presidenten Václav Havels sista pjäs Leaving, Beskrivning av en kamp – en pjäs om Franz Kafka liksom Shakespeares Som ni behagar och Troilus och Cressida.

I Brno stod David Radok för regin av Janáčeks Fallet Makropulos. Operan har även satts upp av honom på GöteborgsOperans Stora scen med premiär 21 november 2015.

Priser och stipendier

Radok har erhållit kritikernas pris för sina uppsättningar av operorna Lady Macbeth från Mzensk och Wozzeck på Nationalteatern i Prag. Han har bland annat tilldelats pris för bästa uppsättning 2001 på Det Kongelige Teater i Köpenhamn för Resan till Reims och Drottningholmsteaterns vänners stipendium 2002.

Stenastiftelsens honorärstipendium 2026

Stenastiftelsens honorärstipendiat 2026, David Radok, debuterade som operaregissör på Stora Teatern i Göteborg 1980. Under de närmare 40 år som David Radok har varit verksam i Göteborg, har hans pregnanta och konstnärligt helgjutna uppsättningar i hög grad bidragit till att sätta staden på den internationella operakartan. Som regissör har han en sällsynt förmåga att skapa en mångdimensionell scenkonst där musik, text, scenografi, ljus och ensemble blir kommunicerande kärl.

Motivering: David Radok är född i Prag 1954, kom med sin familj till Göteborg 1968 och debuterade som regissör på Stora Teatern 1980. Från 1995 till 2019 regisserade Radok över 20 uppsättningar på GöteborgsOperan, där han i rollen som husregissör och med uppsättningar av både barockopera, klassiker och nutida verk, kom att definiera Göteborgsoperans konstnärliga DNA. Ofta i nära samarbete med bland andra scenografen Lars-Åke Thessman, kostymdesignern Karin Erskine och ljussättaren Torkel Blomkvist.

För sin enastående gärning som regissör av opera i Göteborg, med en rad legendariska uppsättningar med vilka han, mer än någon annan, under 25 år bidragit till Göteborgsoperans internationella renommé och höga konstnärliga kvalitet, tilldelas David Radok honorärstipendium för 2026 från Sten A. Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur.

Sammanfattning

David Radoks levnadshistoria är på många sätt berättelsen om en konstnär, som har förvandlat en påtvingad geografisk förflyttning till en framgångsrik internationell karriär. Han lämnade Prag med sin familj som tonåring, fann sin yrkesmässiga hemvist i Göteborg och återvände senare till den tjeckiska scenen som en etablerad regissör.

Radoks betydelse ligger inte endast i antalet produktioner eller de priser han har fått. Den ligger främst i hur han har arbetat med operan som en helhet av musik, dramatik och visuellt berättande. Hans långvariga relation både till GöteborgsOperan och de tjeckiska scenerna gör honom samtidigt till en viktig del av den svenska och tjeckiska operahistorien.

Vill man förstå Radok är det särskilt givande, att jämföra en psykologiskt laddad opera som Wozzeck med en mer surrealistisk produktion som Nyckeln till drömmarna. Tillsammans visar de på bredden i hans konstnärskap och hans förmåga, att närma sig mycket olika musikaliska världar med samma omsorg om det sceniska uttrycket.

Familj

David Radoks mor var Marie Radoková (1922–2003); hans far var regissören Alfréd Radok (1914–1976) och hans syster är läkaren Barbara (född 1948). Hans farbror var regissören Emil Radok (1918–1994). Ingeborg Radok Žádná (född 1964) är hans maka.

Regi (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeaterNoter; scenografi - Lars-Åke Thessman
1997Resan till Reims
Gioachino RossiniDavid RadokGöteborgsoperanScenografi
1999Wozzeck
Alban BergDavid RadokGöteborgsoperanScenografi
2005K. Beskrivning av en kamp
Jan Sandström, Josef Kroutvor och David RadokDavid RadokGöteborgsoperanScenografi
2010Rucklarens väg
The Rake's Progress
Igor Stravinskij, W.H. Auden och Chester KallmanDavid RadokGöteborgsoperanScenografi
2012La traviata
Giuseppe Verdi och Francesco Maria PiaveDavid RadokOperaen på HolmenScenografi
Rusalka
Antonín Dvořák och Jaroslav KvapilDavid RadokGöteborgsoperanScenografi
2014Orfeus och Eurydike
Orfeo ed Euridice
Christoph Willibald GluckDavid RadokGöteborgsoperanScenografi
2020Döden i Venedig - Föreställningen inställd.
Benjamin BrittenDavid RadokGöteborgsoperanScenografi.

Referenser

Noter

  1. ↑ David Radok, GöteborgOperan. Läst 15 oktober 2026.
  2. 1 2 3 David Radok, stenastiftelsen.se. Läst 14 oktober 2026.
  3. ↑ David Radok prisas för enastående gärning, tidskriftenopera.se. Läst 17 oktober 2026.
  4. ↑ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 144. Libris 9687075. ISBN 9163156709. https://archive.org/details/frananiaratillab0000unse
  5. ↑ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 149. Libris 9687075. ISBN 9163156709. https://archive.org/details/frananiaratillab0000unse
  6. ↑ ”K. Beskrivning av en kamp”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 24 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140324130029/http://sv.opera.se/forestallningar/k-beskrivning-av-en-kamp-2005-2006/. Läst 24 mars 2014.
  7. ↑ Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris 19597778
  8. ↑ ”Rucklarens väg”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308230302/http://sv.opera.se/forestallningar/rucklarens-vag-2010-2011/. Läst 24 mars 2014.
  9. ↑ Peter Dürrfeld (28 februari 2012). ”Højt til loftet i La Traviata”. Kristeligt Dagblad. http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/452878:Kultur--Hoejt-til-loftet-i--La-Traviata. Läst 31 januari 2014.
  10. ↑ Marita Adamsson (23 september 2012). ”En fullträff på Göteborgsoperan”. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202120102/http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1775372-en-fulltraff-pa-goteborgsoperan. Läst 31 januari 2014.
  11. ↑ ”Orfeus & Eurydike”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 2 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140302015243/http://sv.opera.se/forestallningar/orfeus-och-eurydike-2013-2014/. Läst 2 februari 2014.
  12. ↑ Döden i Venedig Arkiverad 12 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., en inställd föreställning, som skulle ägt rum vid GöteborgsOperan under våren 2020, men som tyvärr ställdes in p.g.a. pandemin.

Webbkällor

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör David Radok.